Sveriges tidigare Moskvaambassadör Sven Hirdman död – blev 87 år

Sven Hirdman, tidigare svensk ambassadör i Ryssland och en mångårig företrädare inom svensk utrikes- och säkerhetspolitik, har avlidit vid 87 års ålder. Han gick bort tidigare i veckan efter en karriär som omfattade diplomatiska uppdrag, arbete inom regeringskansliet och säkerhetspolitiska frågor.

Under åren 1994–2004 representerade Sven Hirdman Sverige som ambassadör i Moskva. Dessförinnan var han ambassadör i Tel Aviv mellan 1983 och 1987. Han hade även tjänstgjort som byråchef vid Utrikesdepartementet och haft flera uppdrag inom den svenska statsförvaltningen.

Sven Hirdman var statssekreterare vid Försvarsdepartementet mellan 1979 och 1982. Uppdraget inföll under de borgerliga regeringsåren då Thorbjörn Fälldin var statsminister, vilket dokumenterats av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, i publikationen Makt och vanmakt.

Den 5 oktober 1987 utsågs Hirdman till krigsmaterielinspektör. Han var den första civila personen på posten, som omfattade kontroll av svensk krigsmateriel och handläggning av frågor om vapenexport. Utnämningen finns dokumenterad i riksdagens konstitutionsutskotts handlingar.

Under sin tid inom Försvarsdepartementet och som krigsmaterielinspektör deltog Hirdman även i arbetet med att sälja det svenska stridsflygplanet JAS Gripen till andra länder. Sveriges Radio uppmärksammade hans tidigare medverkan i dessa frågor den 3 december 2010.

Den 19 mars 1991 deltog Hirdman i en offentlig utfrågning i riksdagen om svensk krigsmaterielexport med anledning av Gulfkriget. Konstitutionsutskottets utfrågning berörde bland annat regler för export, prövning av tillstånd och svenska materielleveranser med koppling till konflikten.

Hirdmans arbete med internationell säkerhetspolitik hade inletts långt före ambassadörstiden. Redan 1971 och 1972 publicerade han forskningsarbeten om kemiska och biologiska vapen, kärnvapenspridning och internationell rustningskontroll. Fredsforskningsinstitutet SIPRI har dokumenterat publikationerna, däribland The Near-Nuclear Countries and the NPT från 1972.

Sammanlagt tillbringade Sven Hirdman tolv år som diplomat i Moskva. Under sina olika tjänstgöringsperioder hade han kontakter med sovjetiska och ryska ledare, från Nikita Chrusjtjov till Vladimir Putin, enligt bokförlaget Hjalmarson & Högberg.

Erfarenheterna från den diplomatiska verksamheten behandlade han i boken Ryssland och svensk säkerhetspolitik: 50 år i utrikespolitisk tjänst, som utkom 2015. Där redogjorde han för sina år inom utrikesförvaltningen och relationerna mellan Sverige och Ryssland. Boken behandlar även Tjetjenienkrigen och ärendet kring den svenske diplomaten Raoul Wallenberg.

År 2023 publicerades ytterligare en bok, De hemliga rapporterna från Moskva: Från Ryssland 1994 till kriget i Ukraina 2022. Den innehåller 14 diplomatiska depescher och andra handlingar från Hirdmans arbete vid Utrikesdepartementet. Dokumenten hade genomgått sekretessgranskning innan de kunde offentliggöras, med vissa begränsade strykningar.

Vid sidan av sina diplomatiska och statliga uppdrag anlitades Hirdman för utredningsarbete. Efter tsunamikatastrofen 2004 ledde han katastrofkommissionens expertgranskning av Utrikesdepartementets hantering. I samband med arbetet kritiserade han brister i regeringens centrala krisberedskap och framhöll att problemen enligt hans bedömning hade förekommit under flera statsministrar.

Sven Hirdman invaldes 1990 i Kungliga Krigsvetenskapsakademien, där han tillhörde den sjätte avdelningen med inriktning på säkerhetspolitik och strategi. Även efter avslutad diplomatkarriär fortsatte han att publicera analyser om Sveriges säkerhetspolitiska situation.

Den 3 september 2014 kritiserade Hirdman Sveriges fördjupade samarbete med Nato. I uttalanden som dokumenterades av Sveriges Radio efterlyste han en öppen politisk och offentlig debatt om ett eventuellt svenskt medlemskap, i stället för att relationen förändrades stegvis genom separata samarbetsbeslut.

Inför Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina publicerade Kungliga Krigsvetenskapsakademien den 11 februari 2022 hans text Vad Sverige bör göra i det säkerhetspolitiska läget. Den 29 maj 2023 publicerade akademien ytterligare en artikel av Hirdman med titeln Sverige och Nato.

Efter att Ryssland inlett invasionen av Ukraina i februari 2022 fördömde Sven Hirdman det ryska militära angreppet. I en intervju publicerad den 26 februari samma år uttryckte han samtidigt tvivel om huruvida ekonomiska sanktioner mot Ryssland skulle få den avsedda effekten.

I Sveriges Radios program Söndagsintervjun beskrev Hirdman kriget som föråldrat, onödigt och förödande för såväl Ukraina som Ryssland. Han framhöll att krigföringen orsakade omfattande lidande för båda länderna.

Under intervjun bemötte han också tidigare kritik mot sitt deltagande i samma styrelse som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Kopplingen hade uppmärksammats 2015. Hirdman avvisade anklagelserna och ansåg att kritiken byggde på att hans association med Lavrov användes för att ifrågasätta hans oberoende. Han hänvisade samtidigt till att Rysslandsfrågan väckte starka känslor i Sverige.

Sven Hirdman fortsatte därmed att delta i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska debatten under åren efter sin pensionering. Hans yrkesliv omfattade flera decennier av arbete med diplomati, försvarspolitik, internationell rustningskontroll och Sveriges relationer med Ryssland.