Danmarks första fisködlefossil upptäckt i stenblock på Jylland

AI-genererad illustration

Nyheter

Danmarks första fisködlefossil upptäckt i stenblock på Jylland

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 5 nov 21:05•3 min

Ett fossil från en utdöd fisködla har för första gången dokumenterats i Danmark. Fyndet består av en ryggkota som upptäcktes under 2025 av fossilsamlaren Christian Bach Hansen i ett stenblock vid Lodbjerg Klint i Thy på Jylland. Undersökningen ger forskarna nya uppgifter om fisködlornas tidigare förekomst i Skandinavien.

Statens Naturhistoriske Museum meddelade den 4 november 2026 att fossilet mäter omkring nio centimeter i bredden och omkring åtta centimeter i höjden. Ryggkotans utformning visar att den har suttit i den främre eller mellersta delen av djurets svans. Forskarna har däremot inte kunnat avgöra vilken art den tillhörde.

Fossilet införlivades under 2026 i museets Danekræ-samling. Den vetenskapliga undersökningen genomfördes av Laura Cotton, Lotta Dreyer och Lene Liebe Delsett och publicerades samma år i tidskriften Bulletin of the Geological Society of Denmark, volym 75.

Laura Cotton, intendent och forskare vid Statens Naturhistoriske Museum, uppger att fynd av fisködlor är ovanliga i Skandinavien. Tidigare hade sådana fossil i regionen endast påträffats i de arktiska delarna av Norge. Det danska fyndet tillför därför ny kunskap om djurgruppens geografiska utbredning.

Fisködlor, även kallade ichthyosaurier, var havslevande reptiler som utvecklades från landlevande förfäder. Under evolutionen fick de en kroppsform som påminde om dagens delfiner och tonfiskar. Djurgruppen levde i världshaven fram till för omkring 94 miljoner år sedan.

Forskarna undersökte ryggkotans storlek och form genom jämförelser med fisködlor från juraperioden. Bland de arter som ingick fanns Ichthyosaurus communis, Eurhinosaurus longirostris och Temnodontosaurus trigonodon. Även fossil från släktet Ophthalmosaurus användes som jämförelsematerial.

Enligt Universitetet i Oslo gav jämförelserna inte tillräckligt tydliga överensstämmelser för att forskarna skulle kunna bestämma fossilets art. Ryggkotan är större än motsvarande skelettdel hos flera fisködlor som blev omkring tre meter långa, men mindre än hos de största arterna, som kunde nå en kroppslängd på närmare tio meter.

Stenblockets geografiska ursprung har också undersökts. Laura Cotton bedömer att det sannolikt kommer från geologiska avlagringar som bildades under juraperioden i området kring Skagerrak och Nordsjön. En möjlig förklaring är att glaciärer förde med sig stenen till Jylland under istiden.

Forskarna har inte kunnat fastställa den exakta ursprungsplatsen. Universitetet i Oslo redovisar att forskargruppen uteslöt fossilrika områden i Storbritannien och Tyskland som möjliga ursprungsplatser. Bedömningen grundades på transportavstånden och avsaknaden av motsvarande glaciärtransport från dessa riktningar.

I samma vetenskapliga studie undersöktes ytterligare ett stenblock som innehöll fossila revben från en havsreptil. Forskarna bedömer att benen sannolikt kommer från en plesiosaurie, men inte heller detta djur har kunnat artbestämmas.

Danmark har sedan tidigare dokumenterade fossil från andra större havsreptiler. På Bornholm har lämningar efter plesiosaurier från juraperioden påträffats, medan enstaka fynd av mosasaurier från kritaperioden också finns registrerade.

Den 2 september 2025 presenterade Statens Naturhistoriske Museum resultat från ett forskningsprojekt om plesiosaurier på Bornholm. Forskarna hade identifierat fem fossila skelettdelar i Hasleformationen, däribland ett ben från en ung individ. Fossilen daterades till omkring 190 miljoner år sedan.

En av forskarna bakom den nya studien, Lene Liebe Delsett, är verksam vid Norsk senter for paleontologi vid Naturhistorisk museum, Universitetet i Oslo. Hennes forskning omfattar bland annat fisködlor från juraperioden och äldre fossil från Svalbard.

Lene Liebe Delsett leder även forskningsprojektet ECHO, som pågår mellan 2023 och 2026 med finansiering från Norges forskningsråd. Inom projektet undersöks likheter mellan fisködlors och valars evolution genom analyser av skelettens uppbyggnad, rörelsemönster och födointag.

Den vetenskapliga studien om det danska fyndet finns publicerad med DOI 10.37570/bgsd-2026-75-16. Ryggkotan från Lodbjerg Klint utgör därmed det första vetenskapligt dokumenterade fyndet av en fisködla i Danmark.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är mycket saklig och neutral i journalistens eget språk. Den förlitar sig på uppgifter från forskare och institutioner och använder tydliga källhänvisningar (t.ex. 'Enligt Universitetet i Oslo'). Beskrivningar av fyndet, mått och tidsramar presenteras som faktauppgifter eller som uttalanden från källor, inte som journalistiska slutsatser. Hänvisningarna till källor följs logiskt genom texten, och osäkerheter placeras i källa. Det förekommer inte laddad eller värderande journalistisk stil eller påverkan på läsaren; även när starka ord används är de oftast uttryck för källors åsikter och uppgifter.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
45%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar vetenskapligt arbete och offentliga institutioner (museer, universitet) samt internationellt samarbete och publicerad forskning, vilket ligger närmare mitten i den ideologiska skalan. Den saknar stark politisk konflikt eller kritik mot marknadslösningar och privat sektor, samtidigt som den inte propagerar för specifika vänsterpolitiska reformer eller rättrogna riktningar. Den faktiska framställningen av fyndet som kunskap och bevarande av kulturarv fungerar som ett sakligt, institutionellt narrativ som gynnar en mitteninriktad syn på hur samhälle och forskning bör organiseras.

Rubrik och framing:
Framställningen lyfter fram fyndet som en viktig vetenskaplig och nationell kunskapsframsteg, med offentliga museer och forskare i centrum.

Språk och ton:
saklig

Källbalans:
Primärt officiella/akademiska källor: Statens Naturhistoriske Museum, Universitetet i Oslo; forskare citerade. Inga kritiska röster eller privata aktörer nämns.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: diskussion om finansieringens politiska dimensioner, privat industri eller kommersiell exploatering av fossil; ingen kritisk granskning av bevarandepolicyer eller nationell kulturarvshantering.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.