Tiotusentals demonstrerade efter migrantkrisen i Ceuta

Tiotusentals människor deltog den 2 september 2026 i manifestationer runt om i Spanien till stöd för Ceuta, nästan fem veckor efter den omfattande irreguljära migrationen från Marocko den 30–31 juli. Protesterna sammanföll med Ceutadagen och hölls både i den nordafrikanska spanska enklaven och i ett stort antal kommuner på fastlandet.

I Madrid uppskattade regeringens delegation antalet deltagare vid Plaza de Cibeles till omkring 50 000, medan Madrids kommun angav 150 000. Partido Popular-ledaren Alberto Núñez Feijóo, regionpresidenten Isabel Díaz Ayuso och Madrids borgmästare José Luis Martínez-Almeida deltog. Manifestationer genomfördes även bland annat i Barcelona, Valencia, Zaragoza, Sevilla, Bilbao, Málaga, Valladolid och Cádiz. Federación Española de Municipios y Provincias uppgav att initiativet omfattade Spaniens samtliga 8 132 kommuner.

I Ceuta deltog tusentals personer i en marsch genom staden. Vissa officiella uppskattningar angav omkring 20 000 deltagare. Spanska och lokala flaggor bars i tåget och demonstranter uttryckte kritik mot centralregeringens hantering av situationen. Krav framfördes på att personer som tagit sig in irreguljärt skulle återvända eller fördelas till andra delar av Spanien.

Federación Española de Municipios y Provincias ordförande María José García-Pelayo överlät dessutom sin plats i EU:s regionkommitté till Ceutas regeringschef Juan Jesús Vivas, så att han skulle kunna föra fram stadens situation där. I Calp uppskattade lokalpolisen deltagandet vid stadens manifestation till omkring 400 personer. Borgmästaren Ana Sala kunde inte avsluta uppläsningen av manifestet efter protester och återkommande avbrott från deltagare.

I Barcelona hölls två motstående sammankomster i närheten av Plaza Sant Jaume. Den ena arrangerades till stöd för Ceuta och den andra under en antirasistisk paroll. Polisen höll grupperna åtskilda. Företrädare för Partido Popular och Vox deltog i flera manifestationer på fastlandet. Spaniens regering tog avstånd från Federación Española de Municipios y Provincias initiativ och beskrev delar av det som politiskt motiverat, medan vissa socialistiska borgmästare organiserade eller stödde separata solidaritetsaktioner.

Mellan uppskattningsvis 70 000 och 80 000 människor tog sig in i Ceuta den 30–31 juli. Spaniens minister för territoriell politik Ángel Víctor Torres uppgav den 25 augusti att mellan 90 och 95 procent hade återvänt till Marocko inom 24–48 timmar. Lokala myndigheter har samtidigt uppgett att fler än 10 000 personer, däribland ensamkommande minderåriga, därefter fanns kvar i enklaven under provisoriska förhållanden. Samma dag godkände regeringen 25 miljoner euro för insatser riktade till minderåriga.

Justitieminister Félix Bolaños uppgav att ett gemensamt ledningssystem hade inrättats för hanteringen av Ceuta. Han angav att regeringens första prioritet var att lokalisera och omhänderta de migranter som fanns kvar samt att inleda processer för återvändande, familjeåterförening eller asyl. Därefter skulle arbetet inriktas på att återställa stadens normala funktion och på ekonomisk och social återhämtning.

Spaniens nationella centrum för immigration och gränser, CENIF, beskrev i en 55-sidig polisrapport händelserna den 30–31 juli som föregångna av planering och dokumenterade även marockanska säkerhetsstyrkors agerande under gränspassagerna. Spaniens regering uppgav den 2 september att rapporten hade överlämnats av den centrala utlännings- och gränspolisen till Audiencia Nacional-domaren María Tardón. Félix Bolaños sade att regeringen granskade rapporten och inte ville dra slutsatser om Marockos ansvar innan innehållet hade analyserats.

Situationen har under veckorna efter gränshändelserna lett till återkommande lokala protester i Ceuta. Invånare har uppgett att vardagslivet påverkats av den stora mängden människor som kom till staden.