Sensorer styr när Grästorps papperskorgar töms

Grästorps kommun använder sensorer i flera papperskorgar för att avgöra när de behöver tömmas. Sensorerna mäter avståndet till avfallet och beräknar därmed fyllnadsgraden. Uppgifterna skickas trådlöst till en central översikt där personalen kan se status och få notiser när ett kärl börjar bli fullt, enligt Sveriges Kommuner och Regioners tjänst DELA.

Magnus Werneholm, plan- och exploateringschef i Grästorps kommun, uppger att personalen numera endast behöver åka till de papperskorgar som faktiskt behöver tömmas. Tidigare kontrollerades kärlen genom återkommande rundor. Pia Fredriksson, arbetsledare på kommunens arbetsmarknadsenhet, uppger att två personer tidigare kunde använda en hel arbetsdag till sådana kontroller och att det nya arbetssättet sparar tid, pengar och arbetstid.

Kommunens arbete med sensorteknik inleddes före själva försöket. Grästorps kommun uppgav att en arbetsgrupp genomförde en förstudie om kommunal sensorteknik under 2024 och att den första infrastrukturen för sakernas internet, IoT, därefter byggdes upp inför att sensorer placerades ut under 2025. De papperskorgar som valdes till försöket var kärl som tidigare hade fått återkommande synpunkter.

Vid kommunens första utvärdering i juni 2025 hade inga nya klagomål kommit in på de aktuella papperskorgarna. Grästorps kommun planerade då att utöka tekniken till omkring 25 procent av kommunens papperskorgar. I delårsrapporten för 2025 uppgav kommunen också att sensorerna hade minskat arbetsbelastningen och förbättrat resursanvändningen.

Lösningen omfattar enligt Sveriges Kommuner och Regioners tjänst DELA bland annat sensorer, gateway och en IoT-plattform samt en organisation med ansvar för IoT-arbetet. DELA bedömer införandet som medelhögt komplext och anger att upphandling, licens eller annat avtal krävs. Nodeledge anges som leverantör kopplad till Grästorps lösning och Anders Ohlsson, administrativ chef i kommunen, som kontaktperson för satsningen.

Nodeledge beskriver sina kommunala IoT-lösningar som system som bland annat kan mäta nivåer i papperskorgar och hundlatriner och samla information i en webbaserad plattform med visualisering, larm och rapporter. Företaget stödjer bland annat LoRaWAN, NB-IoT och LTE. Den publicerade informationen anger inte vilken av dessa tekniker som används specifikt för papperskorgarna i Grästorp.

Grästorps kommun uppger att satsningen har minskat antalet klagomål på överfulla papperskorgar och frigjort tid för andra arbetsuppgifter. Plattformen där informationen samlas kostar 18 000 kronor per år, utöver kostnader för systemdrift. Varje sensor kostar cirka 1 345 kronor och en enhet som kopplar samman systemen kostar 11 700 kronor. Sensorernas beräknade livslängd är omkring tio år.

Sensorerna ingår i kommunens bredare digitaliseringsarbete. I digitaliseringsplanen från juli 2024 fastställde Grästorps kommun att digitalisering ska bidra till effektiv verksamhet, hög kvalitet och god service samt till en robust digital miljö som kan fungera även vid kriser. Kommunen kopplade samtidigt behovet av nya arbetssätt till demografisk utveckling och framtida resursbehov.

Kommunen har även testat markfuktighetssensorer vid nyplanterade träd. I november 2025 uppgav Grästorps kommun att IoT-arbetet hade byggts ut med en väderstation som mäter bland annat regn, temperatur och vindstyrka. Uppgifterna används i planering av exempelvis bevattning och halkbekämpning, samtidigt som kommunen undersöker möjligheten att använda sensorer för trafikmätning.

Grästorps digitaliseringsarbete har pågått under flera år. Högskolan i Skövde uppgav 2021 att kommunen hade en särskild digitaliseringsgrupp, Dig-in, samt en digitaliseringscoach och ett teknikcentrum för inspiration och fortbildning. Högskolan i Skövde och Högskolan i Halmstad inledde samtidigt ett forskningssamarbete med kommunen om digital transformation.

Tobias Leverin, Centerpartiet, vice ordförande i kommunstyrelsen i Grästorp, uppger att både den politiska majoriteten och oppositionen är nöjda med sensorprojektet. Han hoppas att arbetssättet ska väcka intresse och idéer även hos andra.