Think Pinks sopberg kvar trots fängelsedomar och miljonkrav

Minst nio platser i Mellansverige har fortfarande kvar avfall från det tidigare sopbolaget Think Pink, trots att rättsprocessen om omfattande miljöbrott har avslutats. I Botkyrka kommun krävs omkring 290 miljoner kronor för att forsla bort och sanera avfallshögen i Kagghamra. Kommunen hoppas på statlig finansiering, men ett bidrag kan beviljas tidigast 2028.

Den rättsliga processen avslutades sedan Högsta domstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Svea hovrätt dömde fem personer till fängelsestraff och beslutade om skadestånd på närmare 200 miljoner kronor. Målet omfattade sammanlagt 19 miljöbrott, varav 18 bedömdes som grova.

I domen den 16 juni 2026, med målnummer B 9076-25, konstaterade Svea hovrätt att den grova miljöbrottsligheten inom Think Pink-koncernen pågick mellan 2015 och 2020. Fyra centrala personer bedömdes gemensamt ha begått grova miljöbrott på 18 olika platser i Sverige.

Den tidigare koncernchefen Fariba Andersson, tidigare känd som Bella Nilsson och Fariba Vancor, fick sitt fängelsestraff sänkt från sex till fem år. Medgrundaren Thomas Nilsson dömdes till fyra år och sex månaders fängelse. Två tidigare huvudansvariga fick dessutom tio års näringsförbud vardera. Ytterligare två centrala personer dömdes till fyra respektive två års fängelse, och den sistnämnda fick även tre års näringsförbud.

Seniora åklagarna Anders Gustafsson och Linda Schön företrädde åklagarsidan i målet inför hovrättens avgörande. Rättegången var den hittills största miljöbrottsrättegången i Sverige.

Trots domarna återstår omfattande arbete på flera av de platser där avfall lämnats kvar. Den största högen finns i Kagghamra i Botkyrka kommun och innehåller närmare 60 000 ton avfall.

Anläggningen var ursprungligen avsedd för högst 10 000 ton rivningsmaterial, trä och metallbaserat byggavfall. Stockholms universitet har redovisat att klagomål tidigare hade framförts om att begränsningarna för lagrade avfallsmängder hade överskridits.

I december 2020 började avfallet i Kagghamra brinna. Branden fortsatte fram till slutet av februari 2021, då räddningstjänsten hade lyckats täcka hela avfallshögen med sand för att kväva elden. Sandtäcket har därefter legat kvar.

Under brandperioden spreds kraftig rök över delar av södra Stockholm. Forskare vid Stockholms universitet konstaterade att luftföroreningar från branden under vissa dagar kunde registreras mer än 35 kilometer från Kagghamra, ända inne i centrala Stockholm.

Universitetets undersökning visade periodvis kraftigt förhöjda halter av vissa skadliga ämnen, däribland tungmetaller, särskilt bly, och polyaromatiska kolväten. Samtidigt konstaterade forskarna att halterna av partiklar av typen PM10 inte överskred miljökvalitetsnormerna under den undersökta perioden.

Eva och Willy Nowak bor några hundra meter från den tidigare avfallsanläggningen. De beskriver brandmånaderna som mycket besvärliga. Eva Nowak berättar att röken var så tät att träden utanför bostaden ibland inte syntes och att hon drabbades av daglig huvudvärk.

Willy Nowak beskriver hur paret behövde använda skyddsmasker med kolfilter när de skottade snö utanför huset. De försökte också komma bort från röken genom att åka och handla.

Först under 2025 hade temperaturen i avfallshögen sjunkit tillräckligt för att kommunen skulle kunna genomföra undersökningar av innehållet.

Botkyrka kommun tog under juni 2025 ut sammanlagt 84 ton provmaterial från nio olika områden i avfallshögen. Analyserna visade att zinkhalten i ett av områdena överskred gränsvärdet för farligt avfall. I de övriga åtta områdena låg halterna under motsvarande kemiska gränsvärden.

Undersökningarna påvisade samtidigt förekomst av bland annat giftiga, cancerframkallande och fertilitetspåverkande ämnen i avfallet. Från högen läcker även PFAS, metaller och andra föroreningar.

Avfallshögen ligger intill Kagghamraån, som är klassad som riksintresse på grund av sitt bestånd av havsöring med unika genetiska egenskaper.

För att behandla förorenat lakvatten har Botkyrka kommun installerat ett reningsverk med hjälp av statliga bidrag. Samhällsbyggnadsdirektören Ilona Orgmetz uppger att anläggningen renar omkring 75 procent av lakvattnet.

Kommunen har också redovisat att det vatten som lämnar reningsanläggningen uppfyller de fastställda utsläppskraven för PFAS. I april 2025 beviljade Naturvårdsverket ytterligare 8,9 miljoner kronor för förberedande undersökningar inför åtgärder vid avfallshögen.

Ilona Orgmetz framhåller att vattenreningen endast är en tillfällig åtgärd och att kommunens målsättning är att hela avfallshögen ska avlägsnas.

Kostnaden för borttransport och sanering i Kagghamra beräknas till omkring 290 miljoner kronor. Botkyrka kommun avser att söka statlig finansiering genom Naturvårdsverket och anser att staten bör stå för kostnaden eftersom kommunen drabbats av miljöbrottsligheten.

