AI-genererad illustration
Lärarfacket kräver åtgärder efter svenska Pisa-raset
Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog beskriver resultaten i Pisa 2025 som nedslående och kräver åtgärder från både politiken och skolornas huvudmän. Undersökningen visar att svenska 15-åringars resultat har försämrats i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Jämfört med Pisa 2022 sjönk Sveriges resultat med 21 poäng i läsförståelse, 18 poäng i matematik och 8 poäng i naturvetenskap.
Skolverkets analyschef Anna Castberg uppger att nedgången med 21 poäng i läsförståelse motsvarar ungefär ett års lärande för en 15-åring. Hon framhåller samtidigt att Sverige trots försämringen ligger omkring OECD-genomsnittet eftersom resultaten har sjunkit även i många andra länder. OECD redovisar att 69 procent av de svenska eleverna nådde minst grundläggande nivå i läsförståelse och 66 procent i matematik. Det betyder att omkring 31 procent låg under nivå 2 i läsförståelse och omkring 34 procent i matematik.
Bland de svenska eleverna nådde 8 procent de högsta nivåerna, nivå 5 eller 6, i matematik. Samma andel nådde motsvarande nivå i läsförståelse, medan 9 procent var högpresterande i naturvetenskap. Sverige deltog enligt Skolverket i Pisa för nionde gången 2025. De svenska eleverna deltog även i delar som mäter kunskaper i engelska och lärande i digital miljö. Resultaten från dessa undersökningar ska publiceras under 2027.
Utbildningsminister Simona Mohamsson från Liberalerna har lyft fram skärmar som en orsak till de försämrade kunskapsresultaten. Anna Olskog delar inte den beskrivningen och anser att diskussionen i stället behöver handla om skolans möjligheter att möta de utmaningar som finns. Utbildningsdepartementet uppger att OECD pekar på möjliga förklaringar på elev-, skol- och samhällsnivå, där bland annat elevers uthållighet vid komplexa uppgifter, ökad mobilanvändning och minskad läsning nämns.
Anna Olskog anser att lärarnas arbetsvillkor måste vara en del av diskussionen om Pisa-resultaten. Sveriges Lärare prioriterar mer tid för planering och genomförande av undervisningen, mindre klasser och undervisningsgrupper samt tidigare stöd till elever som riskerar att halka efter. Enligt Anna Olskog behöver elever som börjar komma efter snabbt få extra undervisning av utbildade lärare.
Sveriges Lärare framhåller också de beslutade nationella regleringarna av lärarnas undervisningstid och miniminivåerna för planering och uppföljning som särskilt betydelsefulla när kunskapsresultaten försämras. Anna Olskog vill dessutom att politiker över blockgränserna säkrar skolans finansiering och förespråkar ett återförstatligande av skolan för att öka likvärdigheten.
Analys
Förklaring:
Artikeln är övervägande sakligt och neutralt skriven med en tydlig återgivning av uppgifter från källor som Sveriges Lärares ordförande, Skolverket och Utbildningsdepartementet. De hårda uttryck som förekommer, såsom "nedslående" i Anna Olskogs beskrivning av Pisa-resultaten, är tydligt återgivna från källan och bedöms därför inte som journalistens egna värderingar. Journalisten gör inga egna slutsatser, förstärkningar eller spekulationer utan presenterar fakta och citat på ett neutralt sätt. En liten poängavdrag ges eftersom vissa formuleringar, exempelvis "kräver åtgärder" och "prioriterar mer tid", kan uppfattas som något värderande, även om dessa också härstammar från källorna. Sammantaget är tonen neutral och språket sakligt utan egna värderande inslag från journalisten, vilket ger artikeln en mycket hög oberoendepoäng.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänsterpolitiska positioner genom att lyfta lärarfackets krav på mer resurser till skolan, återförstatligande och bättre arbetsvillkor för lärare. Staten framställs som den centrala aktören som kan lösa problemen via ökad finansiering och reglering. Kritiska perspektiv mot statlig expansion eller marknadslösningar saknas, medan sociala skyddsnät och jämlikhet betonas via fokus på stöd till elever och likvärdighet.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att Sveriges Pisa-resultat försämrats avsevärt, vilket skapar oro och kräver åtgärder. Lärarfacket framstår som en tydlig röst för förändring och förbättring genom satsningar på lärarnas villkor och skolans finansiering. Staten och politiken pekas ut som ansvariga för att vidta åtgärder, medan skolan ses som en lösning med bättre resurser och styrning.
Språk och ton:
Artikeln använder neutrala men positivt laddade ord om lärarfacket och deras krav, såsom 'prioriterar', 'vill säkerställa', och 'särskilt betydelsefulla'. Utbildningsministern och departementet nämns men relativiseras av lärarfackets perspektiv, vilket förstärker fackets roll som huvudaktör för förbättring.
Källbalans:
Lärarfacket och Skolverket ges mest utrymme, med mindre fokus på utbildningsministern och politiska motståndare. Saknas tydlig representation av borgerliga kritikpunkter eller marknadslösningar. Denna källa är framträdande och dominerande i artikeln.
Utelämnanden och kontext:
Fokus på lärarfackets och statens roll gör att perspektiv från friskolor, elever eller föräldrar med annan syn på skolans utmaningar saknas. Diskussion om alternativa marknadslösningar, individuell ansvar eller kritiska synpunkter på fackets krav uteblir. Problematisering av bidragssystem eller offentliga resursanvändningar ges inte heller.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Sjuksköterskan Moa hjälpte till vid förlossning på flyg
Sjuksköterskan Moa Fredriksson, 25, hjälpte till när en pojke föddes ombord på ett passagerarflyg på...
Hundratals saknas efter att Gyirong begravts i lera
Hundratals människor saknas efter att gränsstationen Gyirong mellan Nepal och Tibet ödelades av skred och...
Centerpartiet öppnar för KD men stänger dörren för V
Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist utesluter att sitta i en regering där Vänsterpartiet ingår. I...
Halverade biljettpriser lyfte resandet med Västtrafik
Närmare 27 miljoner resor gjordes med Västtrafik i augusti, omkring två miljoner fler än under...
