
AI-genererad illustration
Två mandat krävs för att vända valresultatet
Räkningen av de så kallade onsdagsrösterna inleds i dag. Före uppsamlingsräkningen leder oppositionen med 33 541 röster och mandatfördelningen är 176–173. För att Tidöpartierna ska vända mandatställningen behöver två mandat byta sida.
Valmyndigheten räknar med att uppemot 300 000 röster kan ingå i årets uppsamlingsräkning, vilket är betydligt fler än i de två senaste valen. Då omfattade räkningen 223 501 respektive 202 505 röster. Den större mängden gör att Valmyndigheten räknar med att resultatet kan dröja till torsdagen.
Lars Aden Lisinski, pressekreterare på Valmyndigheten, uppger att merparten består av sent inkomna förtidsröster, samtidigt som myndigheten har fått rapporter om fler utlandsröster. Sveriges Radio har med hänvisning till Valmyndighetens preliminära sammanställning uppgett att drygt 89 000 väljare förtidsröstade på själva valdagen. Dessa röster hör till dem som tas om hand i uppsamlingsräkningen.
Under valdagen räknas förtidsröster och utlandsröster i det valdistrikt där väljaren hör hemma. Sent inkomna röster hanteras i stället i 314 uppsamlingsdistrikt, vanligtvis ett per kommun, medan större kommuner kan ha flera. Sverige har 290 kommuner.
Utlandsrösternas exakta andel av uppsamlingsräkningen är inte fastställd, men bedömningar anger att de kan utgöra omkring en femtedel till en fjärdedel. Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och chef för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, uppger att omkring 30–35 procent av utlandssvenskarna brukar rösta. Han bedömer samtidigt att deltagandet kan bli högre i år eftersom reglerna har blivit mer generösa och enklare för utlandsboende svenskar som befinner sig i Sverige i samband med valet.
Valmyndighetens statistik från valet 2022, återgiven av , visar att knappt 76 000 utlandsröster kom in det året. Omkring 41 000 lämnades på ambassader och konsulat och cirka 35 000 skickades som brevröster. När forskare senast undersökte utlandsrösterna separat, vid valet 2014, hade de en övervikt åt höger.
De sent inkomna förtidsrösterna bedöms däremot luta något åt vänster. Gustav Karreskog Rehbinder, ansvarig för den valprognos som Sveriges Television använde under valvakan, uppger att sådana röster ofta har en övervikt från storstadsregionerna och att det talar för de rödgröna. Han säger också att uppsamlingsräkningen sammantaget haft en mindre rödgrön övervikt i de två senaste valen.
Gustav Karreskog Rehbinder uppger att hans prognos redan innehåller en uppskattning av onsdagsrösterna. Beräkningen utgår från hur rösterna fördelades i föregående val och har samtidigt justerats efter partiernas resultat i årets val. Han bedömer sannolikheten för att Tidöpartierna vänder mandatläget till omkring en procent om rösterna följer en normal statistisk fördelning. Om även ovanliga händelser vägs in uppskattar han möjligheten till omkring fem procent.
Som exempel på vad som skulle kunna förändra förutsättningarna nämner Gustav Karreskog Rehbinder en ovanlig geografisk fördelning av de sent inkomna rösterna, exempelvis ett mycket stort antal röster från Skåne till följd av störningar hos Postnord.
Om 300 000 röster återstår och andelen röster på övriga partier är oförändrad behöver Tidösidan få 54,8 procent av dessa röster för att matematiskt gå om i antal röster. Efter valnatten ligger motsvarande andel på 49,0 procent. Eftersom mandatfördelningen avgör valet behöver Tidöpartierna dock inte nödvändigtvis hämta in hela underskottet på 33 541 röster.
Gustav Karreskog Rehbinder har räknat på ett scenario där Socialdemokraterna stannar på omkring 20 procent av onsdagsrösterna, samtidigt som inget av de andra rödgröna partierna ökar. Om Moderaterna samtidigt når omkring 30 procent, eller Liberalerna får 11–12 procent, uppger han att det kan räcka för Tidösidan att ta in omkring 25 000 röster.
Ett enskilt mandat ligger närmare att byta sida. Under valnattens sista timmar tog Vänsterpartiet det rödgröna blockets 176:e mandat från Moderaterna. Enligt Gustav Karreskog Rehbinders prognos går mandatet tillbaka om Vänsterpartiet får 701 färre röster än väntat samtidigt som Moderaterna får 1 676 fler än prognosen. Han anger sannolikheten till 60 procent för mandatställningen 176–173 och 40 procent för 175–174.
Sveriges Radio uppger att uppsamlingsräkningen efter valet 2018 flyttade tre riksdagsmandat mellan partierna. Uppsamlingsräkningen ingår fortfarande i det preliminära valresultatet. Parallellt har länsstyrelserna sedan måndagen genomfört den kontrollräkning som ligger till grund för det slutliga resultatet, vilket normalt fastställs omkring en vecka efter valet.
