Laglucka tvingade franska domstolar att frige brottsmisstänkta

Flera personer som misstänktes för grova brott begångna som minderåriga frigavs ur häkte i Frankrike under en 23 dagar lång lucka i lagstiftningen. Mellan den 1 och 23 juli 2026 saknade domstolarna ett tydligt lagstöd för att besluta om fortsatt häktning i vissa ungdomsmål efter att åtal hade väckts. De berörda brottsmisstankarna omfattade bland annat mord, våldtäkt och sexualbrott inom familjen.

Bakgrunden var att Frankrikes konstitutionsråd den 27 juni 2025 förklarade artikel L. 434-9 i lagen om straffrätt för minderåriga grundlagsstridig. Bestämmelsen gjorde det möjligt att hålla personer som var minst 16 år häktade efter att en undersökningsdomare hade beslutat att föra målet till en ungdomsassisedomstol. Konstitutionsrådet ansåg att reglerna i för stor utsträckning motsvarade förfarandet för vuxna och inte innehöll tillräcklig kontroll av specialiserade ungdomsdomare eller anpassade tidsgränser.

För att undvika omedelbara frigivningar sköts upphävandet upp till den 1 juli 2026, vilket gav lagstiftarna ett år att införa nya regler. Någon ersättande lag hann dock inte träda i kraft före tidsfristen. Frankrikes senat registrerade den 30 juni ett särskilt lagförslag om att anpassa häktningsreglerna till grundlagen. Den franska regeringen uppgav i senaten den 1 juli att ett ändringsförslag även hade lagts fram inom ett redan pågående lagstiftningsarbete.

Under perioden kunde tidigare häktningsbeslut i regel fortsätta att gälla, men nya beslut och överklaganden efter den 1 juli ledde i flera fall till frigivningar. Domstolarna använde då bland annat rättslig övervakning som alternativ. Franska justitiedepartementet medgav i ett cirkulär att det saknades rättslig grund för nya häktningsbeslut i den aktuella situationen och instruerade åklagarkamrarna att rapportera varje frigivning som orsakades av lagluckan.

Bland de uppmärksammade fallen fanns två unga män som misstänktes för inblandning i dödandet av 15-årige Shemseddine i Viry-Châtillon i departementet Essonne 2024. Paris hovrätts utredningskammare beslutade den 9 juli 2026 att frige de två sista frihetsberövade i ärendet. Beslutet verkställdes samma kväll.

Frigivningen förenades med reseförbud, förbud mot att vistas i Essonne och förbud för männen att kontakta varandra. Familjens advokat Pauline Ragot uppgav att Shemseddines anhöriga inte informerades i förväg. Enligt Pauline Ragot fick pojkens mamma kännedom om frigivningen genom videoklipp som spreds på internet.

Även personer som hade hunnit bli myndiga omfattades av reglerna när de misstänkta gärningarna hade begåtts före 18 års ålder. Inför en förhandling i Paris den 20 juli begärde åklagarsidan att en 19-årig man skulle vara fortsatt häktad fram till en planerad rättegång i oktober. Han hade sedan mars 2024 varit misstänkt för våldtäkt mot en 15-årig flicka.

Lagluckan täpptes till genom lag nummer 2026-651 av den 23 juli 2026 om straffrätt och respekt för brottsoffer. Konstitutionsrådet prövade lagen samma dag innan den utfärdades, sedan ledamöter i nationalförsamlingen hade begärt en förhandskontroll av flera bestämmelser.

De nya reglerna kräver ett särskilt motiverat domstolsbeslut för fortsatt häktning av personer mellan 16 och 18 år som är åtalade för brott. Den sammanlagda maximala häktningstiden sänktes till ett år, jämfört med upp till två år i vissa tidigare fall. En frihetsberövad person ska dessutom omedelbart friges om ungdomsassisedomstolen inte har inlett prövningen i sak inom sex månader från det att åtalsbeslutet blev slutgiltigt eller från ett senare häktningsbeslut.

Lagen innehåller även andra ändringar av brottmålsprocessen, däribland regler för departementala brottmålsdomstolar, processuella ogiltigheter och vissa rättigheter för brottsoffer. Justitieminister Gérald Darmanin hade försökt få in en lösning tidigare under behandlingen av det bredare lagförslaget, men reglerna började gälla först efter den 23 dagar långa perioden. Myndigheterna uppgav att antalet berörda fall var begränsat och att flera frigivna personer stod under alternativa kontrollåtgärder.