Tjejnyår växer som höstens stora omstart

När september börjar har fenomenet tjejnyår åter fått spridning i sociala medier. Begreppet används om en nystart efter sommaren, ofta med nya rutiner, träningsmål och andra personliga förändringar. Institutet för språk och folkminnen tog med tjejnyår i nyordslistan för 2024 och definierade ordet som en nystart i samband med höstens inträde. Enligt institutet myntades uttrycket av författaren Sandra Beijer.

Ida Mardoukh, 22, från Göteborg firade tjejnyår för första gången 2025 och planerar även sitt firande i år. Hon beskriver det som ett tillfälle att göra förändringar för sin egen skull och anser att det är viktigt att sätta upp nya mål. Enligt Ida Mardoukh finns inga fasta regler för hur tjejnyår ska genomföras. Hon beskriver i stället firandet som individuellt, där den som deltar själv kan bestämma vilka krav och mål som ska gälla.

För Ida Mardoukh handlar nystarten bland annat om att lämna gamla vanor bakom sig och förbereda sig inför hösten. Fenomenet har samtidigt spridits utanför de största städerna. Sveriges Radio rapporterade den 2 september 2025 om tjejnyår som en trend i sociala medier även utanför Stockholm och Göteborg och beskrev bland andra Växjöborna Maja Nyh och Astrid Rosell som personer som följde fenomenet.

Liknande tankar om september som en tydlig omstart finns även internationellt. Vogue uppgav i september 2025 att sökningarna efter uttrycket September reset i Google Trends hade ökat med 1 367 procent under månaden. Psykiatern Samantha Boardman vid Weill Cornell Medical College sade till Vogue att en sådan nystart inte behöver innebära stora förändringar. Hon rekommenderade små och genomförbara justeringar och föredrog begreppet recalibration framför att försöka förändra allt samtidigt.

Psykologen Padraig Walsh sade till RTÉ att september kan fungera som en återkommande tidsmässig brytpunkt eftersom skolårets start har präglat människors årsrytmer sedan barndomen. Enligt Padraig Walsh kan det bidra till att september fortsätter att förknippas med en känsla av nystart även i vuxen ålder.

Forskning av Hengchen Dai, Katherine L. Milkman och Jason Riis, publicerad i Management Science, har visat att gymbesök, sökningar efter diet och nya målåtaganden ökade efter tydliga tidsmässiga brytpunkter, exempelvis början av en vecka, månad, ett år eller en termin. Forskarna benämner fenomenet fresh start effect.

Även svenska konsumtionsmönster förändras efter sommaren. Wolt uppgav den 27 augusti 2026 att företagets svenska beställningsdata visar att förbokade beställningar ökade med 48 procent i september, jämfört med 11 procent runt nyår. Företaget kopplade utvecklingen till att fler återgår till planerade vardagsrutiner efter sommaren.

Wolt uppgav samtidigt att lunchbeställningar i Sverige mellan klockan 11 och 14 ökade med 17 procent i september, medan motsvarande beställningar minskade med 1 procent runt nyår. Företagets apoteksbeställningar ökade enligt samma uppgifter med 31 procent efter sommaren, jämfört med 15 procent runt nyår.

Arbetslivsföretaget Feelgood uppgav i augusti 2026 att tjejnyår även har börjat användas som ett tillfälle att förändra arbetsvanor efter semestern. Feelgood hänvisade också till att uttrycket myntades av Sandra Beijer och senare togs upp på Institutet för språk och folkminnens nyordslista.

Originaluppgifterna om Ida Mardoukh publicerades den 1 september 2026 klockan 18.58 och uppdaterades samma dag klockan 19.01.