Myndighet granskar moskéer efter avslöjanden om månggifte

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har inlett en särskild granskning efter att religiösa företrädare vid flera svenska moskéer erbjudit hjälp med ytterligare äktenskap till män som redan är gifta. Myndigheten meddelade beslutet den 11 november 2026 och har kallat berörda riksorganisationer till samtal.

Bakgrunden är en granskning där reportrar under falsk identitet kontaktat sammanlagt 15 moskéer i Sverige. Vid nio av kontakterna erbjöd imamer, shejker eller religiösa rådgivare hjälp med en andra vigsel eller hänvisade till personer som kunde genomföra den. Sex moskéer avvisade förfrågningarna med hänvisning till svensk lag.

MUCF:s generaldirektör Magnus Jägerskog uppger att myndigheten ser allvarligt på uppgifter om att organisationer som inte uppfyller villkoren kan få statliga bidrag. Avdelningschefen för statsbidrag, Marie Pettersson Hallberg, har förklarat att myndigheten först ska begära in uppgifter från de berörda organisationerna och därefter bedöma om deras rätt till stöd påverkas. Något beslut om bidragens framtid hade inte fattats den 11 november.

En av de granskade verksamheterna är Helsingborgs moské, där en reporter kontaktade församlingen och uppgav sig vara en gift man som ville skaffa ytterligare en hustru för att få barn. Mannen beskrev sitt nuvarande äktenskap som barnlöst och berättade att hans hustru motsatte sig ytterligare ett giftermål.

Moskéns ordförande hänvisade reportern till shejk Tarek Hussein, som tidigare hade hållit fredagsbön och föreläst om äktenskapsfrågor i församlingen.

Tarek Hussein föreslog ett familjeråd via videolänk där mannen och hans hustru skulle delta tillsammans med honom. Hustrun spelades av en kvinnlig medarbetare i den journalistiska granskningen, och samtalet dokumenterades med dold kamera.

Under mötet försökte Tarek Hussein få kvinnan att acceptera att mannen gifte sig med ytterligare en kvinna. Han framhöll att barnen i det nya äktenskapet även skulle kunna betraktas som hennes och beskrev den tillkommande hustrun som en syster i familjen.

Kvinnan uttryckte oro för att mannen skulle sluta ta hand om henne om han ingick ett nytt äktenskap. Tarek Hussein svarade genom att uppmana henne att lägga mindre vikt vid vad mannen köpte till henne och i stället fundera över hur hon kunde göra honom nöjd.

Riksdagsledamoten och tidigare centerledaren Muharrem Demirok, som beskriver sig som kulturell muslim, reagerade starkt när han fick se inspelningen. Han anser att resonemanget försöker legitimera religiösa äktenskap som kringgår svensk lagstiftning. Demirok kritiserar också att mannens önskan om barn ges företräde framför kvinnans känslor, rättigheter och möjlighet till ett lyckligt liv.

Efter granskningen meddelade Helsingborgs moské att Tarek Hussein inte är anställd av församlingen och att moskén inte tar ansvar för hans uttalanden. Församlingen uppgav även att rutinerna för vilka personer som får företräda verksamheten ska ses över.

Tarek Hussein har avböjt en intervju. Han uppger att han saknar koppling till Helsingborgs moské utöver att han vid några tillfällen besökt församlingen som gästimam.

Granskningen har även fått följder vid andra moskéer. I Uppsala kallade moskéns ordförande Yaser Abu Jheisheh till ett krismöte efter att ha tagit del av en inspelning med imamen Bashir Ahmed. Styrelsen beslutade därefter att entlediga imamen.

Vid Stenhagenmoskén i Uppsala erbjöd Masud Mohamad, som var religiös företrädare och styrelseledamot i stiftelsen bakom moskén, hjälp med att ordna vittnen som inte skulle känna igen den tilltänkte brudgummen. Efter att uppgifterna blivit kända fick han lämna sitt uppdrag i styrelsen.

