Tusentals ultraortodoxa israeler riskerar gripande för vägrad värnplikt

Konflikten om obligatorisk militärtjänst för ultraortodoxa judar har blivit en central fråga i israelisk politik. Omkring 80 000 män berörs av kraven på inkallelse, samtidigt som den israeliska försvarsmakten har börjat gripa personer som inte inställer sig. Motsättningarna påverkar både regeringsbildningen och förhållandet mellan religiösa och sekulära grupper inför valet till parlamentet Knesset.

Den israeliska försvarsmakten IDF meddelade den 6 oktober 2026 att militärpolisen under september genomförde 15 riktade insatser mot personer som undvikit militärtjänst. Åtta personer greps vid dessa tillfällen. Mellan den 1 och 22 september greps dessutom 212 personer vid landets gränsövergångar. Av dem tillhörde 163 den ultraortodoxa befolkningsgruppen. Gripandena genomfördes huvudsakligen på Ben Gurion-flygplatsen.

Bakgrunden är ett enhälligt beslut från Israels högsta domstol i juni 2024. Domstolen slog fast att det tidigare undantaget från värnplikt för ultraortodoxa män saknade laglig grund och att militären måste börja kalla in dem. Beslutet avslutade en ordning där religiösa studenter i praktiken hade kunnat undvika militärtjänst genom att fortsätta sina studier.

Undantaget infördes redan 1948 av Israels förste premiärminister David Ben-Gurion. Under beteckningen Torato umanuto, som innebär att studier av Tora betraktas som en persons huvudsakliga sysselsättning, befriades omkring 400 studenter vid religiösa lärosäten från militärtjänst. På den tiden utgjorde ultraortodoxa judar endast några få procent av befolkningen. I dag är deras andel omkring 14 procent.

Förändringen har blivit särskilt omstridd efter tre års krig i Gaza och Libanon. De israeliska reservisterna har belastats av långvarig tjänstgöring, samtidigt som en stor grupp män fortfarande står utanför det militära systemet. Kritiken bland sekulära israeler gäller både fördelningen av militärt ansvar och de statliga bidrag som finansierar religiösa studier.

Brigadgeneral Shai Tayeb, chef för den israeliska försvarsmaktens personalplanering, uppgav inför Knessets försvars- och utrikesutskott den 20 maj 2026 att militären saknade omkring 12 000 soldater. Mellan 6 000 och 7 500 av dessa behövdes till stridande befattningar.

Trots förändrade rättsliga förutsättningar har få ultraortodoxa män påbörjat militärtjänst. Forskningsinstitutet Israel Democracy Institute redovisade i januari 2026 att omkring 24 000 första inkallelsebesked hade skickats ut under värnpliktsåret juli 2024 till juni 2025. Endast 2 738 män inställde sig på rekryteringskontoren, och 798 hade därefter påbörjat militärtjänst, enligt de uppgifter som staten lämnat till domstolen.

Israels högsta domstol skärpte kraven ytterligare den 19 november 2025. I mål HCJ 5819/24 ålade domstolen regeringen att utarbeta en konkret plan för att genomdriva värnplikten bland ultraortodoxa män. Regeringen fick 45 dagar på sig, fram till den 4 januari 2026, att presentera en effektiv tillämpningsplan, enligt Israel Democracy Institute.

I januari 2026 fanns omkring 15 000 ultraortodoxa män registrerade som personer som undvek militärtjänst. Ytterligare cirka 17 000 hade fått särskilda inkallelseorder enligt paragraf 12 i den israeliska värnpliktslagstiftningen. Personer som inte följer upprepade kallelser kan omfattas av både utreseförbud och gripandeorder.

Motståndet är särskilt tydligt i Bnei Brak, en stad omkring 20 minuter från Tel Aviv där nio av tio invånare är ultraortodoxa. Det religiösa livet präglar stora delar av samhället. Män bär ofta svarta hattar och rockar tillsammans med vita skjortor, medan kvinnor klä sig så att armar och ben täcks. Huvudbonader eller peruker är vanliga bland kvinnorna.

Familjerna är ofta stora. Rabbiner motsätter sig preventivmedel, och kvinnor föder i genomsnitt fler än sex barn. På Rabbi Akiva, stadens huvudgata, håller affärerna öppet sent. Även efter klockan nio på kvällen kan temperaturen ligga kvar runt 28 grader. Restauranger och uteserveringar saknas i den beskrivna gatumiljön, och en offentlig toalett fungerar som en samlingspunkt där invånare möts och samtalar.

En av stadens invånare är Moshe Lev, som tillhör den chassidiska delen av den ultraortodoxa befolkningen. Han är far till fem barn, däribland tre söner. Den äldste är 17 år och studerar vid en yeshiva, ett religiöst lärosäte, i Jerusalem.

Familjen fick under våren en kallelse till medicinska undersökningar inför sonens militärtjänst. Den har inte följts. Moshe Lev anser att religiösa föreskrifter och rabbinernas auktoritet står över order från militära befäl. Han har övervägt att avsäga sig det israeliska medborgarskapet och lämna landet. Han uppger också att han är beredd att acceptera ett fängelsestraff för att skydda sonen från inkallelse.

