Torka tvingar Europas kärnkraft att minska produktionen

Extrem värme, sjunkande flöden och uttorkade floder har tvingat flera europeiska kärnkraftverk att stoppa reaktorer eller begränsa elproduktionen. OECD:s kärnenergibyrå konstaterar att varmt kylvatten kan sänka produktionen redan innan ett fullständigt driftstopp krävs, eftersom reaktorernas termiska verkningsgrad försämras.

I Ungern har rekordlåga vattennivåer i Donau påverkat landets enda kärnkraftverk Paks, söder om Budapest. Premiärminister Péter Magyar uppgav den 4 augusti att endast en av fyra turbiner var i drift och att produktionen hade minskat till 240 megawatt, jämfört med en normal kapacitet på omkring 2 000 megawatt. Anläggningen producerade därmed strax över tio procent av sin ordinarie kapacitet.

Den ungerska regeringen vädjade förra veckan till landets industrier om att minska elanvändningen. Enligt regeringen hade fler än 300 företag och hushåll därefter sänkt sin förbrukning, vilket lättade belastningen på elnätet. Regeringen bedömde samtidigt att produktionsstörningarna och behovet av dyrare importerad el kunde kosta mellan 100 och 200 miljarder forint.

Även Rumänien har vidtagit omfattande åtgärder för att säkra kylningen av kärnkraftverket Cernavodă. Donaus vattenföring hade enligt rumänska myndigheter sjunkit till mindre än en tredjedel av den normala nivån, vilket ledde till att en av anläggningens två reaktorer stängdes. Det statliga bolaget Nuclearelectrica meddelade att reaktor 1 genomförde en kontrollerad avstängning och publicerade senare ett separat besked om att reaktorn återanslutits till elnätet.

På måndagen sprängdes berg vid Balakanalen för att leda mer vatten mot Cernavodă. Rumäniens militär uppgav att 180 kilogram sprängmedel användes för att förbättra vattenflödet.

I Frankrike har värmeböljorna och torkan påverkat flera av statliga EDF:s reaktorer. Kärnkraftverket Golfech i sydvästra Frankrike har stoppats vid flera tillfällen när temperaturen i floden Garonne blivit för hög. Sedan 2006 är det av hänsyn till vattenmiljön förbjudet att släppa ut kylvatten i franska floder när temperaturen överstiger 28 grader. En reaktor vid Golfech stod stilla i mer än två veckor i juli, vilket var det längsta registrerade avbrottet vid anläggningen.

Även kärnkraftverket Cattenom i östra Frankrike har haft reaktorer ur drift. EDF uppgav att reaktor 2 togs ur drift natten till den 2 maj 2026 för planerat underhåll, bränslebyte och fler än 13 000 kontroll- och underhållsåtgärder. Reaktor 4 hade varit avställd sedan den 31 januari för ett planerat arbete som omfattade över 12 000 arbetsmoment och fler än 40 tekniska ändringar.

Frankrikes Cour des comptes bedömer att värmerelaterade driftavbrott kan bli tre till fyra gånger vanligare fram till 2050. Myndigheten har även krävt att EDF tydligare anger vilka klimatrisker kärnkraftsflottan ska anpassas till, när åtgärderna ska genomföras och hur både reaktorsäkerheten och elproduktionen ska tryggas.

Christophe Demazière, professor i kärnreaktorfysik vid Chalmers och expert på reaktorsäkerhet, bedömer att anläggningar som byggdes under 1970- och 1980-talen inte utformades för dagens extrema sommartemperaturer. Enligt Demazière finns tekniska kylsystem som inte kräver vatten, men en övergång till sådana lösningar kräver investeringar. Nya reaktorer kan däremot konstrueras för att bättre hantera höga temperaturer.

USA:s kärnkraftsmyndighet NRC fattade den 9 mars 2026 beslut om byggtillstånd för TerraPowers natriumkylda Kemmererreaktor. Ansökan hade lämnats in i mars 2024. Reaktorn ska kylas med natrium i stället för vatten.

Frankrike får närmare 70 procent av sin el från kärnkraft och tillhör Europas största elexportörer. Landets reaktorer ligger vid floder eller hav eftersom driften kräver stora mängder kylvatten. Sommarens produktionsminskningar har trots detta inte orsakat elbrist i landet. Frankrike har fortsatt att exportera el, bland annat till Tyskland, eftersom den inhemska efterfrågan är lägre under sommaren.

Uppgiften om att två polska kärnkraftverk skulle ha minskat produktionen stämmer inte med World Nuclear Associations reaktorstatistik. Polen hade i juli 2026 inga kärnkraftsreaktorer vare sig i drift eller under byggnation. Enligt EU-kommissionen planeras landets första kommersiella kärnkraftverk få en kapacitet på upp till 3 750 megawatt och tas i drift först under andra halvan av 2030-talet.

EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum bedömer att klimatförändringarna kommer att minska både vattenkrafts- och kärnkraftsproduktionen i södra Europa genom sämre tillgång till vatten för elproduktion och kylning. I forskningscentrumets torkrapport för maj 2026 beskrevs nederbördsunderskotten i östra och nordöstra Europa som svåra och långvariga, samtidigt som ovanligt höga temperaturer i Västeuropa förvärrade torkan.