Sju passagerarflyg bombhotades under samma dygn

Minst sju civila passagerarflygplan utsattes under tisdagen den 3 november för bombhot i flera europeiska länder. Säkerhetsinsatser genomfördes på flygplatser i bland annat Polen, Spanien, Italien och Bulgarien. Samtliga hot har efter kontroller konstaterats vara falsklarm.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp beskriver antalet samtidiga hot som mycket ovanligt. Han uppger att bombhot mot enskilda flygplan förekommer, men att han inte kan påminna sig någon tidigare händelse där så många flygningar i olika länder hotats under samma dag.

Enligt Magnus Ranstorp kan det gemensamma tidsperspektivet tyda på att hoten varit samordnade. Han betonar samtidigt att det saknas uppgifter om vem eller vilka som ligger bakom händelserna.

Ett av de drabbade flygplanen tillhörde LOT Polish Airlines och trafikerade sträckan mellan London Heathrow och Warszawa. Flygbolaget uppgav att flygning LO286, som genomfördes med en Boeing 737 MAX, omdirigerades till Warszawa-Modlins flygplats sedan information om ett möjligt säkerhetshot hade kommit in.

Enligt Warszawa-Modlins flygplats befann sig 181 passagerare ombord. Efter landningen fick passagerarna och besättningen invänta besked i ankomsthallen medan säkerhetspersonal undersökte flygplanet.

LOT Polish Airlines meddelade att passagerarna därefter transporterades med buss till Warszawa-Chopins flygplats. Säkerhetsinsatsen medförde att Warszawa-Modlin hölls stängd för flygtrafik under omkring två timmar.

Även ett SAS-plan på väg från Köpenhamn till Warszawa utsattes för ett bombhot under flygningen. En passagerare berättade för dansk press att kaptenen hade informerat ombordvarande om att ett hot mot flygplanet hade framförts per telefon.

SAS bekräftade att det rörde sig om flygning SK751 och att planet landade på Warszawa-Chopins flygplats enligt den ursprungliga planen. En landningsbana stängdes tillfälligt för säkerhetskontroller, medan flygplatsens övriga verksamhet kunde fortsätta. Efter landningen övertog polsk polis hanteringen av hotet, enligt SAS.

I Spanien aktiverades säkerhetsrutiner sedan ett Ryanairplan från Manchester till Murciaregionens internationella flygplats i Corvera hade hotats.

Francisco Lucas, den spanska regeringens representant i Murciaregionen, uppgav att flygplanet hade 114 passagerare och sju besättningsmedlemmar ombord. Samtliga 121 personer lämnade planet för att genomgå säkerhetskontroller.

Den spanska flygplatsoperatören Aena bekräftade att flygningen landade enligt tidtabell trots det aktiverade säkerhetsprotokollet. Enligt Francisco Lucas avslutade Guardia Civil undersökningen utan att något hot kunde bekräftas. Flygplatsen återgick till normal verksamhet ungefär en och en halv timme efter det första beskedet om insatsen.

Två andra bombhot riktades mot Ryanairflygningar med destination Rom-Fiumicino i Italien. Det ena flygplanet kom från Lissabon i Portugal och det andra från Dublin, Irland.

Flygplatsoperatören Aeroporti di Roma uppgav att de båda planen landade klockan 09.40 respektive 10.30 centraleuropeisk tid. Flygningen från Dublin eskorterades fram till landningen av stridsflyg från Italiens flygvapen.

Enligt Aeroporti di Roma undersökte säkerhetspersonal båda flygplanen samt passagerare, besättningar och bagage. Flygplatsoperatören klargjorde att hoten gällde de enskilda flygningarna och inte flygplatsen som sådan. Den övriga flygtrafiken påverkades inte.

I Bulgarien genomfördes säkerhetsinsatser efter hot mot ytterligare två passagerarflyg med destination Sofia.

Bulgariens transportministerium uppgav att ett Ryanairplan från Dublin landade utan incidenter med 185 passagerare ombord. Den efterföljande undersökningen visade att det inte fanns några sprängämnen i flygplanet.

Det andra hotet i Bulgarien gällde Wizz Airs flygning W64352 från Milano-Bergamo till Sofia. Enligt Bulgariens transportministerium fanns 176 passagerare ombord.

Wizz Air bekräftade att bolaget informerades om hotet av bulgariska myndigheter när flygplanet närmade sig destinationen. Planet landade säkert och godkändes efter säkerhetskontroll.

En liknande händelse hade inträffat redan måndagen den 2 november. Wizz Air uppgav att ett av bolagets passagerarplan från London-Luton till Sofia då tvingades ändra destination till Budapest efter att ett bombhot inkommit under flygningen.

Ungerns försvarsminister Romulusz Ruszin-Szendi uppgav att ungerska Gripenplan skickades upp inom några minuter efter ett larm genom Natos luftförsvarsberedskap. Stridsflygplanen eskorterade passagerarflygplanet fram till en säker landning i Budapest.

Storbritanniens regering beskrev genom en talesperson tisdagens bombhot som avsiktliga falsklarm. Regeringens företrädare framhöll att det finns etablerade säkerhetsrutiner för att hantera både verkliga hot och falska bombvarningar inom flygtrafiken.

Magnus Ranstorp anser att utredningarna behöver omfatta vilka flygbolag, destinationer, flygrutter och länder som berörts. Enligt terrorforskaren kan sådana uppgifter vara relevanta för att undersöka om det finns ett samband mellan hoten.

Han pekar på att hoten kan ha haft flera tänkbara syften, däribland att skapa rädsla eller undersöka hur myndigheter reagerar på säkerhetslarm.

Magnus Ranstorp nämner också möjligheten att en främmande stat kan ligga bakom ett försök att pröva ländernas beredskap. Han framhåller Ryssland som en tänkbar aktör, men understryker att detta enbart är ett antagande utan fastställda belägg.

Enligt terrorforskaren kan hoten även ha framförts av enskilda personer eller en grupp individer. Han konstaterar att terrororganisationer ofta genomför handlingar snarare än att i förväg signalera dem genom hot.

Ingen ansvarig aktör har identifierats i de uppgifter som hittills presenterats. Samtliga sju bombhot under tisdagen har konstaterats vara falska.