Sverige utvisar iransk diplomat efter säkerhetshotande verksamhet

AI-genererad illustration

Nyheter

Sverige utvisar iransk diplomat efter säkerhetshotande verksamhet

Av RedaktionenPublicerad: 16 sep 15:262 min

En tjänsteman vid Irans ambassad ska lämna Sverige efter verksamhet som enligt Regeringskansliet inte är förenlig med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Irans ambassadör Hojjatollah Faghani kallades på onsdagen upp till Utrikesdepartementet och informerades om beslutet. Faghani tillträdde som Irans extraordinarie och befullmäktigade ambassadör i Sverige den 14 november 2024.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard uppger att åtgärden vidtas för att skydda svenska medborgare och andra svenska intressen. Justitieminister Gunnar Strömmer uppger samtidigt att Iran under en längre tid har bedrivit säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige, bland annat riktad mot oppositionella samt judiska och israeliska intressen. Gunnar Strömmer uppger också att kriminella nätverk har använts i verksamheten.

Säkerhetspolisen beskriver i lägesbilden för 2025–2026 hur Irans verksamhet i Sverige har omfattat hot, påtryckningar och kartläggning av oppositionella. Säkerhetspolisen uppger även att Iran försökt kringgå sanktioner för att komma åt svensk teknik och forskning. Den 30 maj 2024 konstaterade Säkerhetspolisen att den iranska regimen använder kriminella nätverk i Sverige som ombud för våldshandlingar mot stater, grupper och personer som regimen betraktar som hot.

USA:s finansdepartement införde den 12 mars 2025 sanktioner mot Foxtrotnätverket och dess ledare Rawa Majid. Myndigheten fastställde att nätverket i januari 2024 genomförde en attack mot Israels ambassad i Stockholm på uppdrag av Iran och att Rawa Majid hade samarbetat med Irans underrättelseministerium MOIS. Europeiska unionens råd införde den 15 juli 2025 sanktioner mot åtta personer och Zindashti-nätverket och konstaterade att iranska statliga organ använder kriminella personer och organiserade nätverk som ombud för gränsöverskridande förtryck mot oppositionella och människorättsförsvarare, även inom Europeiska unionen.

Sverige har även tidigare vidtagit åtgärder mot personer med koppling till iransk underrättelseverksamhet. TV4 uppgav med hänvisning till Säkerhetspolisens utredning att en iransk agent som klassats som ett kvalificerat säkerhetshot inom flyktingspionage utvisades 2022. Samma granskning beskrev en tidigare iransk underrättelseofficer vid ambassaden som utvisades med hänsyn till rikets säkerhet.

Den 1 april 2026 meddelade Maria Malmer Stenergard att Utrikesdepartementet hade slutat bevilja korttidsviseringar för tillfälligt utsänd personal vid Irans ambassad i Stockholm efter att en svensk medborgare avrättats i Iran. Regeringen uppgav att åtgärden begränsade ambassadens verksamhet och Irans diplomatiska närvaro i Sverige. Utrikesdepartementet skärpte dessutom den 12 januari 2026 reseavrådan för Iran till att omfatta alla resor och uppmanade svenska medborgare som befann sig i landet att lämna Iran.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i hög grad saklig och neutral i sitt språk. Den väver in uppgifter och påståenden huvudsakligen via attribution till myndigheter och organisationer (t.ex. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, Säkerhetspolisen, Justitieminister, USA:s finansdepartement, EU-rådet) och använder ord som uppger, uppgav, uppges, beskriver och meddelade. Det finns inga tydliga egna värderingar, sensationellt språkligt laddat språk eller journalistiska slutsatser som försöker påverka läsarens uppfattning. Även när tydliga hot- eller kriminella formuleringar används, återges de som källornas beskrivningar snarare än som journalistens egna omdömen. Texten följer en tydlig sammanhängande kronologi och bibehåller en konsekvent källhänvisning genom hela artikeln, vilket stärker oberoendet i språkbehandlingen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
30%
55%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar Höger genom att framställa Sverige som en stark säkerhetsstat som skyddar medborgare och nationella intressen mot en upplevd utländsk hotbild. Fokus ligger på lag och ordning, nationell säkerhet och användning av sanktioner och myndigheters bedömningar, medan andra perspektiv saknas eller marginaliseras. Denna inramning förstärker stöd för strikta åtgärder mot främmande inflytande och betonar institutionell och kriminalitetsbaserad hotbedömning, vilket överensstämmer med Högerns prioriteringar inom säkerhet, gränskontroll och statlig auktoritet.

Rubrik och framing:
Sverige porträtterar sig som stark säkerhetspolis som svarar på iransk hotfull verksamhet genom utvisningar och sanktioner.

Språk och ton:
Formell, auktoritativt tonfall med fokus på hot och skydd av svenska intressen.

Källbalans:
Stort utrymme för regerings- och säkerhetstjänste- samt myndighetsperspektiv; lite till ingen av motstånd eller oberoende röster.

Utelämnanden och kontext:
Saknar iranska ambassadens och den iranska regeringens synvinkel samt bredare kontext kring relationen och diplomatiska processer; saknar ofta kritisk granskning av konsekvenser eller hur olika aktörer påverkas av sanktionerna.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.