Valmyndigheten uppger att den preliminära rösträkningen endast omfattar så kallade rapportpartier och inte innehåller personröster. I den slutliga rösträkningen granskas däremot samtliga anmälda partier och personröster. Sveriges Radio uppger med hänvisning till Valmyndighetens preliminära sammanställning att drygt 28 000 röster klassades som ogiltiga efter valnattens räkning och därför ska granskas igen av länsstyrelserna.
Antalet ogiltiga röster brukar minska kraftigt vid kontrollräkningen. Ett exempel är kuvert som innehåller två valsedlar från samma parti. De kan sorteras som ogiltiga under valnatten men godkännas i den slutliga granskningen. Vid förra valet minskade antalet ogiltiga röster från 34 145 till 5 567.
Gustav Karreskog Rehbinder uppger att skillnaden mellan det preliminära och slutliga resultatet bara påverkade blockbalansen med några hundra röster vid valen 2014 och 2018. År 2022 ökade däremot Tidösidans ledning med 2 559 röster mellan de båda räkningarna. Han säger att han inte har hittat någon tydlig förklaring till skillnaden och att ett mycket jämnt mandatläge därför kan göra att det slutliga resultatet behöver inväntas.
Riksdagen har fastställt att den nyvalda riksdagen samlas för upprop den 28 september klockan 11.00. Därefter ska riksdagen välja talman och tre vice talmän för mandatperioden 2026–2030. Regeringen anger att talmannen, om en ny regering ska bildas, genomför överläggningar med partiledarna innan en statsministerkandidat föreslås. Om riksdagen förkastar fyra statsministerförslag ska extraval hållas, så länge ett ordinarie val inte ändå ska äga rum inom tre månader.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder en saklig och neutral ton genomgående, utan att använda egna värderande ord eller spekulera utöver vad källorna uttrycker. All information är noggrant hänvisad till källor som Valmyndigheten, professorsuttalanden och statistik från tidigare val. Det finns inga laddade ord eller förstärkningar från journalisten själv, och eventuella värderingar som framkommer är tydligt återgivna från externa källor (t.ex. professorer och myndigheter). Artikelns språk är objektivt och undviker egna slutsatser, vilket stärker oberoendet. Eftersom artikeln innefattar återgivna bedömningar och möjliga scenarier från källor, men tydligt visar att det handlar om källa och inte journalistens egna påståenden, dras poängen inte ned. Sammanfattningsvis är artikeln mycket neutralt och oberoende skriven med endast en mindre poängavdrag för viss viss subjektiv tolkningsfrihet i återgivandet av bedömningar från källor.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den fokuserar på en neutral, teknisk och faktabaserad beskrivning av valprocessen med hänvisning till experter och myndigheter. Den saknar ideologiska värderingar och ger en balanserad bild utan politisk partiskhet, vilket är typiskt för en pragmatisk och kompromissinriktad mittsyn.
Rubrik och framing:
Artikeln beskriver den tekniska och procedurmässiga sidan av valräkningen och fokuserar på hur mandatfördelningen kan förändras baserat på sena röster. Problemet är osäkerheten i valresultatet, medan Valmyndigheten och experter framstår som ansvariga och lösningen ligger i den fortsatta räkningen och statistiska analyser.
Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt med fokus på fakta och siffror. Det finns inga laddade eller värderande ordval som tydligt gynnar någon politisk sida.
Källbalans:
Artikeln baseras främst på information från officiella källor som Valmyndigheten och experter inom statsvetenskap och valforskning, vilket ger ett teknokratiskt och faktabaserat perspektiv. Det finns ingen tydlig politisk partipreferens eller motsvarande kritiska röster från partier eller ideologiska representanter.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djup analys av de politiska konsekvenserna av valresultatet eller hur olika politiska block kan påverkas i sakpolitik. Det finns heller ingen diskussion kring bredare samhällsfrågor eller ideologiska perspektiv, utan håller sig strikt till valprocedurer och prognoser.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA förstärker skyddet av undervattenskablar i Arktis
USA har skickat två atomdrivna ubåtar för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, framför allt...

Kapstaden vill flytta 60 babianer till inhägnader
Myndigheterna i Kapstadsområdet planerar att flytta omkring 60 vilda babianer från Simon’s Town till ett...

Vincent Brown åtalas för folkmordsbrott i Rwanda
Den 65-årige Vincent Brown, tidigare känd som Vincent Bajinya, har åtalats i Storbritannien för brott...

Kakabaveh uppmanar partierna att prioritera politiska krav
Magdalena Andersson har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bilda en regering som...
