Sverige vill ta ledande roll i Ukrainatribunal

Sverige ska vara en av de drivande aktörerna i den särskilda tribunal som ska pröva Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Det uppger utrikesminister Maria Malmer Stenergard, som framhåller att ansvar måste utkrävas för beslutet att inleda kriget och att de ansvariga ska kunna ställas inför rätta.

Enligt utrikesministern har Sverige sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 deltagit i den kärngrupp av stater som arbetat med att få tribunalen på plats. Regeringen lade den 16 april 2026 fram propositioner om att Sverige ska ansluta sig till tribunalen och samtidigt tillträda konventionen om en internationell skadekommission för Ukraina. Riksdagen har därefter enhälligt ställt sig bakom förslagen, vilket innebär att Sverige kan ratificera de relevanta dokumenten och delta fullt ut i arbetet.

Tribunalen ska enligt regeringen vara placerad i Haag i Nederländerna och rikta in sig på aggressionsbrottet, det vill säga beslutet att inleda ett anfallskrig mot en annan stat. Fokus ska ligga på personer med det högsta politiska och militära ansvaret. Maria Malmer Stenergard beskriver aggressionsbrottet som det grundläggande brott som möjliggjorde de efterföljande övergreppen i kriget.

Målet är enligt utrikesministern att ge brottsoffer upprättelse, utkräva ansvar och straffa de personer som fattat de avgörande besluten bakom invasionen. Hon uppger att det handlar om högt uppsatta politiska företrädare och militära befälhavare. Samtidigt konstaterar hon att Rysslands president Vladimir Putin är immun mot åtal i en sådan tribunal så länge han innehar sin nuvarande befattning. Maria Malmer Stenergard säger att hon vill se att Vladimir Putin ställs till svars för de brott han enligt henne bär ansvar för.

Arbetet med att etablera tribunalen har pågått under flera år. Regeringen uppger att Ukraina och Europarådet under 2025 undertecknade avtalet som skapade den särskilda tribunalen. I mars 2026 blev Sverige ett av de första länderna att skriva under en avsiktsförklaring om medlemskap och avser att vara en grundande medlemsstat när anslutningen genomförs.

Förberedelserna omfattar bland annat bevisinsamling, och bedömningen är att tribunalens prövningar kan inledas omkring 2030. På torsdagen fattade regeringen de formella beslut som krävs för att Sverige ska ansluta sig. Maria Malmer Stenergard bedömer att medlemskapet kan träda i kraft under sommaren. Hon framhåller också att Sverige har erfarenhet av att lagföra folkrättsbrott samt redan bidrar till Ukrainas rättsväsende och till den internationella brottmålsdomstolen.

Parallellt ska den internationella skadekommissionen hantera ersättningsanspråk för skador som orsakats av Rysslands folkrättsstridiga handlingar mot Ukraina. Bakgrunden är bland annat en resolution som FN:s generalförsamling antog i november 2022 och som erkände behovet av en internationell mekanism för ersättning för sådana skador.