Två nej i riksdagen – pressen ökar på partierna

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har fått uppdraget att försöka bilda regering sedan riksdagen röstat ned två statsministerkandidater. Enligt statsvetaren Jonas Hinnfors ökar pressen på partierna att hitta en lösning när möjligheten till ett extra val kommer närmare.

Den 3 november avvisade riksdagen Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister. Omröstningen slutade med 324 nej-röster och 25 ja-röster. Samtliga ja-röster kom från Centerpartiet, medan ledamöterna från övriga partier röstade nej. Ingen ledamot avstod eller var frånvarande.

Tidigare hade även Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson röstats ned. Efter den andra omröstningen beslutade riksdagens talman Andreas Norlén att ge Ulf Kristersson nästa möjlighet att undersöka förutsättningarna för en regering.

Kristersson ska lämna besked om resultatet av sitt sonderingsuppdrag senast den 10 november. Innan Andreas Norlén fattade beslutet hade talmannen samtalat med Kristersson, överlagt med de vice talmännen och informerat kungen.

Efter mötet med talmannen meddelade Ulf Kristersson att han ska undersöka möjligheterna att bilda en icke-socialistisk regering. Moderatledaren beskrev det parlamentariska läget som mycket svårt, men ansåg inte att en regeringsbildning var helt omöjlig.

Kristersson framhöll också att mandatfördelningen i riksdagen är densamma som när de tidigare sonderingarna genomfördes. Han avser att fortsätta diskutera regeringsfrågan med flera partier, men vill inte offentliggöra innehållet i samtalen.

Andreas Norlén har samtidigt klargjort att ett misslyckat sonderingsuppdrag från Kristersson inte automatiskt behöver följas av en tredje statsministeromröstning. Talmannen kan först undersöka om partierna på den rödgröna sidan har gjort framsteg i sina regeringsdiskussioner.

Magdalena Andersson meddelade efter tisdagens omröstning att hon inte vill redogöra närmare för vilka möten hon har deltagit i under regeringsbildningen. Socialdemokraternas partiledare anser att diskussionerna mellan partierna om möjliga regeringsalternativ behöver kunna föras internt.

Enligt Jonas Hinnfors präglas förhandlingarna av att partierna försöker undvika alltför stora eftergifter. Han beskriver ett läge där de olika aktörerna avvaktar varandras ställningstaganden för att få så goda förhandlingspositioner som möjligt.

Hinnfors bedömer att pressen att nå en uppgörelse tilltar när ytterligare statsministeromröstningar närmar sig. Särskilt betydelsefullt är enligt honom att ett extra val blir ett allt mer konkret alternativ.

Enligt Regeringskansliet ska ett extra val hållas om riksdagen förkastar fyra förslag till statsminister, så länge ett ordinarie riksdagsval inte ska genomföras inom tre månader.

Den avgående regeringen fortsätter under tiden som övergångsregering fram till dess att en ny regering tillträder. Regeringskansliet beskriver att en övergångsregering främst hanterar löpande och brådskande ärenden.

Jonas Hinnfors anser att risken för ett extra val kan skapa särskild oro bland de rödgröna partierna. Han hänvisar till flera opinionsundersökningar efter riksdagsvalet som visat ökat stöd för Moderaterna och ett stärkt förtroende för Ulf Kristersson.

Hinnfors betonar samtidigt att opinionsmätningar är osäkra och att ett eventuellt extra val kan få ett annat utfall än vad de aktuella siffrorna antyder. Trots det bedömer han att mätningarna kan bidra till ökad press på framför allt Socialdemokraterna.

Med två av fyra möjliga statsministeromröstningar avklarade anser Hinnfors att sannolikheten ökar för att partierna börjar förändra sina positioner inför nästa omgång.