Rysk medborgare greps efter misstänkt mordplan i Warszawa

Polska myndigheter grep den 7 augusti en rysk medborgare i Warszawa som misstänks ha förberett ett mord på en ukrainsk-amerikansk medborgare. Polens premiärminister Donald Tusk uppgav att den misstänkte enligt utredningen hade rekryterats av rysk säkerhetstjänst och att myndigheterna lyckades stoppa den planerade gärningen strax innan den skulle genomföras. Donald Tusk beskrev det tilltänkta offret som en person som betraktas som obekväm av den ryska regimen.

Polens regerings talesperson uppgav att den misstänkte togs i förvar av polska myndigheter den 7 augusti. Vid torsdagens pressträff lämnade Donald Tusk inga ytterligare uppgifter om den gripnes identitet, vem det tilltänkta offret är eller hur den misstänkta mordplanen skulle genomföras.

Fallet kommer efter flera polska utredningar om misstänkt rysk säkerhetsverksamhet. Polens nationella åklagarmyndighet uppgav i december 2025 att den ryske medborgaren Michail Viktorovitj Mirgorodskij misstänks ha organiserat en spionage- och sabotagegrupp i Polen på uppdrag av den ryska säkerhetstjänsten FSB. Åklagarmyndigheten uppgav att nätverket bestod av minst 30 personer och bland annat hade fått i uppdrag att kartlägga militär och kritisk infrastruktur, genomföra sabotage samt använda våld mot ukrainska medborgare och belarusiska dissidenter i Polen.

Polens nationella åklagarmyndighet uppgav också att 16 personer som greps 2023 inom samma utredning senare dömdes av distriktsdomstolen i Lublin till fängelsestraff på upp till sex år. Donald Tusk uppgav i januari 2025 att polska säkerhetsuppgifter tydde på att Ryssland hade planerat terrordåd i luften mot Polen och andra länder efter att säkerhetstjänster kopplat explosioner i europeiska logistikanläggningar till misstänkta tester inför attentat mot fraktflyg. Kremls talesperson Dmitrij Peskov avvisade dagen därpå Donald Tusks anklagelser som ogrundade.

Nato uppger att Ryssland och ryska ombud under de senaste åren har bedrivit en bredare hybridkampanj mot allierade genom bland annat sabotage, våldshandlingar, cyberangrepp, elektroniska störningar och politisk påverkan. Nato uppgav i januari 2025 att hybridhot även kan omfatta mordförsök och uppger i sin aktuella redovisning av stödet till Ukraina att medlemsländerna har utsatts för ökande sabotage, cyberangrepp, informationspåverkan och andra fientliga handlingar. Nato uppger samtidigt att alliansen har intensifierat underrättelseutbyte och övervakning för att upptäcka destabiliserande aktiviteter.

Europeiska unionens råd uppgav i juni 2026 att Polen hade informerat övriga utrikesministrar om en ny vitbok om ryska sabotage- och subversionshandlingar riktade mot medlemsländerna i Östersjöstaternas råd. Europeiska unionens råd har även inrättat ett särskilt sanktionssystem mot personer och organisationer som ansvarar för ryska destabiliserande aktiviteter och har beskrivit kampanjen som omfattande bland annat sabotage, störningar av kritisk infrastruktur, cyberangrepp och försök att undergräva demokratiska processer. Europeiska utrikestjänsten uppger att Europeiska unionen har fördömt Rysslands fortsatta hybridkampanj mot medlemsländerna och att den även omfattar sabotage och störningar av kritisk infrastruktur utöver cyber- och informationsoperationer.