Tio procent fortfarande osäkra inför valet

Omkring tio procent av väljarna har ännu inte bestämt vilket parti de ska rösta på inför valet. Indikator Opinion konstaterade i sin undersökning för Ekot den 28 augusti att andelen låg kvar på samma nivå som i juni 2026. SVT har beräknat gruppen till omkring 650 000 väljare.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledare för det svenska Valforskningsprogrammet, uppger att ungefär två tredjedelar av de osäkra väljarna saknar en tydlig vänster- eller högeridentifikation. Han beskriver gruppen som väljare som ofta kommer in sent i valrörelsen men ändå avser att rösta och som i mindre utsträckning har följt svensk inrikespolitik.

SCB redovisade i juni att 20 procent i myndighetens majmätning inte visste vilket parti de skulle välja om det vore val. Efter valet 2022 var motsvarande andel 14 procent. Osäkerheten var vanligare bland kvinnor, unga, personer med lägst inkomster och personer med lägre utbildningsnivå.

Henrik Ekengren Oscarsson uppger samtidigt att ungefär 30 procent av väljarna i undersökningar efter val säger att de fattade sitt slutliga beslut under den sista veckan. Den nivån har enligt honom förekommit under närmare 25 år. Många i den gruppen har redan en tydlig uppfattning om sitt partival men väntar med det definitiva beslutet.

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har också visat att sena beslut blivit vanligare över tid. År 2018 uppgav 60 procent av väljarna att de bestämde sitt slutliga partival under valrörelsen, jämfört med 18 procent 1964. Bland personer mellan 18 och 29 år var andelen 75 procent 2018, medan motsvarande andel bland väljare över 65 år var 48 procent.

Novus uppgav den 7 september att företagets eftervalsundersökning från 2022 visade att 19 procent av väljarna bestämde vilket parti de skulle rösta på först under själva valhelgen. Henrik Ekengren Oscarsson framhåller därför att de frågor som får störst utrymme under den sista veckan kan få särskild betydelse för de väljare som fortfarande tvekar.

Han pekar även på samspelet mellan partier inom samma politiska block och anser att partierna i debatter kan gynnas av att gemensamt lyfta frågor som är viktiga för blocket. Samtidigt kan vissa sakfrågor gynna partier på motsatta sidor. Henrik Ekengren Oscarsson tar sjukvården som exempel och bedömer att ett stort fokus på den frågan kan gynna både Socialdemokraterna och Kristdemokraterna, vilket kan skapa en avvägning för Kristdemokraterna mellan det egna valresultatet och blockbalansen.

Vid valet 2022 gick den sista gruppen osäkra väljare enligt Henrik Ekengren Oscarsson tydligt till Tidöpartiernas fördel, med en fördelning på omkring 70–30. Samtidigt har förtidsröstningen ökat inför årets val. Valmyndigheten meddelade den 2 september att 992 863 personer hade förtidsröstat under de första sju dagarna, 40 procent fler än under motsvarande period inför valet 2022. Totalt förtidsröstade 3 153 628 personer i valet 2022.