Trumps biltullar möter kritik från Michigans fordonsindustri

USA:s handelstullar mot Kanada har blivit en omstridd fråga inom bilindustrin i Michigan. President Donald Trumps handelspolitik har väckt oro bland företag och anställda i en delstat där fordonsproduktionen fortfarande är en central del av ekonomin.

I Plymouth utanför Detroit driver 62-årige Ben Clayton företaget Detroit Hot Rod Shop, där äldre amerikanska bilar byggs om och specialanpassas. Han har arbetat inom fordonsindustrin under hela sitt yrkesliv och är kritisk till de amerikanska tullarna på kanadensiska produkter.

Ben Clayton anser att handelspolitiken innebär onödiga påfrestningar för relationen med Kanada, som han beskriver som USA:s viktigaste handelspartner. Han ifrågasätter varför president Donald Trump valt att inleda en handelskonflikt med ett grannland vars industri är nära integrerad med den amerikanska.

De ekonomiska förbindelserna mellan ländernas fordonsindustrier har utvecklats sedan 1960-talet. Tillverkningen är organiserad genom produktionskedjor där komponenter kan transporteras över gränsen flera gånger innan ett fordon färdigställs. Amerikanska tullar på kanadensiska bildelar kan därför öka kostnaderna även för fabriker i USA.

USA:s tullmyndighet Customs and Border Protection fastställde att en generell tull på 25 procent för importerade personbilar och lätta lastbilar började tillämpas den 3 april 2025. Motsvarande tullar på fordonskomponenter infördes den 3 maj samma år. Särskilda undantag gäller för vissa produkter som uppfyller ursprungsreglerna i handelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko, USMCA.

Kanadas finansdepartement meddelade att landet den 9 april 2025 svarade med 25-procentiga tullar på amerikanska fordon som inte uppfyller handelsavtalets ursprungsregler. För fordon som omfattas av reglerna riktades de kanadensiska tullarna mot den andel av innehållet som inte kommer från Kanada eller Mexiko.

Kanadas industridepartment har samtidigt redovisat att ungefär hälften av komponentinnehållet i fordon som monteras i Kanada har amerikanskt ursprung. Mot den bakgrunden beräknade departementet den effektiva amerikanska tullbelastningen på kanadensiskt tillverkade bilar till omkring 12,5 procent inom den då gällande tullordningen.

Det ekonomiska beroendet mellan länderna framgår också av Kanadas exportstatistik. I maj 2026 redovisade Kanadas finansdepartement att mer än 90 procent av landets fordonstillverkning exporterades till USA. Detsamma gällde omkring 60 procent av de bildelar som tillverkades i Kanada.

Den kanadensiska regeringen meddelade samtidigt att tre miljarder kanadensiska dollar hade avsatts från Strategic Response Fund för investeringar i fordonsindustrin. Ytterligare 100 miljoner kanadensiska dollar tillfördes genom Regional Tariff Response Initiative.

Handelskonflikten har även föranlett åtgärder på delstatsnivå i Michigan. Guvernören Gretchen Whitmer utfärdade den 2 april 2026 ett direktiv som gav flera myndigheter i uppdrag att undersöka tullarnas ekonomiska påverkan på företag, industriverksamheter och hushåll. Granskningen omfattade bland annat produktionskostnader, investeringar och förändringar i konsumentpriser.

Fordonsindustrins betydelse för Michigan är fortsatt omfattande. Delstatens arbetsmarknadsmyndighet redovisade i sin analys för 2026 att sektorn svarade för mer än en fjärdedel av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin. Den genomsnittliga årslönen inom fordonssektorn var dessutom nästan 24 000 dollar högre än genomsnittet för samtliga branscher i delstaten.

Enligt preliminär statistik från USA:s arbetsmarknadsmyndighet Bureau of Labor Statistics arbetade 47 800 personer med tillverkning av motorfordon i Michigan i september 2026. Det var 2 300 fler än under motsvarande månad 2025 inom denna del av fordonsindustrin.

Branschen har samtidigt genomgått omfattande förändringar under flera årtionden. Omstruktureringar under 1980- och 1990-talen följdes av finanskrisens påfrestningar under 2000-talet. Under 2010-talet återhämtade sig produktionen, men antalet arbetstillfällen blev färre. Under 2026 präglas industrin även av övergången till elfordon och batteriteknik, vilket ställer andra krav på arbetskraften.

Ben Clayton har själv arbetat hos Michigans tre stora amerikanska biltillverkare: Ford Motor Company, General Motors och Chrysler, som numera ingår i Stellantis. För 15 år sedan startade han sin egen verksamhet.

