Sverigedemokraterna stoppar återupptagen granskning av Henrik Landerholm

Sverigedemokraterna vill att riksdagens konstitutionsutskott väntar med att återuppta granskningen av regeringens hantering av säkerhetsincidenterna kring den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm. Beskedet kommer efter att Svea hovrätt den 19 oktober 2026 dömde Landerholm för vårdslöshet med hemlig uppgift.

Konstitutionsutskottets ordförande Oscar Sjöstedt från Sverigedemokraterna hänvisar till att utskottet tidigare varit enigt om att avvakta rättsprocessen. I en kommentar framhåller han att domen ännu inte har vunnit laga kraft och att partiet därför vill vänta innan granskningen återupptas.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har däremot krävt att konstitutionsutskottet återupptar sin granskning av regeringen efter hovrättens avgörande. En eventuell överklagan av domen måste lämnas in senast den 16 november 2026.

Svea hovrätt ändrade Attunda tingsrätts friande dom från september 2025. Åklagarna hade överklagat tingsrättens dom och hovrätten fann att Henrik Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift. Brottmålet har beteckningen B 13788-25.

Händelsen inträffade under våren 2023 på Gällöfsta kursgård i Kungsängen utanför Stockholm. Henrik Landerholm lämnade då sekretessbelagda dokument i ett olåst värdeskåp. Handlingarna hittades senare av en städerska.

Hovrätten bedömde att Landerholm hade brustit betydligt i sin hantering av dokumenten. Hovrättsrådet Håkan Sellman förklarade att domstolen särskilt beaktade Landerholms befattning som nationell säkerhetsrådgivare och hans omfattande erfarenhet från höga tjänster inom staten.

Påföljden bestämdes till 80 dagsböter på 650 kronor, vilket motsvarar sammanlagt 52 000 kronor. Henrik Landerholm företräddes under rättsprocessen av advokaten Johan Eriksson.

Chefsåklagare Per Lindqvist och senior åklagare Mats Ljungqvist var åklagarkontakter i målet. Efter hovrättens avgörande framhöll Mats Ljungqvist den 19 oktober att domen tydliggör för allmänheten vilka krav som gäller vid hantering av hemliga handlingar.

Den parlamentariska granskningen har varit vilande sedan den 13 mars 2025, då konstitutionsutskottet enhälligt beslutade att bordlägga ärendet i väntan på den rättsliga prövningen. Den dåvarande utskottsordföranden Ida Karkiainen från Socialdemokraterna förklarade den 11 september samma år att en lagakraftvunnen dom behövdes för att utskottet skulle kunna genomföra en fullständig granskning.

Frågan om när granskningen ska fortsätta har därefter blivit föremål för politisk oenighet. Under riksdagens granskningsdebatt den 15 juni 2026 försvarade Liberalernas Mauricio Rojas beslutet att invänta rättsprocessen. Han riktade samtidigt kritik mot Socialdemokraternas förändrade inställning till tidpunkten för att återuppta granskningen.

Socialdemokraterna har tidigare betonat att partiets granskning gäller statsministerns och regeringens agerande i samband med säkerhetsincidenterna, inte Henrik Landerholms personliga straffansvar. I februari 2026 framhöll Jennie Nilsson, dåvarande företrädare för Socialdemokraterna i konstitutionsutskottet, att partiet bland annat ville få klarhet i varför en skadebedömning registrerades först efter 673 dagar.

Den 20 februari presenterade Socialdemokraterna också förslaget Lex Landerholm. Partiet vill införa ett särskilt minoritetsskydd i konstitutionsutskottet som skulle göra det möjligt för en minoritet av ledamöterna att begära in sakligt underlag utan majoritetens godkännande.

Regeringskansliets hantering av handlingar kopplade till affären har dessutom varit föremål för särskild granskning. Den 14 november 2025 registrerade riksdagen en KU-anmälan från socialdemokraten Aida Birinxhiku om myndighetens hantering av begäranden om allmänna handlingar. Anmälan fick beteckningen 2025/26:31 och diarienummer 582-2025/26.

Justitieombudsmannen Per Lennerbrant riktade den 23 december 2025 kritik mot Regeringskansliet för långsam handläggning av sju framställningar om att få ta del av allmänna handlingar med anknytning till Landerholm-affären. I beslutet, med diarienummer 3792-2025, konstaterade Justitieombudsmannen att hanteringen inte uppfyllde tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet.

En tidigare anmälan om den sena diarieföringen av skadebedömningen ledde däremot inte till någon utredning hos Justitieombudsmannen. Per Lennerbrant beslutade den 6 februari 2025 att avsluta ärendet, med beslutsnummer 945-2025, eftersom konstitutionsutskottet redan hade påbörjat en granskning av samma omständigheter.

Trots hovrättens fällande dom kvarstår därmed oenigheten om tidpunkten för den parlamentariska granskningen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill att konstitutionsutskottet återupptar arbetet, medan Sverigedemokraterna genom Oscar Sjöstedt håller fast vid att den rättsliga processen först ska vara avslutad.