Trump hyllar Grönlandsavtal – danska experter kritiska

Donald Trump beskriver överenskommelsen om Grönland som en stor amerikansk framgång och har kallat den en dröm som går i uppfyllelse för USA. Utrikesminister Marco Rubio har på motsvarande sätt beskrivit avtalet som historiskt och som en stor vinst för USA och landets invånare. Donald Trump uppger att avtalet ska ge USA permanent kontroll över säkerheten på Grönland och att överenskommelsen saknar slutdatum.

Donald Trump har även angett att avtalet ska förhindra amerikanska motståndare från att etablera militärbaser eller annan militär närvaro på Grönland. Enligt Donald Trump ska känsliga investeringar från sådana aktörer inte heller kunna genomföras utan uttryckligt skriftligt godkännande från USA. Han har samtidigt meddelat att USA omedelbart ska börja bygga upp en större militär närvaro på ön inom ramen för överenskommelsen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har uttryckt tillfredsställelse över utsikterna till ett avtal mellan Grönland, Danmark och USA. Hon har samtidigt betonat att uppgörelsen erkänner det danska rikets suveränitet och territoriella integritet samt det grönländska folkets rätt till självbestämmande. Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen har sagt att det är positivt att parterna närmar sig ett avtal som stärker säkerheten för Grönland, Danmark, USA och den västliga alliansen.

Danmarks statsministerkansli meddelade den 18 september att de tre regeringarna väntas underteckna avtalet i samband med FN:s generalförsamling veckan därpå. Därefter måste överenskommelsen genomgå nödvändiga nationella parlamentariska procedurer innan den kan träda i kraft.

Flera danska USA-kommentatorer och korrespondenter gör en annan bedömning än den amerikanska administrationen. TV2:s USA-kommentator Torsten Jansen anser att Donald Trumps framställning av avtalet som en seger döljer vad han beskriver som ett betydande nederlag för presidenten. TV2:s USA-korrespondent Lotte Mejlhede har framhållit att avtalet inte innebär att USA får äganderätt till Grönland.

Även Bo Søndergaard, USA-korrespondent på Politiken, har framhållit att Donald Trump inte har fått Grönland genom överenskommelsen. Jacob Heinel Jensen, USA-korrespondent på Berlingske, har på motsvarande sätt bedömt att danska och grönländska företrädare har lyckats presentera avtalet för Donald Trump som en personlig framgång trots att Danmark enligt hans analys fått ett gynnsamt utfall.

Donald Trump har under sin presidenttid återkommande riktat uppmärksamhet mot möjligheten att göra Grönland amerikanskt. Källor inom Pentagon uppges samtidigt anse att presidentens beskrivning av avtalets innehåll går längre än vad överenskommelsen faktiskt innebär.

USA har sedan tidigare omfattande rättigheter kopplade till militär verksamhet på Grönland. Danmark och USA ingick ett försvarsavtal 1951. USA:s utrikesdepartements dokumentation visar att Danmark, USA och Grönlands dåvarande självstyre 2004 kompletterade det avtalet genom Igaliku-avtalet, bland annat för att ge Grönland en större roll i samarbetet kring amerikansk militär verksamhet.

Danmarks utrikesministerium uppger att Pituffik Space Base är det enda amerikanska försvarsområdet som återstår på Grönland. Enligt Igaliku-avtalet ska USA konsultera och informera både den danska regeringen och Naalakkersuisut inför väsentliga förändringar av amerikanska militära operationer eller anläggningar på ön.

Danmarks försvar uppgav 2025 att omkring 600 personer arbetade vid Pituffik Space Base och att cirka 150 av dem var amerikanska militärer. Övriga var huvudsakligen civila från Grönland, Danmark och USA. Congressional Research Service uppgav 2026 att försvarsavtalet från 1951 och ändringarna från 2004 redan gav USA möjligheter att utöka sin militära närvaro på Grönland. Congressional Research Service beskrev samtidigt Pituffik Space Base som en anläggning som används för robotvarning, robotförsvar och rymdövervakning.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen uppgav den 11 september att förhandlingarna fördes i ett högnivåspår mellan Danmark, Grönland och USA som inleddes i januari. Lars Løkke Rasmussen sade då att en slutlig lösning behövde respektera danska och grönländska röda linjer samtidigt som amerikanska säkerhetsintressen hanterades.