Flera imamer erbjöd hjälp med månggifte – myndighet granskar

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har inlett en särskild granskning efter uppgifter om att religiösa företrädare i Sverige erbjudit hjälp med ytterligare äktenskap till män som redan är gifta. Granskningen inleddes den 11 november 2026 och berör trossamfund med kopplingar till statlig bidragsgivning.

Bakgrunden är en kartläggning där 15 moskéer i Sverige kontaktades. Vid nio av dem erbjöd imamer, shejker eller rådgivare hjälp med en ny vigsel eller hänvisade till personer som kunde genomföra den. Företrädare för de övriga sex moskéerna avböjde med hänvisning till svensk lagstiftning och reglerna om hindersprövning.

Myndighetens generaldirektör Magnus Jägerskog meddelade att berörda riksorganisationer kallats till samtal. Avdelningschef för statsbidrag, Marie Pettersson Hallberg, uppgav att myndigheten först ska samla in uppgifter från organisationerna och därefter pröva om förhållandena påverkar deras rätt till statligt stöd. Något beslut om sådana följder har ännu inte presenterats.

Kartläggningen har också lett till förändringar inom flera moskéer. Vid Uppsala moské identifierades imamen Bashir Ahmed som en av de religiösa företrädare som accepterade att hjälpa en redan gift man att genomföra ytterligare en vigsel. Moskéns ordförande Yaser Abu Jheisheh sammankallade därefter ett krismöte, och styrelsen beslutade att entlediga imamen.

Även Stenhagenmoskén i Uppsala vidtog åtgärder. Shejken Masud Mohamad, som hade erbjudit hjälp med en vigsel och uppgett att moskén kunde ordna vittnen, fick lämna sitt styrelseuppdrag i stiftelsen bakom verksamheten.

Vid Halmstads moské var två imamer beredda att hjälpa en redan gift man att ingå ytterligare ett äktenskap. En av dem har senare lämnat moskén. I ett skriftligt svar har han förnekat att han agerat felaktigt.

Helsingborgs moské hänvisade i sin tur till shejken Tarek Hussein för äktenskapsrådgivning. Efter att hans medverkan uppmärksammats meddelade moskén att han inte är anställd där och att hans uttalanden inte företräder församlingens inställning. Moskén har även uppgett att rutinerna för sådana hänvisningar ska granskas.

Samtidigt visar granskningen att det finns män bosatta i Sverige som har flera hustrur i olika länder. Ett exempel är en man i Skåne som i rapporteringen kallas Adam, men som egentligen har ett annat namn.

Adam berättar att han redan var gift med två kvinnor innan han flyttade till Sverige. När han kom hit tog han med sig den hustru som var mor till hans barn. Den andra kvinnan, som han inte hade några barn tillsammans med, blev kvar i hans tidigare hemland.

Efter flytten har Adam enligt egen uppgift gift sig med ytterligare två kvinnor. Han har därmed fyra hustrur som är bosatta i fyra olika länder.

För att ordna ett av äktenskapen kontaktade han först flera imamer i Skåne. Han uppger att samtliga avvisade hans förfrågningar om ett islamiskt vigselkontrakt eftersom ett sådant ytterligare äktenskap inte var tillåtet enligt svenska regler. I stället fick han hjälp av en imam utomlands som genomförde arrangemanget via internet.

Adam uppger att hans två första hustrur inte känner till de senare äktenskapen. Den tredje och fjärde hustrun vet däremot att han redan hade två fruar. Han anser inte att han är skyldig att informera samtliga kvinnor om de andra äktenskapen.

Som förklaring hänvisar Adam till sin religiösa övertygelse. Enligt Koranen kan en man inom islam ha upp till fyra hustrur, förutsatt att de behandlas rättvist.

Adam framhåller att han endast har en hustru registrerad i Sverige. Han menar att de övriga äktenskapen inte har någon anknytning till landet eftersom kvinnorna bor utomlands.

Svensk lagstiftning förbjuder tvegifte. I brottsbalkens sjunde kapitel, första paragrafen, anges att en person som ingår ett nytt äktenskap trots att ett tidigare äktenskap fortfarande består kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Reglerna omfattar även en ogift person som gifter sig med någon som redan är gift.

Reglerna för erkännande av utländska äktenskap har dessutom skärpts. Regeringen presenterade den 19 mars 2026 propositionen Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. Justitiedepartementets förslag omfattade bland annat ett undantagslöst förbud mot att erkänna vissa otillåtna utländska äktenskap.

Sedan den 2 juli 2026 får utländska äktenskap som ingåtts när någon av makarna redan var gift med en annan person inte längre erkännas genom tidigare undantagsmöjligheter. Skatteverkets rättsliga vägledning anger samtidigt att sådana äktenskap i särskilda situationer kan få begränsade rättsliga verkningar, bland annat vid frågor om arv, underhåll och bodelning.

Skatteverket kan också ändra tidigare registreringar i folkbokföringen som gäller utländska månggiften. Det gäller även registreringar som genomfördes före lagändringen den 2 juli 2026, om någon av personerna redan var gift när det utländska äktenskapet ingicks.

För att ett religiöst samfund ska få genomföra juridiskt giltiga vigslar i Sverige krävs särskilt tillstånd. Kammarkollegiet ansvarar för tillstånden och förordnar enskilda vigselförrättare. Myndigheten kontrollerar också deras kunskaper om äktenskapslagstiftningen och kravet på hindersprövning.

En vigselförrättare som inte sköter sitt uppdrag kan få sitt förordnande återkallat av Kammarkollegiet och därmed förlora behörigheten att genomföra juridiskt giltiga vigslar.

MUCF:s pågående granskning ska nu klarlägga om uppgifterna om religiösa företrädares medverkan vid ytterligare vigslar har betydelse för de berörda organisationernas möjlighet att få statliga bidrag.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?