I Halmstad identifierades imamen Mouad Zamzam som en av de religiösa företrädare som accepterade att hjälpa en redan gift man med ytterligare ett äktenskap. Halmstads moské uppgav att Zamzam hade lämnat verksamheten under sommaren 2026. Varken han eller församlingen ville ange orsaken till att han slutat.

Även en religiös rådgivare i Örebro, Abu Aous, förekom i granskningen. Han erbjöd sig att genomföra en religiös vigsel utanför moskén mot en betalning på 2 000 kronor. I efterhand uppgav han att erbjudandet berodde på ett missförstånd. Moskén meddelade därefter att rådgivaren stängts av och att församlingens rutiner för vem som får besvara frågor ska granskas.

I ett annat fall erbjöd en religiös företrädare en andra vigsel för 1 000 kronor. Vid ytterligare en moské uppgav en imam att han själv inte kunde genomföra vigseln men lämnade telefonnumret till shejk Ashraf, som enligt imamen kunde utföra ceremonin mot betalning.

Andra företrädare avvisade möjligheten att genomföra månggiften. Några hänvisade uttryckligen till skyldigheten att följa svensk lag, medan andra framhöll att vigslar endast får ske efter en godkänd hindersprövning. Det förekom också att imamer avböjde att själva genomföra ceremonin men antydde att andra religiösa företrädare kunde hjälpa till.

Göteborgsmoskén har efter granskningen betonat att församlingen följer svenska vigselregler. Moskén uppger att dess imam uttryckligen tackade nej till att genomföra en andra vigsel. Församlingen framhåller att en hänvisning till en imam utan statlig vigselbehörighet inte ska betraktas som att moskén rekommendera eller medverkat till en sådan ceremoni.

Utöver kontakterna med moskéerna intervjuades en man i Skåne som anonymiserats under namnet Adam. Han berättade att han hade fyra hustrur bosatta i fyra olika länder, men att endast ett av äktenskapen var registrerat i Sverige.

Adam uppgav att två av äktenskapen hade ingåtts efter hans flytt till Sverige. Ett av dem arrangerades via internet med hjälp av en imam utomlands. Han berättade även att hans två första hustrur inte kände till de senare äktenskapen.

Månggifte är förbjudet enligt svensk lag. Brottsbalkens sjunde kapitel, första paragrafen, innehåller bestämmelser om tvegifte. Den som redan är gift och ingår ett nytt äktenskap kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Bestämmelsen omfattar också en ogift person som ingår äktenskap med någon som redan är gift.

Sedan den 1 juli 2021 gäller dessutom ett generellt förbud mot att erkänna utländska månggiften i Sverige. Regeringens lagändring innebär att förbudet gäller oavsett vilken anknytning personerna hade till Sverige när äktenskapet ingicks. Undantag kan endast medges när synnerliga skäl föreligger.

I samma lagändring klargjordes att ett faderskap som fastställts utomlands med stöd av ett äktenskap med barnets mor som utgångspunkt kan erkännas i Sverige, även om äktenskapet i sig inte erkänns.

För att kunna gifta sig i Sverige måste parterna genomgå hindersprövning hos Skatteverket. Myndigheten kontrollerar bland annat att ingen redan är gift eller registrerad partner. Intyget gäller i fyra månader och giltighetstiden kan inte förlängas.

Kammarkollegiet ansvarar för att bevilja trossamfund vigselrätt och förordna religiösa vigselförrättare. Myndigheten genomför även kunskapskontroller för att säkerställa att vigselförrättarna känner till gällande svensk lagstiftning.

Ett trossamfund som ansöker om vigselrätt måste ha en varaktig verksamhet och en organisation som kan följa äktenskapslagstiftningen. Kammarkollegiet godkänner inte samfund som genomför ceremonier som skapar äktenskapsliknande förbindelser där någon av parterna är minderårig eller inte samtycker.

Den aktuella granskningen publicerades den 11 november 2026 klockan 05.30 i det 59 minuter långa programmet Imamernas äktenskapsråd. Programmet följer upp en tidigare granskning av religiös rådgivning, Imamernas råd, som sändes 14 år tidigare.