Grönland skjuter upp planerad oljeborrning i Jameson Land

AI-genererad illustration

Nyheter

Grönland skjuter upp planerad oljeborrning i Jameson Land

Av Malin NilssonPublicerad: 13 aug 15:234 min

Grönlands regering stoppar den planerade oljeborrningen i Jameson Land på östra Grönland under vintern 2026/2027. Myndigheterna bedömer att den regulatoriska processen inte hinner slutföras och att de godkännanden som krävs därför inte kan ges före den planerade borrstarten. Beskedet kommer omkring en vecka innan Greenland Energy hade planerat att inleda arbetet med de första brunnarna. Efter beslutet meddelade 80 Mile att projektbolagen i stället arbetar för att få tillstånden klara för borrning under vintern 2027 och att arbetet inte ska inledas innan de grönländska myndigheterna har godkänt det.

Projektet hade redan väckt myndigheternas reaktion efter att utrustning för prospekteringen förts till Grönland utan nödvändigt tillstånd. Grönlands råvarudepartement bekräftade att en pråm vid Nerlerit Inaat, omkring 40 kilometer från Ittoqqortoormiit, hade lossat bland annat en grävmaskin och minst 15 containrar utan erforderligt godkännande. Permagreen Grønland A/S:s vd Jeppe Steffensen bekräftade att bolaget anlitats av Greenland Energy för bogser- och pråmstöd och att utrustningen skulle användas i oljeprospekteringen i Jameson Land.

Departementschefen för näringsliv och råvaror Jørgen Hammeken-Holm uppgav i juni att den ansökan som myndigheten då hade fått inte gällde oljeutvinning utan stratigrafiska undersökningar av geologin samt den första och delar av den andra fasen i en prospekteringstillåtelse från 2015. Jørgen Hammeken-Holm uppgav också att ansökan hade kommit in omkring två veckor före den 2 juni och att flera steg återstod innan faktiska provborrningar efter olja kunde bli aktuella. Sermitsiaq uppgav att projektet inför borrning behöver miljö- och samhällskonsekvensbedömningar som därefter ska lämnas till Naalakkersuisut och genomgå offentlig remissbehandling.

Greenland Energy uppgav den 6 augusti att 80 Mile är licensinnehavare i samarbetet och därför ansvarar för tillståndsansökningarna och kontakterna med de grönländska myndigheterna. Greenland Energy ansvarar samtidigt för bland annat teknisk planering, logistik, inköp och samordning av entreprenörer. Bolagets amerikanska handlingar anger att projektet omfattas av prospekteringslicenserna OEEL 2015-13, OEEL 2015-14 och OEEL 2018-40, som ursprungligen tilldelades av Grönlands regering. Grönlands råvarumyndighet redovisade att samtliga tre aktiva kolvätelicenser på Grönland vid utgången av 2024 låg på land i Jameson Land.

Greenland Energy har enligt sina bolagshandlingar ett avtal med 80 Mile där dotterbolaget March GL kan få ett intresse på 50 procent i licenserna efter den första genomförda brunnen och ytterligare 20 procent efter den andra. International Association of Drilling Contractors uppgav att de planerade brunnarna OPW-1 och OPW-6 skulle borras till omkring 3 500 meters djup vardera. Organisationen uppgav även att Greenland Energy tecknat avtal med Halliburton om integrerade brunns- och borrtjänster samt ett femårigt avtal med kanadensiska Stampede Drilling om en borrigg anpassad för arktiska förhållanden. Licensområdet omfattar omkring 810 000 hektar på land i östra Grönland.

Greenland Energy uppger att äldre prospektering i området omfattar omkring 1 800 kilometer tvådimensionell seismik och att modern ombearbetning har lett till att fler än 50 olje- och gasmål identifierats. Bolaget hänvisar också till en resursbedömning från den oberoende konsulten Sproule ERCE som uppskattar den potentiellt återvinningsbara oljan inom licensområdet till upp till omkring 13 miljarder fat. Greenland Energys handlingar till USA:s finansinspektion SEC klassificerar dock uppskattningen som en 3U-bruttoresurs utan riskjustering och inte som bevisade oljereserver. Samma handlingar anger att någon prospekteringsbrunn ännu inte har borrats och att någon kommersiell oljefyndighet inte har fastställts i Jameson Land.