Familjen har fått informationsmaterial från en organisation som hjälper ultraortodoxa judar, även kallade haredim, att stå emot inkallelsen. Organisationen uppmanar mottagarna att inte besvara kontaktförsök från försvarsmakten och att inte besöka rekryteringskontoren. Den varnar för att militära företrädare kan använda påtryckningar, vilseledande uppgifter och hot för att förmå personer att inställa sig.

Informationsmaterialet innehåller också en särskild varning om resor utomlands. Den som omfattas av inkallelse uppmanas att först rådgöra med hjälporganisationerna, eftersom ett försök att resa kan sluta med gripande på flygplatsen.

För familjen Lev påverkar situationen redan vardagen. Den äldste sonen ringer hem varje kväll från en telefonautomat på sin yeshiva i Jerusalem. Enligt hans mamma Batya Lev är han rädd för att bli fängslad. Familjen upplever att kontakten med myndigheterna medför risker och att sonen därför inte kan skaffa körkort eller resa utomlands.

Batya Lev berättar också att det förekommer att unga män försöker undvika inkallelse genom att uppge att de har schizofreni eller bipolär sjukdom. Hon oroar sig för att sådana uppgifter kan påverka möjligheten att få arbete och skapa problem senare i livet.

Oron för gripanden har även fått betydelse för familjens sociala liv. En ogift farbror i släkten, som redan vid 25 års ålder betraktades som äldre på den ultraortodoxa äktenskapsmarknaden, har hittat en blivande hustru. Kvinnan är frånskild och bosatt i USA.

Inom familjens religiösa tradition förväntas syskon ofta gifta sig i åldersordning. Mannens tidigare svårigheter att hitta en hustru hade därför även påverkat hans yngre systrar. Familjen välkomnade beskedet om det planerade bröllopet, men flera släktingar kan inte delta.

Enligt Batya Lev måste minst tre personer i den närmaste familjen stanna i Israel. Pojkar över 17 år riskerar att gripas om de försöker lämna landet via Ben Gurion-flygplatsen.

I början av september meddelade den israeliska flygplatsmyndigheten att sex män som inte hade inställt sig till militärtjänst hade stoppats när de försökte resa utomlands. Israeliska medier uppgav att samtliga sex var ultraortodoxa. De senare siffrorna från den israeliska försvarsmakten visar att gripanden vid gränsövergångarna har förekommit i betydligt större omfattning.

Den religiösa utbildningen är en central orsak till motståndet mot militärtjänsten. I Bnei Brak finns Ponevezh, ett av världens mest inflytelserika lärosäten inom den litauiska grenen av ultraortodox judendom. Upp till 2 000 unga män lever och studerar där med fokus på Talmud och religiösa texter.

Undervisningen omfattar inte naturvetenskap, samhällskunskap och historia på samma sätt som i sekulära skolor. Smarta mobiltelefoner är förbjudna. I stället används särskilt anpassade telefoner utan internetuppkoppling eller möjlighet att skicka sms.

Den sociala miljön präglas också av långtgående könsuppdelning. Många unga män har begränsad kontakt med kvinnor utanför den egna familjen innan de träffar en tilltänkt hustru som föräldrarna har valt ut. Fysisk kontakt mellan män och kvinnor utanför familjen undviks, och handskakningar mellan könen accepteras inte inom dessa religiösa kretsar.

Moshe Lev anser att militärtjänsten hotar denna livsföring. Han pekar särskilt på att män och kvinnor tjänstgör tillsammans i den israeliska armén. Militären omfattar även hbtq-personer, och soldaterna kan inte själva bestämma vilka de ska arbeta med.

Det finns särskilda militära förband anpassade för ultraortodoxa soldater. Moshe Lev anser ändå inte att arrangemangen ger tillräckliga garantier för att religiösa regler ska följas. Oron gäller bland annat koshermat, sabbatsbestämmelser och risken att unga män lämnar sin religiösa livsstil efter kontakt med det sekulära samhället.

Motsättningen har djupa historiska rötter. Den ultraortodoxa traditionen är inriktad på att bevara religiösa levnadssätt med ursprung i det judiska Europa före Förintelsen. Den politiska sionismen och bildandet av den moderna staten Israel bygger samtidigt på föreställningen om en judisk stat som skydd för judisk fortlevnad efter förföljelserna i Europa.

Den israeliska arméns roll som en gemensam institution för medborgare med olika bakgrund står därmed i konflikt med den ultraortodoxa strävan efter att hålla religiösa studier och familjeliv åtskilda från sekulära institutioner.

Motståndet mot inkallelser har även lett till återkommande demonstrationer. När en student vid en yeshiva grips sprids informationen snabbt inom de religiösa nätverken. Hundratals studenter har vid flera tillfällen samlats för att blockera Highway 4, en av Israels viktigaste trafikleder.

Demonstranterna har framhållit att de hellre accepterar döden än att inställa sig till militärtjänst. Blockaderna har återkommit nästan varje vecka och orsakat omfattande trafikstörningar.

