Två pojkar bedöms skyldiga efter granatuppdrag i Malmö

AI-genererad illustration

Lokalt Syd

Två pojkar bedöms skyldiga efter granatuppdrag i Malmö

Av Redaktionen•Publicerad: 28 sep 13:19•2 min

Två pojkar som var 12 och 13 år gamla hösten 2025 har av tingsrätten bedömts ha gjort sig skyldiga till grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Eftersom pojkarna var under 15 år kunde de inte åtalas. Åklagare väckte därför bevistalan för att få skuldfrågan prövad.

Pojkarna hade fått kontakt med en uppdragsgivare via TikTok och Signal eftersom de ville tjäna pengar. Det första uppdraget var att döda en person i Stockholmsområdet. De påbörjade resan mot Stockholm men ångrade sig under färden och lämnade tåget i Halmstad.

Därefter fick pojkarna ett nytt uppdrag som gällde en sprängning på Rosengård i Malmö. Ersättningen skulle sammanlagt vara 30 000 kronor. Av domen framgår att pojkarna mötte en person som överlämnade två handgranater och gav instruktioner om hur de skulle användas. Pojkarna har inför domstolen uppgett att de då upplevde att de inte längre kunde dra sig ur.

Enligt pojkarnas uppgifter skulle de först slå sönder ett fönster med en sten och därefter kasta in handgranaterna. De har samtidigt uppgett att de aldrig fick veta vem som skulle skadas. När de kom till Rosengård och fick syn på poliser började de springa. En av pojkarna gömde handgranaterna i närheten av en gångtunnel innan båda greps.

Polisens presstalesperson Sara Andersson uppgav efter gripandet den 26 september 2025 att insatsen hade inletts sedan personer ur allmänheten reagerat på två personer som betedde sig avvikande och kontaktat polisen. Hon uppgav också att det då var okänt vem det misstänkta angreppet hade varit riktat mot. Polisen uppgav att pojkarna kom från Helsingborg och att de efter ingripandet överlämnades till socialtjänsten eftersom de var under 15 år.

Åklagarmyndigheten uppger att reglerna om bevistalan ändrades den 1 juli 2023. Förändringen innebär att åklagare själva kan besluta om bevistalan i fler fall där barn under 15 år misstänks för allvarliga brott. Riksdagen beslutade 2023 att utvidga möjligheten till bevistalan och att fler brottsutredningar ska kunna genomföras när misstänkta är yngre än 15 år.

Polismyndigheten uppger att en brottsutredning som gäller ett barn under 15 år normalt inte får pågå längre än tre månader, om det inte finns särskilda omständigheter. Inför lagändringen angav regeringen att de utvidgade reglerna bland annat skulle ge socialtjänsten bättre underlag för stöd- och vårdinsatser när barn misstänks för allvarlig brottslighet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar en mycket neutral och saklig språkbehandling. Den förmedlar uppgifter som härrör från myndigheter och rättsliga källor utan att journalistens egna åsikter eller värderingar färgar texten. Källor anges konsekvent med formuleringar som 'enligt uppgifter', 'uppgav', 'uppgav polisen' etc., och följande meningar behåller denna referensram tills perspektivet byter. Artikeln presenterar bara vad som sagts eller beslutsats, utan egna tolkningar, spekulationer eller känsloeffekter. Den förmedlar nödvändig kontext (åklagarens bevistalan, lagändringar, socialtjänstens roll) utan att dra slutsatser om skuld, ansvar eller policyeffekter. Inga förstärkningar, laddade ord eller omtolka av händelser från journalisten syns.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
25%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar statens och rättsväsendets åtgärder mot unga brottslingar samt en lagändring som stärker möjligheten till bevistalan, vilket gynnar en högerinriktad fokus på lag och ordning samt starkare staten. Samtliga framträdande röster kommer från myndigheter eller myndighetsnära aktörer utan kritiska eller motröster om begränsningar av barns rättigheter eller välfärdsinsatser, vilket bidrar till en dominans av en högerorienterad politisk riktning.

Rubrik och framing:
Framing: Fokus på unga brottslingar och statens rättsliga åtgärder samt socialt stödinsatser.

Språk och ton:
Neutral

Källbalans:
Polis, åklagarmyndighet, socialtjänst och riksdagens myndigheter

Utelämnanden och kontext:
Frånvarande perspektiv: pojkarnas egen berättelse och försvarsargument, kritiska röster mot bevistalan för barn under 15 samt bredare barnrättslig och socialpolitisk kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.