Skolskjutsförseningarna i Göteborg har mer än fördubblats

AI-genererad illustration

Lokalt Väst

Skolskjutsförseningarna i Göteborg har mer än fördubblats

Av Sofia NilssonPublicerad: 1 sep 06:473 min

Förseningarna inom Göteborgs skolskjuts har mer än fördubblats jämfört med skolstarten förra året. Enligt Patricia Anselmo vid stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs Stad beror problemen på fordonsbrist hos en av kommunens leverantörer. Göteborgs Stad meddelade den 31 augusti 2026 att bristen även kan medföra ändrade hämtningstider, att en fast förare inte kan garanteras och att en planerad resa i vissa fall kan utebli helt.

En av de elever som drabbats är 15-årige Robin, som har rätt till skolskjuts mellan hemmet i Biskopsgården på Hisingen och skolan i Björkekärr i östra Göteborg. En fredag fick han och hans mamma Daliborka Sehagic vänta i en timme och sex minuter. När skoldagen redan hade börjat stod de fortfarande kvar och väntade på transporten. Daliborka Sehagic uppgav då att skolans första lektion hade startat sju minuter tidigare. För Robin har det enligt familjen blivit återkommande att missa den första lektionen.

Patricia Anselmo säger att situationen inte är acceptabel och att Göteborgs Stad har en löpande dialog med den berörda leverantören. Enligt henne har leverantören lovat ytterligare åtgärder, och hon hoppas att dessa ska täcka det behov som finns. Göteborgs Stad uppger samtidigt att en skolskjutsresa normalt kan förskjutas med upp till tio minuter i trafikplaneringen. Om fordonet är mer än tio minuter försenat ska trafikledningen kontaktas.

Serviceresor och Göteborgs Stads skolskjutsombud koordinerar och genomför enligt kommunen omkring 140 000 skolskjutsresor per år. Stadens stadsledningskontor redovisade samtidigt att stadsmiljöförvaltningen genomförde 169 900 skolskjutsresor åt grundskoleförvaltningen under 2024. Motsvarande antal var 119 800 under 2023 och 116 200 under 2022. Grundskoleförvaltningen bedömde att ökningen 2024 bland annat hängde samman med ett politiskt beslut om att elever med funktionsnedsättning skulle använda skolskjuts i stället för färdtjänst till och från fritidshem.

I ett underlag som sammanställdes inför 2025 uppgav Göteborgs Stads stadsledningskontor att omkring 1 100 elever i grundskola och förskoleklass hade beviljats skolskjuts. Under höstterminen 2024 ledde 908 av totalt 1 515 beslut till bifall. För läsåret 2026/2027 angav Göteborgs digitala ansökningsportal den 30 april 2026 som sista ansökningsdag för den som ville vara säker på att en beviljad skolskjuts kunde starta vid skolstarten i augusti. Ansökningarna behandlas enligt portalen i turordning.

Skolverket anger att rätten till kostnadsfri skolskjuts ska prövas individuellt och bland annat kan grundas på färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller andra särskilda omständigheter. Enligt 10 kap. 32 § skollagen ansvarar hemkommunen för att anordna skolskjuts för grundskoleelever som omfattas av rätten. Transportstyrelsen anger dessutom att skolskjutsens färdvägar och tidsplaner ska planeras med hänsyn till trafiksäkerheten och att personbilar och lätta lastbilar som används för skolskjuts ska ha bilbälte på sittplatserna. Sveriges Kommuner och Regioner beskriver området som lagreglerat samtidigt som kommunerna har utrymme att själva besluta om delar av organisationen och genomförandet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Journalisten återger uppgifter, citat och värderingar tydligt kopplade till specifika källor såsom Göteborgs Stad, familjen Sehagic, Skolverket och Transportstyrelsen. Det förekommer inga egna slutsatser, spekulationer eller laddade ord från journalisten själv. Formuleringar som "Inte acceptabel" eller liknande är uttryck som tillskrivs en källa och inte journalistens egen värdering. Artikeln undviker överdrifter, förstärkningar eller förminskningar och redovisar fakta utan att styra läsarens känslor. Den höga poängen sänks marginellt då vissa formuleringar, exempelvis "Patricia Anselmo säger att situationen inte är acceptabel" innehåller värdering, men dessa är tydligt tillskrivna en källa och inte journalistens egna ord. Detta påverkar alltså inte oberoendet negativt. Sammantaget är artikeln mycket neutral och oberoende.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
50%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln har en pragmatisk och neutral framtoning med fokus på organisatoriska problem inom en kommunal tjänst och vad som görs för att förbättra situationen. Kommunen och myndigheter är framträdande som ansvariga och problemlösare, utan tydlig kritik eller politisk värdering. Detta gynnar främst en mittenorienterad linje som värdesätter institutioner, lösningar inom ramen för offentlig sektor och saklighet, medan vänsterinslag förekommer i fokus på sociala tjänster och drabbade elever. Högerperspektiv, särskilt marknadskritik eller betoning på individuellt ansvar, är svagt företrädda.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en organisatorisk och logistisk utmaning inom Göteborgs skolskjuts. Leverantörens fordonsbrist pekas ut som huvudorsaken, medan elever och deras familjer framställs som drabbade offer. Kommunen och ansvariga inom Göteborgs Stad framstår som aktiva i dialog och åtgärder för att lösa problemen.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och faktabaserade ordval utan värderande eller polemiska uttryck. Ingen aktör förstärks eller förminskas tydligt i språket, vilket ger ett sakligt intryck.

Källbalans:
Fokus ligger på uttalanden från kommunala tjänstepersoner och information från offentliga myndigheter som Skolverket, Transportstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner. Berörda familjemedlemmar lyfts fram som de som påverkas. Det finns inga representanter för privata leverantörer eller kritiska politiska röster som skulle bredda perspektivet.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en kritisk granskning av varför leverantörerna har fordonsbrist, om marknadslösningar eller privat drift har påverkat situationen, samt möjliga konsekvenser av politiska beslut som ökat behovet av skolskjuts. Det finns liten diskussion om alternativa lösningar eller kritik mot kommunen, vilket hade kunnat ge en bredare politisk kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.