Torkan blottlägger krigsvrak och slår mot Donautrafiken

Extremt låga vattennivåer i Donau har gjort att ett dussintal fartygsvrak från andra världskriget åter blivit synliga på flodens sandbankar. Fartygen tillhörde Nazitysklands Svartahavsflotta och sänktes av den tyska militären mot slutet av kriget för att försvåra Sovjetunionens framryckning. Historiker bedömer att uppemot 200 fartyg sänktes i september 1944. Flera av vraken tros fortfarande innehålla vapen.

Vrak finns utspridda längs Donau mellan Serbien och Rumänien. Serbian Mine Action Centre uppger att en undersökning 2006 lokaliserade 23 sänkta fartyg i området kring Prahovo. På fyra av dem konstaterades olika typer av odetonerad ammunition och sjöminor. Tidigare försök från serbisk sida att avlägsna vrak har stoppats efter fynd av minor.

Serbian Mine Action Centre uppger att ett pågående projekt omfattar röjning och borttagning av 21 sänkta fartyg. En tysk minsvepare har redan lyfts och rensats från explosiva lämningar. Western Balkans Investment Framework uppger att projektet har beviljats 16 432 624 euro i EU-bidrag och ska undanröja en omkring fem kilometer lång flaskhals för trafiken på Donau.

Europeiska investeringsbanken uppger att de 21 prioriterade vraken orsakar betydande förseningar för godstrafiken och beräknas medföra ekonomiska förluster på mer än fem miljoner euro per år för Serbien. Reuters uppgav den 24 juli 2026 att vattennivåerna i Donau hade sjunkit till rekordlåga nivåer i både Serbien och Kroatien och att hundratals kvadratkilometer sandbankar hade blottlagts efter den utdragna hettan och torkan.

De låga vattennivåerna påverkar även transporter och energiförsörjning. Serbiens energiminister Dubravka Djedovic Handanovic uppgav att landets bränsleimport under juli sjönk till 25 procent av det normala månadsmålet eftersom pråmar och tankfartyg bara kunde lastas till omkring 30–40 procent av normal kapacitet. Reuters uppgav samtidigt att produktionen vid Serbiens största vattenkraftverk hade minskat till omkring en tredjedel av normal nivå.

Även andra delar av Europas energisystem har påverkats. Rumäniens statliga kärnkraftsbolag Nuclearelectrica började den 13 augusti 2026 koppla bort landets enda då fungerande kärnreaktor från elnätet på grund av det rekordlåga vattenståndet i Donau. Den andra reaktorn vid kärnkraftverket Cernavodă hade redan stängts i juli. Det österrikiska energibolaget Verbund uppgav att vattenföringen vid vattenkraftverket Greifenstein hade fallit från omkring 2 000 till cirka 700 kubikmeter per sekund. Verbunds vattenkraftsproduktion under första halvåret 2026 låg 32 procent under långtidsgenomsnittet.

Copernicus Climate Change Service konstaterade att juli 2026 var torrare än normalt i stora delar av Central- och Västeuropa och att många vattendrag hade flöden långt under genomsnittet eller på extremt låga nivåer. Europeiska kommissionens Joint Research Centre uppgav den 12 augusti 2026 att torka hade påverkat stora delar av Europa sedan våren och att mycket låga flodflöden fortfarande förekom. Joint Research Centre uppgav också att prognoserna pekade mot varmare och torrare förhållanden in i september.

Torkan har även blottlagt krigsmateriel på andra håll. I Slovakien hittades nyligen en odetonerad brittisk bomb på mer än 700 kilo. Bomben hade lagts ut av Storbritanniens flygvapen 1944 för att försvåra tyska trupprörelser. Slovakisk polis uppgav att det var den största bomb som hittats i landet. Polisen uppgav också att ammunitionen transporterades i ett specialanpassat räddningsfordon med sandbädd till en fem meter djup grop, där den oskadliggjordes genom en kontrollerad sprängning.

Sommarens extremväder har samtidigt lett till temperaturrekord i flera länder i Central- och Östeuropa. I Slovakien nådde temperaturen 42 grader på torsdagen, vilket innebar ett nytt nationellt rekord.