Tre meter lång haj räddad efter veckor i kanal

AI-genererad illustration

Nyheter

Tre meter lång haj räddad efter veckor i kanal

Av Redaktionen•Publicerad: 21 okt 19:04•4 min

En omfattande räddningsinsats i sydkoreanska Busan avslutades på onsdagen den 21 oktober 2026 med att en tre meter lång haj fördes ut ur den konstgjorda kanalen där den hade befunnit sig i flera veckor. Det var myndigheternas tredje försök att få ut djuret. Hajen lämnade kanalen under kvällen men befann sig fortfarande nära en pir, och myndigheterna hoppades att den skulle fortsätta mot öppet hav.

Räddningsoperationen inleddes omkring klockan 10.00 lokal tid. Räddningspersonal använde flytande plattformar, nät och dykare för att styra hajen mot kanalens utlopp. Drönare följde samtidigt djurets rörelser från luften. Nyhetsbyrån Yonhap rapporterade att hajen omkring klockan 18.00 observerades utanför kanalen, i närheten av en pir.

Under arbetet drog personal på kanalens båda sidor en flytande konstruktion framåt med hjälp av rep. På plattformen användes åror för att hindra hajen från att vända tillbaka. Ytterligare nät placerades ut för att stänga återvägen. Associated Press rapporterade att konstruktionen förflyttades ungefär en kilometer genom kanalen och att hundratals åskådare följde räddningsarbetet från land.

Hajen upptäcktes den 18 september vid North Port Waterfront Park i Busan, i sydöstra Sydkorea. Busans kommun uppgav att en person kontaktade kustbevakningen omkring klockan 08.57 efter att ha sett det stora djuret i vattnet. Myndigheterna hoppades inledningsvis att hajen skulle hitta tillbaka till havet på egen hand.

Den 6 oktober fastställde Sydkoreas nationella fiskeriforskningsinstitut, National Institute of Fisheries Science, att djuret var en hona av arten Carcharhinus obscurus, som på engelska kallas dusky shark. Artbestämningen gjordes genom granskning av bilder där en tydlig upphöjning mellan ryggfenorna kunde urskiljas.

Arten förekommer främst i varmare vatten och föredrar temperaturer mellan 18 och 26 grader Celsius. National Institute of Fisheries Science har beskrivit hur hajarna kan vandra långa sträckor när temperaturförhållandena förändras. Arten kan bli omkring 4,2 meter lång och är klassad som starkt hotad på Internationella naturvårdsunionens, IUCN, globala rödlista.

När temperaturen i kanalen började sjunka ökade myndigheternas oro för hajens hälsa. Kommunen hade redan den 28 september samlat berörda myndigheter till ett samordningsmöte för att planera en räddningsinsats tillsammans med kustbevakningen och andra ansvariga organisationer.

Det första större försöket genomfördes den 29 september med fem fartyg. Räddningspersonalen försökte använda vattenstrålar för att få hajen att röra sig mot havet. Yonhap rapporterade att operationen avbröts efter omkring fem timmar eftersom djuret undvek vattenstrålarna.

Ett andra försök gjordes den 2 oktober. Den gången användes ett nät som mätte 50 meter på längden och 6,8 meter på höjden. Nätet fastnade emellertid i kanalens botten, vilket gjorde att räddningsarbetet inte kunde genomföras som planerat.

Under veckorna i kanalen blev hajen en stor lokal sevärdhet. Busans stadsmyndigheter gav den smeknamnet Bukang-i, efter Bukhang, det koreanska namnet på stadens norra hamn. Kommunen utsåg också hajen till hedersambassadör för Busan.

Besöksintresset blev omfattande. Busan Infrastructure Corporation redovisade 483 000 besökare i parken under den fyra dagar långa Chuseokhelgen i september. Antalet motsvarade omkring 50 gånger parkens normala dagliga besöksantal under helgdagar. Den 21 oktober rapporterade Associated Press att myndigheterna hade höjt den samlade besökssiffran sedan upptäckten till över 1,7 miljoner människor.

