Tolvåriga Stella vädjar om flytt från förorenat område

Tolvåriga Stella Swahn i Mariebo i Jönköping har vänt sig direkt till kommunens politiker och beskrivit hur familjens situation påverkar henne. Familjen bor på en fastighet i ett område som är förorenat efter den tidigare kemtvätten Färgaren, som lades ned 1975. Stella Swahn var ett år när familjen flyttade in i huset i november 2013 och skriver att hon vill att familjen ska kunna flytta därifrån.

Föroreningarna kommer från kemikalier som har spridits från den tidigare kemtvätten genom sprickor i berget och vidare mot närliggande fastigheter. Länsstyrelsen i Jönköpings län uppger att Färgaren identifierades och inventerades 2013 och placerades i riskklass 1, den högsta riskklassen för förorenade områden. En senare miljöteknisk undersökning bekräftade föroreningen och området behöll samma riskklass. Länsstyrelsen i Jönköpings län listar också Färgaren som länets högst prioriterade förorenade område.

Tre grannar kände enligt familjens uppgifter till föroreningssituationen redan när Stella Swahns familj flyttade in. Familjen fick själv kännedom om problemen först i maj 2015, då en granne berättade om dem. Under tre år bodde Stella Swahn och hennes familj i en ersättningslägenhet medan åtgärder planerades, men den avsedda saneringen genomfördes inte under den perioden. För några månader sedan flyttade familjen tillbaka till huset.

Länsstyrelsen i Jönköpings län uppger att statliga bidrag mellan 2019 och 2021 användes till tillfälliga tekniska skyddsåtgärder i området. Bland åtgärderna fanns ovanjordiska ledningar för dricksvatten och ventilationslösningar som skulle minska risken för att föroreningar tar sig in i bostäder.

I familjens källare hålls en vattenkran kontinuerligt öppen. Enligt uppgifterna i ärendet ökar halterna av föroreningar i dricksvattnet om vattenflödet stoppas. Vid provtagningar har tetrakloreten, trikloreten, dikloreten och vinylklorid påvisats. Samtliga ämnen kan påverka människors hälsa och tre av dem är förknippade med cancerrisk.

Tetrakloreten, även kallat PCE eller perkloretylen, kan vid höga kortvariga exponeringar bland annat ge huvudvärk, yrsel, trötthet, illamående samt irritation i ögon och luftvägar. Långvarig exponering kan påverka nervsystem, lever och njurar och är kopplad till ökad cancerrisk. Trikloreten, TCE, kan vid kortvarig exponering ge bland annat yrsel, huvudvärk och dåsighet. Vid längre exponering kan nervsystem, lever, njurar och immunförsvar påverkas, och ämnet är cancerframkallande för människor.

Dikloreten, DCE, bildas när PCE och TCE bryts ned. Vid högre exponering kan ämnet orsaka huvudvärk, yrsel och trötthet, medan långvarig exponering kan påverka lever och nervsystem. Vinylklorid är ytterligare en nedbrytningsprodukt. Vid långvarig exponering kan ämnet orsaka leverskador, påverka blodkärl och nervsystem samt kraftigt öka risken för levercancer. Vinylklorid klassas som cancerframkallande för människor.

Sveriges geologiska undersökning blev huvudman för saneringsprojektet 2018 efter en begäran från Jönköpings kommun. Naturvårdsverket beslutade den 23 mars 2023 om 80,84 miljoner kronor i statsbidrag till efterbehandlingen. Projektet hade dessförinnan fått 18 miljoner kronor för åtgärdsförberedelser under åren 2020–2023.

Den planerade saneringen omfattar enligt Sveriges geologiska undersökning termisk behandling av de mest förorenade delarna av jord och berg samt biologisk behandling av grundvattnet i övriga delar av området. I underlaget för vattenverksamheten beräknade Sveriges geologiska undersökning att cirka 7 100 kubikmeter grundvatten behöver ledas bort om pumpningen sker med 0,3 liter per sekund under nio månader.

Mark- och miljödomstolen gav den 10 november 2025 Sveriges geologiska undersökning tillstånd att leda bort grundvatten i samband med den termiska saneringen. Tillståndet får användas med omedelbar verkställighet och gäller till och med den 31 december 2030. Mark- och miljödomstolen bedömde samtidigt att de familjer som bor kvar inte utsätts för sådana olägenheter från saneringen att deras fastigheter behöver lösas in.

I samma process beslutade Mark- och miljödomstolen att Sveriges geologiska undersökning skulle betala sammanlagt 344 658 kronor i rättegångskostnader för tre familjer. Mark- och miljööverdomstolen beslutade i mars 2026 att inte pröva två barnfamiljers krav på att deras hus skulle lösas in. Beslutet kunde därefter överklagas till Högsta domstolen.

Jönköpings kommun har köpt sju fastigheter inom Mariebo-projektet. Kommunen uppger att byggnaderna på dessa fastigheter behövde rivas för att saneringen skulle kunna genomföras och att det är de sju fastigheterna som har ett identifierat åtgärdsbehov inom projektet. Inför köpen bedömde kommunen att nettokostnaden kunde bli omkring 15 miljoner kronor efter statsbidrag. Köpesummorna baserades på oberoende fastighetsvärderingar.

Familjen Swahn har däremot återvänt till sitt hus och saneringen är planerad att genomföras medan familjen bor kvar. Oscar Swahn uppger att familjen saknar garantier för att föroreningarna inte ska spridas mot bostaden när tryckförhållandena i berget förändras under arbetet.

Kristdemokraterna lade förra veckan för fjärde gången fram ett förslag om att de berörda fastigheterna i Mariebo skulle köpas ut. Förslaget fick inte stöd. I stället antogs ett förslag från Moderaterna om att frågan ska utredas efter valet. Oscar Swahn uppger att han fick kännedom om beslutet på omvägar och att han inte längre räknar med att myndigheterna ska besluta om ett utköp.

Oscar Swahn har också ifrågasatt hur barnens situation har hanterats. Han hänvisar till FN:s barnkonvention och uppger att en jurist vid Länsstyrelsen i Jönköpings län har sagt att barnen inte ingick i bedömningen när familjerna skulle återvända till sina bostäder.

Stella Swahn skickade sitt brev till Jönköpings kommun tre dagar före ett möte i kommunstyrelsen. Samma dag skickade även Oscar Swahn och hans fru ett mejl, liksom grannen Jonathan Ohlin och hans fru. Stella Swahn beskrev i brevet hur osäkerheten kring bostaden har följt henne från barndomen och hur familjen först bodde tre år i en ersättningslägenhet utan att veta om de skulle återvända.

Efter brevet uppger Stella Swahn att hon inte fick någon ytterligare kommentar från kommunstyrelsens ordförande Mona Forsberg om det hon hade skrivit. Stella Swahn hade hoppats att hennes beskrivning av hur situationen upplevs av ett barn skulle påverka hur politikerna såg på frågan.

Stella Swahn uppger att hon särskilt tänker på föroreningarna på kvällarna och på att familjen inte kan lämna huset. Hon beskriver bostaden som ett hem hon tycker om, men säger samtidigt att hon vill att familjen ska kunna flytta eftersom huset ligger i det förorenade området.

Åtgärdsprocessen för Färgaren omfattar enligt Länsstyrelsen i Jönköpings län rivningar och förberedelser för den termiska och biologiska behandlingen under perioden 2023–2030. Naturvårdsverkets tidsbedömning från 2023 var att hela saneringsarbetet tidigast kunde vara avslutat efter ytterligare sju till åtta år.