Hegseth avfärdar larm om USA:s robotlager

AI-genererad illustration

Nyheter

Hegseth avfärdar larm om USA:s robotlager

Av Malin NilssonPublicerad: 5 aug 03:214 min

USA:s försvarsminister Pete Hegseth avvisar uppgifter om att landets lager av luftvärnsrobotar har nått kritiskt låga nivåer. Efter att CNN rapporterat att nästan 80 procent av USA:s Patriot-robotar hade använts sedan krigets början skrev Hegseth på X att uppgifterna var falska och riktade hård kritik mot kanalen.

Frågan om USA:s minskande robotlager har uppmärksammats sedan början av sommaren. General Dan Caine, USA:s högste militär, har enligt New York Times vid flera tillfällen varnat Donald Trump för att lagren är kritiskt låga. Wall Street Journal har även uppgett att USA:s centralkommendochef, amiral Brad Cooper, föreslog en två veckor lång intensiv flygkampanj mot Irans robotkapacitet, medan Dan Caine varnade för begränsade resurser och bredare geopolitiska risker.

Källor inom Pentagon uppgav för CNN att robotlagren minskar snabbare än tidigare. En av källorna bedömde att bristen på interceptorrobotar kan göra det svårare att stoppa konventionella angrepp om ett stort antal självmordsdrönare tar sig igenom luftförsvaret. Samma källa sade att återkommande hämndaktioner inte kommer att lösa situationen.

Reuters uppgav samtidigt att amerikanska styrkor under det fem månader långa kriget mot Iran hade förbrukat praktiskt taget hela det tillgängliga lagret av markbaserade långdistansrobotar av typerna ATACMS och PrSM. Enligt Reuters hade någon begäran om en krigsförklaring eller ett särskilt godkännande från kongressen för militärt våld mot Iran inte lämnats till den amerikanska kongressen.

Även USA:s offensiva robotsystem har använts i stor omfattning. Drygt 30 procent av landets lager av Tomahawk-robotar förbrukades enbart under april. Center for Strategic and International Studies beräknade dessutom att amerikanska fartyg och ubåtar avfyrade fler än 850 Tomahawk-robotar under de första fyra veckorna av Operation Epic Fury.

Center for Strategic and International Studies bedömde att det skulle ta tre år att återställa robotlagren till nivåerna före kriget. Tankesmedjan beräknade att USA:s beställningar av Tomahawk-robotar i genomsnitt uppgick till 86 per år under räkenskapsåren 2015–2026. Den genomsnittliga anskaffningen av Patriot-interceptorer låg enligt organisationen på omkring 225 robotar per år under det senaste årtiondet.

USA producerar omkring 15 Tomahawk-robotar och 20 Patriot-robotar i månaden. Center for Strategic and International Studies uppgav att landet samtidigt behöver fylla på sina egna Patriot-lager, stödja Ukraina och möta efterfrågan från ytterligare 17 länder som använder systemet.

Pentagon har meddelat att USA ingått ett avtal värt mer än tre miljarder dollar med Lockheed Martin och Northrop Grumman för att öka produktionen av komponenter till Patriot- och THAAD-robotar. Avtalet ska enligt Pentagon skapa en andra leverantör av fastbränslemotorer till PAC-3 samt öka tillverkningen av säkerhets- och tändningskomponenter.

USA:s armé meddelade den 10 april 2026 att Lockheed Martin tilldelats en preliminär kontraktsåtgärd på 4,7 miljarder dollar för att påskynda produktionen av PAC-3 MSE-interceptorer. Ett separat kontrakt för räkenskapsåren 2024–2026 omfattar enligt armén 1 970 PAC-3 MSE-robotar och tillhörande utrustning till ett värde av 9,8 miljarder dollar.

RTX uppgav i februari 2026 att bolagets Raytheon-verksamhet hade ingått fem ramavtal på upp till sju år med USA:s försvarsdepartement. Avtalen omfattar ökad produktion av bland annat Tomahawk-, SM-3- och SM-6-robotar. RTX uppgav även att bolaget investerar i anläggningar för Tomahawk-produktion i Tucson i Arizona inom ramen för kapitalinvesteringar på 2,6 miljarder dollar som genomfördes under 2025.

Wall Street Journal uppgav att de nya långsiktiga beställningarna av Patriot- och THAAD-robotar ännu inte hade fått fullständig finansiering från kongressen. Pete Hegseth sade enligt The Times i juni att uppgifter om att det skulle ta månader eller år att återställa lagren var en konstruerad medieberättelse och att USA:s lager i stället blev starkare.

Vita huset och Pentagon har genomgående förnekat att USA:s stridsförmåga har försvagats. Vita huset återgav ett uttalande från Donald Trump där presidenten sade att USA har fler stridsmedel än något annat land och betydligt mer än landet behöver. Pentagons talesperson Sean Parnell uppgav för CNN att USA:s militär har de resurser som krävs för att agera vid den tidpunkt och på den plats som presidenten väljer.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är huvudsakligen skriven med ett sakligt och neutralt språk och använder formella beskrivningar utan laddade ord från journalisten själv. Eventuella hårda eller värderande uttryck är tydligt tillskrivna olika källor såsom myndigheter, tidningar eller personer och förs fram som återgivna påståenden, exempelvis uppgifter från USA:s försvarsminister, Pentagon, Reuters och Wall Street Journal. Journalisten gör inga egna slutsatser eller spekulationer, och det finns inget emotionellt eller dramatiserande språk som skulle påverka läsarens känslor. Språket stylar inte heller någon aktör bättre eller sämre än vad faktan antyder. Poängen är något sänkt från maximal nivå eftersom vissa formuleringar som ”hård kritik” och ”avvisar uppgifter” kan uppfattas som något värderande, men i detta sammanhang fungerar de mer som deskriptiva termer och är kopplade till källornas agerande och uttalanden. Sammantaget är artikeln mycket neutral och oberoende i sitt språkbruk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
70%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den till största delen bygger på officiella myndighetskällor och experter inom försvarsindustrin, vilket skapar en teknokratisk och pragmatisk bild av situationen. Den tar inte ställning för kraftig militär upprustning (höger) eller kritiserar denna ur sociala eller ekonomiska perspektiv (vänster), utan framställer snarare en balanserad beskrivning av förutsättningarna och åtgärderna inom ramen för befintlig politik och institutioner.

Rubrik och framing:
Rubriken fokuserar på en försvarsminister som avfärdar kritik och larm om USA:s militärberedskap, vilket skapar en verklighetsbild där myndighetschefen framstår som den trovärdiga ansvarige och kritikerna som överdrivande eller felaktiga.

Språk och ton:
Språket innehåller ordval som stärker myndigheternas och försvarsminister Hegseths påståenden, exempelvis 'avvisar', 'falska uppgifter' och 'hård kritik mot kanalen', vilket bidrar till en ton som gynnar försvarssidan och militärens trovärdighet.

Källbalans:
Artikeln ger utrymme åt officiella källor som försvarsminister Hegseth, Pentagon, Vita huset och höga militärer, samt tankesmedjor som Center for Strategic and International Studies. Kritiska röster finns främst genom medierapportering men saknas i form av politiska motståndare eller civila kritiker, vilket ger en tydlig tyngd åt försvars- och säkerhetsinstitutionernas perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från fredsaktivister, budgetkritiker eller politiska röster som ifrågasätter militär upprustning eller krigets legitimitet, vilket skulle kunna förändra den politiska tolkningen mot en mer restriktiv eller vänsterinriktad syn på militär makt.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.