Det stora antalet besökare medförde även störningar kring hajen. National Institute of Fisheries Science bekräftade att djuret hade fått en ytlig skada på nosen. Institutet bedömde, enligt The Guardian, att hajen sannolikt hade blivit skrämt av en besökares ficklampa och därefter kommit i kontakt med kanalens vägg.

En grupp lokala invånare organiserade därför nattlig bevakning för att skydda djuret från störningar. Bland deltagarna fanns videobloggarna Kim Jong-hwan, Choi Won-jin och Na Tae-soo. Gruppen försökte hindra besökare från att rikta ficklampor och laserljus mot hajen. Busans myndigheter begränsade även tillträdet till området mellan midnatt och klockan 05.00. Sydkoreas president Lee Jae Myung besökte platsen i mitten av oktober.

Hajens vistelse i kanalen inträffade under ett år då fler hajobservationer registrerats längs Sydkoreas östkust. Reuters rapporterade att National Institute of Fisheries Science noterade 46 observationer under första halvåret 2026, jämfört med 12 under motsvarande period 2025.

Efter onsdagens räddningsarbete uttryckte Busans borgmästare Chun Jae-soo sin uppskattning för allmänhetens engagemang. Han framförde också en förhoppning om att hajen skulle kunna fortsätta sitt liv ute i havet.

Trots att hajen hade lämnat kanalen var den vid den senaste rapporteringen fortfarande i vatten nära en pir. Yonhap rapporterade på onsdagskvällen att platsen inte räknades som öppet hav och att myndigheterna hoppades att djuret därefter skulle simma längre ut.

Gör artikeln kortare för webbläsning. Gör händelseförloppet mer sammanhållet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i stort sett saklig och neutralt språkdriven. Den förlitar sig på tydliga källor (Yonhap, AP, Reuters, The Guardian, National Institute of Fisheries Science) och återger deras uppgifter utan att journalisten själv lägger in värderingar eller egna slutsatser. Centrala påståenden presenteras med tidsangivelser och beskriver händelseförloppet i kronologisk ordning utan överdrifter eller laddade formuleringar. Återgivningen är tydlig när det gäller vad som sagts av olika källor, vilket stärker oberoendet. Det finns inga egna spekulationer eller känslomässigt styrande språk från journalisten. Den sista raden verkar fungera som en redaktionell anvisning om att förkorta texten för webben, vilket inte tyder på att artikeln i sig innehåller journalistiskt värderande språk. Sammantaget ger texten ett högt neutralt och oberoende språkbruk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
60%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar samarbete mellan myndigheter, vetenskapliga bedömningar och tekniska/administrativa lösningar för att hantera en riskfylld situation. Den lyfter fram statlig och institutionell respons som centrala lösningar och framhäver offentligt engagemang och turismens ekonomi utan att förespråka större välfärds- eller marknadskontraster. Den dominerande perspektivet thus lutar mot mitten, med en tydlig teknokratisk och pragmatisk ton som gynnar en balanserad, institutionell lösning framför stark vänster omfördelning eller höger fokus på straff och begränsningar.

Rubrik och framing:
Myndigheternas samordnade räddningsinsats och allmänhetens engagemang: en verklighetsbild av pragmatisk, institutionell problemlösning.

Språk och ton:
Faktabaserad och saklig ton som betonar myndigheter, forskning och proaktiva åtgärder.

Källbalans:
Större utrymme åt officiella källor och forskningsinstitut (Yonhap, AP, Reuters, NIFS) samt lokala myndigheter. Mindre plats för kritiska röster eller motparter utanför officiella sidor.

Utelämnanden och kontext:
Saknas kritiska röster mot turismens påverkan, djurets välfärd i långtgående perspektiv, eller alternativa synsätt på hur kanalen hanterades. Ingen bredare debatt om ekonomisk nytta kontra naturvård. Avsaknad av röster från fiskeriföreningar eller miljöorganisationer utanför officiell referensram.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.