Delar av området omfattas av Heden på Jameson Land, som Ramsarkonventionens sekretariat identifierar som ett internationellt skyddat våtmarksområde. Sekretariatet har tidigare genomfört en särskild Ramsargranskning med anledning av planerad gruvverksamhet som kunde påverka våtmarken. Kommuneqarfik Sermersooqs borgmästare Avaaraq Olsen riktade i juni ett öppet brev till Greenland Energys vd Robert B. Price där hon uppgav att bolagets budskap om projektet hade skiljt sig mellan kommunikationen till människor på Grönland och uttalanden riktade till en amerikansk publik.

Greenland Energy startade förra året och har hävdat att råoljan i Jameson Land-regionen kan ha ett värde på omkring 10 500 miljarder kronor. Bolagets representanter har samtidigt sagt att projektet inte är kopplat till amerikanska planer på att annektera Grönland. Greenland Energy har flera kopplingar till personer i Donald Trumps krets. Bolagets ordförande Larry Swets har tillgång till presidentens krets, och en marinveteran i styrelsen arbetar med Trumps Golden Dome-projekt. Phil McGraw, känd som Dr Phil och tidigare medlem i Trumps råd för religionsfrihet, har dessutom avtal med bolaget om en dokumentärserie om projektet.

Relationen mellan USA och Grönland har samtidigt varit ansträngd. Donald Trump har vid flera tillfällen sagt att Grönland bör bli en del av USA, medan Danmark har avvisat sådana krav. Trump har även satt 2029 som tidsgräns för att ön ska vara under amerikansk kontroll. Donald Trumps sändebud på Grönland, Jeff Landry, har hävdat att råolja från ön skulle kunna utvinnas redan nästa år och uppgav i maj att grönländsk olja skulle kunna lindra den energikris som uppstått i samband med Irankriget.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar från journalisten. Alla laddade ord eller hårda uttryck återges med tydliga källhänvisningar och framställs som åsikter eller påståenden från olika aktörer och källor, vilket inte sänker poängen. Det förekommer inga egna slutsatser eller emotionellt styrande språk från journalisten. Därmed är journalistens språk klart oberoende och neutralt, med ett undantag för en liten sänkning på grund av en något berättande och ämnesintroducerande ton, som dock är acceptabel inom nyhetsartikelns ramar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
50%
40%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterorienterade perspektiv genom att lyfta fram statens och myndigheters roll i att stoppa eller fördröja ett kommersiellt oljebolags utvinning, med fokus på regleringar och miljötillstånd. Det framhävs att projektet kräver strikt tillsyn och att både lokala och internationella miljöskyddsintressen spelar in. Medan kommersiella och marknadsliberala intressen lyfts fram, ges de mindre utrymme och framställs mer som problematiska. Samtidigt finns en tydlig teknokratisk och institutionell nyans, vilket medför en viss mittenviktning, men helhetsbilden är tydligt kritisk mot expansiv fossilbränsleutvinning vilket är en typisk vänsterinriktad politisk framställning.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att den planerade oljeprospekteringen på Grönland möter regulatoriska och miljömässiga hinder. Projektbolaget och USA-relaterade intressen framstår som drivande samtidigt som grönländska myndigheter och lokala företrädare fungerar som bromsande och kontrollerande aktörer.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat utan värdeladdade ord, men genom att framhålla miljömässiga tillstånd, myndighetsnejanden och lokala protester ges en inramning som indirekt prioriterar statliga och reglerande institutioner och ifrågasätter kommersiella intressen med kopplingar till externa, i detta fall amerikanska, aktörer.

Källbalans:
Artikeln citerar flera myndigheter, lokala politiker och organisationer kopplade till miljöskydd samt projektbolaget och dess partners med kopplingar till USA. Den ger utrymme för både styrande organ och företag, men saknar tydliga röster från miljöorganisationer eller samhällsgrupper som kan vara kritiska mot projektet utifrån klimatsynpunkt.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga miljö- och klimatrelaterade perspektiv och kritik från NGO:er eller internationella miljörörelser saknas, likaså en djupare diskussion om ekonomiska fördelar och risker för lokalbefolkningen. Detta hade kunnat ge en tydligare bild av projektsamhällets sociala och ekologiska konsekvenser och därmed påverka bedömningens politiska inriktning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.