Tre landsdelar ökar trycket för större självbestämmande

Ledande företrädare för Skottland, Wales och Nordirland samlas på måndagen i Cardiff för att gemensamt driva krav på större konstitutionell frihet inom Storbritannien. SNP-ledaren John Swinney, Plaid Cymru-ledaren Rhun ap Iorwerth och Sinn Féins vice ordförande Michelle O’Neill ska underteckna ett samförståndsavtal med krav på att Westminster förbereder, planerar och möjliggör konstitutionella förändringar i de tre landsdelarna. De deltar i mötet som partiledare och inte som officiella företrädare för sina respektive regeringar.

Sinn Féins ordförande Mary Lou McDonald ska också närvara. Förutom frågor om självbestämmande och möjliga framtida folkomröstningar ska deltagarna diskutera ekonomi, energi, Europa och internationellt samarbete. Rhun ap Iorwerth har beskrivit Skottland, Wales och Nordirland som olika, men med gemensamma politiska intressen och en önskan om ett annat förhållningssätt än det som regeringen i London företräder. Samtliga tre landsdelar har ett starkare EU-stöd än England, samtidigt som det finns politisk oro över Nigel Farages parti Reform UK.

John Swinney begärde den 10 september ett möte med premiärminister Andy Burnham för att försöka nå en överenskommelse om en rättslig mekanism för en framtida skotsk folkomröstning om självständighet. John Swinney uppgav i brevet att SNP i maj vann en femte mandatperiod i den skotska regeringen och att fler självständighetsvänliga ledamöter valdes till det skotska parlamentet än någonsin tidigare. Vid självständighetsomröstningen 2014 röstade 55,25 procent för att Skottland skulle stanna i Storbritannien och 44,65 procent för självständighet. Valdeltagandet var 84,6 procent.

Samarbetet mellan Wales och Skottland har samtidigt fördjupats. Efter Rhun ap Iorwerths och John Swinneys första personliga möte den 24 juli meddelade Wales regering att de båda regeringarna skulle arbeta närmare tillsammans och gemensamt driva krav på ett mer fördelaktigt förhållande till Westminster. Rhun ap Iorwerth uppgav då att regeringarna också vill verka för närmare band till Europeiska unionen samt argumentera för ett återinträde i den europeiska inre marknaden och tullunionen.

Rhun ap Iorwerth blev regeringschef i Wales efter Plaid Cymrus valframgång. Wales parlament fastställde den 12 maj att han nominerades till posten som försteminister med 44 röster, jämfört med 34 för Dan Thomas och sju för Darren Millar. Michelle O’Neill uppgav efter valen i maj att hon ville arbeta nära både John Swinney och Rhun ap Iorwerth för att stärka samarbetet mellan partierna och fortsätta arbetet för konstitutionell förändring.

I Nordirland har frågan om en framtida folkomröstning om irländsk återförening också varit aktuell. Nordirlands lagstiftande församling dokumenterade i februari att Michelle O’Neill inte längre var särskilt bunden till ett visst datum för en sådan omröstning. Hon hade tidigare talat om att en folkomröstning skulle kunna hållas senast 2034.