När provtagningen kunde genomföras under 2025 var Naturvårdsverkets tillgängliga medel för 2026 och 2027 redan fördelade. En eventuell finansiering kan därför bli aktuell först 2028.

Ilona Orgmetz uppger att kommunen ännu inte har diskuterat något alternativ om ansökan avslås. Kommunens nuvarande inriktning är att få de statliga medel som behövs för saneringen.

Vid Think Pinks andra avfallsplats i Botkyrka, Kassmyra, beviljades kommunen omkring 40 miljoner kronor i statligt akutbidrag under 2021. Pengarna användes för att transportera bort avfall och sanera området.

Motsvarande akutfinansiering har inte varit aktuell för Kagghamra eftersom platsen inte ligger i ett lika tätbebyggt område.

Även Västerås kommun har stora kvarvarande kostnader efter avfallshanteringen vid Skultunatippen. Där lagrade företaget NM Trading och Transport stora mängder osorterat byggavfall mellan 2018 och 2020.

Västerås stad har redovisat att borttransporten av de första större avfallsmängderna inleddes den 18 december 2023 och avslutades i april 2024. Huvuddelen av avfallet har därefter hanterats till en kostnad av omkring 60 miljoner kronor.

Omkring 10 000 ton avfall återstår fortfarande på Skultunatippen. Kommunen beräknar att den återstående borttransporten och saneringen kommer att kosta ytterligare cirka 40 miljoner kronor.

En riskbedömning från konsultföretaget Structor visade förekomst av bly i marken på mellan 1 och 1,3 meter djup samt PCB i en av avfallshögarna. I grundvattnet identifierades även bromerade flamskyddsmedel, ftalater och PFAS. Undersökningen pekade dessutom på risker för påverkan på Svartån.

Samhällsbyggnadsdirektören Martin Willén i Västerås uppger att kommunen bedömt att föroreningsnivåerna inte uppfyller villkoren för statliga saneringsbidrag. Kommunen avser ändå att genomföra arbetet med hänsyn till påverkan på Skultunaborna och andra som vistas i området.

Marken vid Skultunatippen ägdes av Think Pink, men Västerås kommun ska köpa fastigheten från konkursboet. Martin Willén beskriver köpeskillingen som begränsad och framhåller att kommunen genom förvärvet får full kontroll över området.

Kommunens förhoppning är att det återstående saneringsarbetet ska kunna inledas under 2026. Martin Willén konstaterar att kostnaden får bäras av Västerås kommun och att pengarna annars hade kunnat användas till andra kommunala verksamheter.

Avfall från Think Pink finns dessutom kvar på fyra olika platser i Norrtälje kommun, där markägarna har förelagts att ta bort förorenade massor. Ytterligare platser med kvarvarande avfall finns i Norberg, Östhammars och Eskilstuna kommuner.

Svea hovrätt beslutade om skadestånd på 111 miljoner kronor till Botkyrka kommun och 67 miljoner kronor till Västerås kommun. Möjligheterna att få ersättning från Think Pinks konkursbo bedöms dock som små eftersom det i princip saknar tillgångar.

Även privatpersoner tilldömdes skadestånd. Eva och Willy Nowak fick bekosta saneringen av sin brunn sedan vattnet förorenats med bly efter branden i Kagghamra. Willy Nowak uttrycker tvivel om att paret kommer att få någon ekonomisk ersättning.

Paret är samtidigt bekymrat över vilka ämnen som kan ha bildats eller blandats i den övertäckta avfallshögen under de gångna åren. De oroar sig också för vad som kan hända när avfallet ska transporteras bort.

Willy Nowak berättar att en kraftig lukt spreds över området när kommunen grävde i högen för att ta prover under 2025. Han beskriver lukten som stickande och så stark att det blev svårt att andas.

Parallellt med miljöbrottsmålet har Think Pink-härvan även omfattat en separat process om ekonomisk brottslighet. Polismyndigheten redovisade i mars 2026 att två personer dömts till fängelse i den processen och att tingsrätten beslutat om förverkande av drygt nio miljoner kronor.

Åtalet i den ekonomiska delen omfattade bland annat oriktiga fakturor som gav en missvisande bild av bolagets ekonomi. Det gällde också sammanlagt 15 miljoner kronor som undanhållits samt att bolagets pengar använts för privata ändamål.

Den planerade saneringen i Kagghamra skulle bli ett omfattande statligt finansierat miljöprojekt om Naturvårdsverket beviljar kommunens ansökan.

Som jämförelse har saneringen av hamnen i Oskarshamn kostat 526 miljoner kronor i statliga medel. Saneringen efter BT-kemiskandalen i Teckomatorp har bekostats med 432 miljoner kronor, medan föroreningarna vid den nedlagda Blaikengruvan i Sorsele kommun har hanterats med 400 miljoner kronor i statligt stöd.

För Botkyrka kommun återstår nu att få finansieringen av saneringen i Kagghamra ordnad. Under tiden ligger den omkring 60 000 ton stora avfallshögen kvar under sitt sandtäcke, mer än fem år efter branden.