Irans parlamentstalmannen varnar USA efter väljarnas kritik mot kriget

Irans parlamentstalmannen Mohammad Bagher Ghalibaf anser att resultatet i USA:s mellanårsval den 3 november visar ett motstånd bland amerikanerna mot kriget med Iran. Den 4 november varnade han den amerikanska regeringen för allvarliga konsekvenser om den inte tar hänsyn till väljarnas inställning.

Ghalibaf, som även leder Irans förhandlingar om en lösning på konflikten med USA, framförde sin tolkning av valresultatet i sociala medier. Han menade att amerikanerna har tagit avstånd från kriget, oavsett om deras ställningstagande grundar sig i moraliska överväganden eller ekonomiska problem.

En vallokalsundersökning från CBS News visade att en majoritet av de amerikanska väljarna ansåg att beslutet att inleda militära insatser mot Iran var felaktigt. Omkring en fjärdedel av de republikanska väljarna delade den uppfattningen.

CBS News konstaterade även att motståndet mot kriget var större bland väljare som oroade sig särskilt mycket för bensinpriserna. Undersökningen visade därmed ett samband mellan ekonomiska bekymmer och inställningen till USA:s militära insatser.

USA:s president Donald Trump medgav i sina första kommentarer efter valet att kriget mot Iran, som han inledde tidigare under året, hade påverkat väljarnas ställningstaganden. I en intervju med The New York Times bedömde presidenten samtidigt att missnöjet framför allt handlade om de ekonomiska följderna snarare än om själva kriget.

Donald Trump framhöll att väljarna sannolikt hade begränsade invändningar mot de militära insatserna men att de var missnöjda med oljepriserna. Presidenten uppgav också att han inte ångrade beslutet att inleda kriget.

Redan i september hade Donald Trump i en intervju med Fox News förklarat att han skulle ha fattat samma beslut även om han på förhand hade känt till krigets politiska följder inför mellanårsvalet. Han avvisade då även uppgifter om att konflikten hade försvagat engagemanget bland hans anhängare.

Ekonomiska frågor och demokratins utveckling framstod som centrala för väljarna i vallokalsundersökningarna. Reuters redovisade att nästan nio av tio väljare betraktade levnadskostnaderna som en avgörande eller viktig fråga. Nästan två tredjedelar ansåg att Donald Trump hade ett ansvar för de höga priserna.

Även synen på presidentens maktutövning påverkade väljarnas ställningstaganden. Enligt Associated Press använde omkring fyra av tio väljare sin röst i kongressvalet för att markera motstånd mot Donald Trump, medan färre än två av tio röstade för att uttrycka stöd för honom.

Associated Press undersökning, som omfattade omkring 80 000 väljare i samtliga 50 amerikanska delstater, visade dessutom att ungefär sju av tio ansåg att kongressen inte gjorde tillräckligt för att begränsa presidentens makt.

Demokraterna vann majoriteten i både representanthuset och senaten, rapporterade Reuters den 4 november. Partiet erövrade bland annat sex senatsmandat som tidigare innehafts av republikaner och gjorde framsteg i flera delstater där Republikanerna traditionellt haft ett starkt stöd.

I Texas besegrade Demokraternas kandidat James Talarico republikanen Ken Paxton i senatsvalet. Donald Trump hade vunnit delstaten med en tvåsiffrig marginal i presidentvalet 2024.

Missnöjet med hanteringen av Irankonflikten hade också framkommit före mellanårsvalet. Pew Research Center redovisade den 8 oktober att endast omkring en tredjedel av amerikanerna godkände Donald Trumps agerande i konflikten. I mars 2026 låg motsvarande stöd på 37 procent.

I samma undersökning, som genomfördes mellan den 28 september och den 4 oktober, uppgav 77 procent av amerikanerna att de räknade med att konflikten skulle fortsätta i minst ytterligare sex månader.

Parallellt med reaktionerna på det amerikanska valet har både USA och Iran uttalat sig om möjligheterna till en förhandlingslösning. Donald Trump meddelade den 3 november via Truth Social att en överenskommelse med Iran kunde vara möjlig. Han hävdade samtidigt att Iran ville nå en uppgörelse så snart som möjligt.

Irans president Masoud Pezeshkian uppgav samma dag att den iranska regeringen fortfarande försöker lösa konflikten genom dialog. Enligt Pezeshkian hade Irans högste ledare nyligen gett regeringen större befogenheter att förhandla även om frågor som tidigare inte omfattats av samtalen.

Samtidigt kvarstår motsättningar kring de militära insatserna. Irans biträdande utrikesminister Kazem Gharibabadi framhöll den 3 november att Iran förbehåller sig rätten till självförsvar efter rapporterade amerikanska anfall mot ön Qeshm i Hormuzsundet.

USA:s centralkommando hade vid den tidpunkten inte lämnat någon kommentar till AFP:s förfrågan om anfallen.