Trumps virkestullar slår mot amerikanska småföretag

Höjda amerikanska tullar på kanadensiskt virke har fått ekonomiska följder för småföretagare i USA. I Michigan har finsnickaren Michael Howard förlorat beställningar värda 10 000 dollar under årets tredje kvartal och tvingats säga upp anställda. Samtidigt pressas familjens ekonomi av stigande priser på drivmedel och livsmedel.

Michael Howard driver ett snickeriföretag från ett ombyggt garage vid familjens bostad. Han arbetar även som pastor och är förtroendevald demokrat i styret för Warren County. Trots att verksamheten fortfarande får beställningar på bland annat köksskåp och bokhyllor har kostnaderna för material blivit ett växande problem.

En betydande del av företagets furuvirke kommer från Kanada. Howard förklarar att han är beroende av import eftersom det saknas tillräckliga lokala möjligheter att få fram motsvarande material. Amerikansk plywood finns att köpa, men han beskriver hur ökad efterfrågan i samband med tullarna också har drivit upp priserna på den.

De högre inköpskostnaderna har tvingat Howard att höja sina egna priser. Han berättar att vissa kunder därför avstår från beställningar, medan andra senarelägger planerade arbeten. De höga bensinpriserna har dessutom försvårat de leveranser med bil som han tidigare genomförde till olika delar av Michigan.

USA:s handelsdepartement fastställde den 14 oktober 2026 nya antidumpnings- och utjämningstullar på kanadensiskt Barrträvirke. Kanadas regering redovisade en sammanlagd tullsats på 24,75 procent för flertalet berörda producenter. För vissa enskilda företag gäller andra nivåer.

De reviderade tullsatserna började tillämpas den 19 oktober, meddelade branschorganisationen ABM Alliance den 22 oktober. För flertalet berörda producenter sjönk den sammanlagda tullbelastningen från 45,16 till 34,75 procent när den separata amerikanska importtullen på 10 procent räknas in.

Branschorganisationen BC Lumber Trade Council redovisade samma sammanlagda tullnivå den 14 oktober. Organisationens tillförordnade ordförande Kim Haakstad framhöll att handelshindren påverkar både amerikanska byggkostnader och företag som levererar utrustning till sågverk i Kanada.

Howard anser att president Donald Trumps handelspolitik drabbar amerikanska företagare som är beroende av importerade material. Han beskriver en växande frustration bland människor i sin omgivning och menar att presidentens löften om att prioritera USA, undvika krig och göra vardagen billigare inte har infriats.

Det ekonomiska trycket märks även i familjens vardag. Michael Howard och hans hustru Emma Howard har fyra barn: Violet, fem månader, Moriah, fyra år, Izabella, nio år, och Michael, sju år. Emma Howard arbetar både i familjeföretaget och som lärarvikarie.

För att få hushållsbudgeten att räcka prioriterar familjen basvaror som mjölk och ägg. Inköp och andra ärenden samlas till ett fåtal dagar i veckan för att begränsa bensinförbrukningen. Paret beskriver också hur samma summa pengar numera räcker till färre varor och mindre förpackningar.

Vid födelsedagar och jul försöker familjen i större utsträckning ordna gemensamma aktiviteter i stället för att köpa kostsamma presenter. Michael och Emma Howard berättar att diskussionerna om hushållets ekonomi är återkommande och att även barnen deltar i samtalen.

Drivmedelspriserna har blivit en särskilt tung utgift. USA:s energimyndighet Energy Information Administration redovisade den 19 oktober ett nationellt genomsnittspris på 4,284 dollar per gallon för vanlig bensin. I Mellanvästern, där Michigan ligger, uppgick genomsnittet till 4,145 dollar per gallon. Priserna låg därmed över den nivå på fyra dollar som Howard beskriver som en ekonomisk smärtgräns.

Kriget i Iran har samtidigt medfört kraftiga prisökningar på bensin och diesel. Statistik från USA:s arbetsmarknadsdepartements myndighet Bureau of Labor Statistics visar att bensinpriserna steg med 9,1 procent under september 2026. Ökningen stod för mer än hälften av månadens uppgång i konsumentprisindex. Energipriserna steg under samma månad med 5,2 procent.

Sedan pandemin 2020 har de genomsnittliga amerikanska konsumentpriserna, inklusive livsmedel och energi, ökat med drygt 25 procent. Den årliga inflationstakten ligger på 3,7 procent, enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement.

Bureau of Labor Statistics redovisade dessutom att livsmedelspriserna steg med 2,5 procent mellan september 2025 och september 2026. Priserna på mat för konsumtion i hemmet ökade med 1,8 procent, medan restaurangmaten blev 3,5 procent dyrare.

Familjen Howard framhåller de avgiftsfria skolmåltiderna som betydelsefulla för hushållsekonomin. Emma Howard berättar att hon i sitt arbete som lärarvikarie möter barn som kommer hungriga till skolan. Hon beskriver också fler elever som är trötta eftersom föräldrar arbetar extra och barnen därför får tillsyn av syskon eller barnvakter, något som kan påverka deras sömn.

Michigans guvernör Gretchen Whitmer meddelade den 21 juli 2026 att delstatens utbildningsbudget för budgetåret 2027 innehåller 200 miljoner dollar för fortsatt avgiftsfria skolmåltider. Omkring 1,4 miljoner elever i offentliga skolor omfattas av satsningen, som delstatsregeringen beräknar sparar familjer omkring 1 000 dollar per barn och år.

Michigans utbildningsdepartement har inför läsåret 2026–2027 klargjort att programmet gäller både frukost och lunch för elever från förskoleklass till gymnasiet i berättigade skolor. För att omfattas av finansieringen måste skolorna delta i både det federala skollunchprogrammet och skolfrukostprogrammet.

Hushållens ekonomiska situation har samtidigt fått en central roll inför det amerikanska mellanårsvalet. I en undersökning från Pew Research Center anser 84 procent av väljarna att ekonomin är en mycket viktig valfråga. Bland demokratiska väljare är andelen 88 procent och bland republikanska väljare 82 procent.

Undersökningen, som redovisades den 8 oktober, visar också att väljarnas prioriteringar har förändrats sedan mellanårsvalet 2022. Andelen demokratiska väljare som betraktar ekonomin som mycket viktig har ökat från 65 till 88 procent. Bland republikanska väljare har motsvarande andel minskat från 92 till 82 procent.

Även andra frågor med koppling till hushållens ekonomi prioriteras av väljarna. Sjukvården bedöms vara mycket viktig av 68 procent, utbildningen av 62 procent och energifrågorna av 54 procent.

Donald Trump spelar dessutom en framträdande roll i väljarnas ställningstaganden. Pew Research Center redovisade att 63 procent av de registrerade väljarna betraktar presidenten som en faktor när de väljer kongresskandidat. Av väljarna uppgav 44 procent att deras röst främst är riktad mot Trump, medan 19 procent ser den som ett stöd för honom.

Undersökningen genomfördes mellan den 28 september och den 4 oktober 2026 och omfattade 5 062 vuxna amerikaner, varav 3 917 registrerade väljare.

För Michael Howard är sambandet mellan den egna ekonomin och politiken tydligt. Han berättar att både demokratiska och republikanska vänner har svårt att få pengarna att räcka. Han bedömer att frågor om hushållens köpkraft blir avgörande när amerikanerna röstar och framhåller tullarna på kanadensiska varor som särskilt kännbara i hans del av landet.