Han beskriver 1970-talets Detroit som en stad där bilfabrikerna dominerade arbetsmarknaden och där en stor del av fordonstillverkningen var koncentrerad till området. Trots att branschen senare har minskat i omfattning anser han att den har lyckats anpassa sig till nya förutsättningar.

Ben Clayton framhåller att dagens amerikanska bilar håller hög kvalitet och att återhämtningen inom industrin är något han känner stolthet över. Däremot delar han inte president Donald Trumps uppfattning om handelstullarnas betydelse för amerikanska arbetstillfällen.

Donald Trump har motiverat tullpolitiken med att amerikanska jobb ska skyddas och att utländska industriföretag ska förmås att flytta produktion till USA. Ben Clayton anser i stället att internationell handel långsiktigt är mer fördelaktig. Han hänvisar till den handelsordning som utvecklades efter andra världskriget och menar att den har fungerat väl.

Frågan om handelns framtida villkor är fortfarande olöst. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer meddelade den 1 juli 2026 att USA, Kanada och Mexiko hade genomfört en gemensam översyn av USMCA. USA accepterade inte att förnya avtalet i dess dåvarande form, men Greer klargjorde att det fortsätter att gälla under de fortsatta förhandlingarna.

Amerikanska biltillverkare har också motsatt sig förslag om striktare ursprungsregler. I uppgifter som Reuters publicerade den 13 augusti 2026 framgick att ett av förslagen innebar att minst 50 procent av innehållet i fordon skulle komma från USA. Enligt biltillverkarnas beräkningar skulle förändringarna kunna medföra årliga merkostnader på minst två miljarder dollar per tillverkare i Detroit.

Den 24 augusti rapporterade Reuters att Donald Trump hade hotat med att höja tullarna på kanadensiska personbilar, lastbilar och fordonskomponenter till 50 procent från den 1 januari 2027. Beskedet kom efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada avbrutits på grund av kvarstående meningsskiljaktigheter, bland annat om tullar på medeltunga och tunga lastbilar.

USA och Kanada återupptog senare diskussioner om en mer begränsad handelsuppgörelse. Reuters rapporterade den 26 oktober att USA:s handelsminister Howard Lutnick och Kanadas handelsminister Dominic LeBlanc förde samtal om bland annat sänkta tullar på kanadensiskt stål och bilar. Någon färdig överenskommelse hade då inte presenterats.

Osäkerheten har även uppmärksammats av fordonsföretag med omfattande verksamhet i Nordamerika. Under en branschkonferens i Detroit varnade Honda-chefen Jennifer Thomas för konsekvenserna av en eventuell höjning av USA:s tullar på kanadensiska fordonsimporter till 50 procent. Enligt Reuters rapportering den 29 oktober beskrev Honda en sådan tullnivå som mycket allvarlig för den nordamerikanska bilindustrin.

Ford Motor Company redovisade den 28 oktober en omsättning på 49,5 miljarder dollar för tredje kvartalet 2026, en minskning med två procent jämfört med samma period året före. Företagets justerade rörelseresultat steg samtidigt med tre procent till 2,7 miljarder dollar. Fords finanschef Sherry House uppgav att bolagets helårsprognos inte omfattade effekterna av framtida tullförändringar som ännu inte hade tillkännagivits.

För anställda inom fordonsindustrin är även hushållens ekonomi en viktig fråga. Trots att inflationen har avtagit något ligger kostnaderna för livsmedel, boende och drivmedel på höga nivåer. Enligt USA:s statistikmyndighet steg livsmedelspriserna i Detroitområdet med 7,3 procent mellan augusti 2025 och augusti 2026.

På Detroit Hot Rod Shop arbetar även 32-åriga Amanda Strassburg, som nyligen anstälts vid företaget. Hon arbetar bland annat med en blå Mercury Monterey från 1960-talet.

Amanda Strassburg beskriver en situation där stigande levnadskostnader påverkar människors ekonomiska beslut. Hon uppfattar att konsumenterna blivit mer försiktiga och att många oroar sig för hur hushållens utgifter ska kunna betalas.

Ben Clayton vill i regel hålla politiska motsättningar utanför sin verksamhet. Han framhåller att både republikanska och demokratiska väljare ska känna sig välkomna i verkstaden. Samtidigt är han tydligt kritisk till president Donald Trumps ekonomiska politik och anser att presidenten skulle behöva större förståelse för grundläggande företagsekonomi.

Inför mellanårsvalet i USA beskriver Ben Clayton också en oro över samhällsklimatet. Han är nedstämd över den politiska polariseringen och anser att utvecklingen har gjort landet mer splittrat. Han uttrycker missnöje med den politiska situationen och hoppas på en förändring.