De ekonomiska villkoren för religiösa studenter har också förändrats. Israel Democracy Institute redovisade att statliga bidrag till religiösa lärosäten för värnpliktiga studenter som inte tjänstgör har dragits in sedan april 2024. Forskningsinstitutet beräknade det årliga bortfallet till omkring 650 miljoner israeliska shekel.

Sedan mars 2025 har vissa barnomsorgssubventioner också tagits bort för berörda familjer. Enligt Israel Democracy Institute motsvarar dessa indragningar omkring 250 miljoner shekel per år. Från januari 2026 har ultraortodoxa män som omfattas av värnplikten dessutom förlorat vissa rabatter inom det nationella socialförsäkringssystemet. Den sammanlagda ekonomiska effekten av de sistnämnda förändringarna uppskattades till närmare 90 miljoner shekel årligen.

Frågan är politiskt känslig eftersom de ultraortodoxa partierna länge har haft betydelse för regeringsbildningar. Knesset har 120 mandat och en regering behöver stöd av minst 61 ledamöter för att ha majoritet.

Ultraortodoxa väljare följer traditionellt sina religiösa samfunds och rabbiners rekommendationer. Bland sefardiska judar, med historiska rötter i Nordafrika, Spanien och Mellanöstern, är partiet Shas en viktig politisk företrädare. Många ashkenaziska ultraortodoxa judar, med rötter i Östeuropa, stöder Förenad Torajudendom, United Torah Judaism.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har tidigare varit beroende av samarbete med religiösa partier. Inför höstens val har han samtidigt behövt förhålla sig till krav från sekulära högerväljare om att även ultraortodoxa män ska delta i försvaret av landet.

Den 20 maj 2026 godkände Knesset vid en preliminär omröstning ett förslag om att upplösa parlamentet. Förslaget fick 110 röster för, medan ingen röstade emot eller avstod. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade att initiativet kom från Netanyahus egen regeringskoalition efter att ett ultraortodoxt parti anklagat premiärministern för att inte ha infriat löftet om lagstadgade undantag från värnplikten.

Samma dag meddelade Knesset att parlamentets försvars- och utrikesutskott, under ledning av Likudpolitikern Boaz Bismuth, behandlade ändringsförslag nummer 26 i värnpliktslagen. Förslaget rör hur studenter vid religiösa lärosäten ska integreras i militärtjänsten. Utskottet behandlade samtidigt ett förslag om att förlänga den obligatoriska militärtjänsten.

Finansminister Bezalel Smotrich ställde sig i augusti 2026 bakom ett lagförslag som skulle förhindra gripanden av ultraortodoxa värnpliktsvägrare. Enligt Reuters framhöll han samtidigt att ultraortodoxa män borde fullgöra militärtjänst, men att gripanden riskerade att förstärka motsättningarna i samhället. Ställningstagandet kritiserades av personer inom hans eget politiska väljarunderlag.

Oppositionspolitikerna Yair Lapid och Naftali Bennett har intagit en annan hållning. Lapid slog under våren samman sitt parti Yesh Atid med Bennetts parti och ställde sig bakom Bennett som premiärministerkandidat. Lapid har också förespråkat en lag som skulle frånta personer som undviker militärtjänst rösträtten.

Opinionsundersökningar visar på ett omfattande motstånd mot att stoppa rättsliga åtgärder mot värnpliktsvägrare. Institute for National Security Studies redovisade i juli 2026 att 63 procent av de tillfrågade judiska israelerna motsatte sig ett lagförslag om att frysa gripanden och andra rättsliga åtgärder mot religiösa studenter som inte inställt sig. Förslaget stöddes av 32 procent.

I samma undersökning ansåg 58 procent att Israels högsta domstol hade agerat riktigt när den tillfälligt stoppade lagstiftningen om att frysa rättsliga åtgärder. Bland oppositionens väljare stödde 89 procent domstolens ingripande. Motsvarande andel bland regeringspartiernas väljare var 34 procent.

Den israeliska tankesmedjan Jewish People Policy Institute redovisade i sin årsrapport 2025 att stödet för ultraortodox värnplikt hade ökat även inom den politiska högern efter Hamas attack den 7 oktober 2023. Bland väljare till Netanyahus parti Likud steg stödet från 52 till 74 procent. Hos väljare till partiet Religiös sionism ökade det från 51 till 79 procent. Uppgifterna byggde på en undersökning från Israel Democracy Institute.

För den ultraortodoxa befolkningen i Bnei Brak handlar konflikten samtidigt om möjligheten att fortsätta leva enligt religiösa föreskrifter. Moshe Lev och hans familj motsätter sig att sonen ska inställa sig till militärtjänst, trots att myndigheterna kan ingripa mot honom.

Familjen lever därmed med risken för rättsliga åtgärder samtidigt som den politiska behandlingen av värnpliktslagstiftningen fortsätter. De omfattande inkallelserna, domstolsbesluten och gripandena har gjort förhållandet mellan statens militära skyldigheter och ultraortodoxas religiösa liv till en avgörande konflikt i israelisk politik.

Fotnot: Moshe Lev, Batya Lev och deras familj förekommer under fingerade namn.