Sverige står fast vid krav på mindre EU-budget

Sverige håller fast vid kravet på en stramare långtidsbudget för EU när medlemsländerna fortsätter förhandlingarna i Bryssel. EU-minister Jessica Rosencrantz sade inför mötet att Sverige är berett att skapa dålig stämning för att driva sin linje och att regeringen kan acceptera neddragningar på flera områden. Sveriges regering vill att EU:s reguljära utgifter även framöver ska ligga omkring 1 procent av unionens samlade BNI, jämfört med 1,26 procent i EU-kommissionens ursprungliga förslag.

EU-kommissionen har föreslagit en långtidsbudget på nära 2 000 miljarder euro. I förslaget ingår bland annat en europeisk konkurrenskraftsfond på 409 miljarder euro och ett Horizon Europe-program på 175 miljarder euro. Sveriges regering uppger att det tidigare cypriotiska ordförandeskapets kompromissförslag minskade budgetramen från 1 763 miljarder euro till 1 730 miljarder euro i 2025 års priser, en neddragning på omkring 2 procent. Regeringen vill finansiera nya prioriteringar främst genom minskade utgifter inom sammanhållningspolitiken och även inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Sverige motsätter sig samtidigt nya egna medelskomponenter för EU-budgeten och ny gemensam EU-upplåning. EU-kommissionen har föreslagit fem nya intäktskällor som tillsammans med andra förändringar beräknas ge omkring 58,5 miljarder euro per år. Förslagen omfattar bland annat intäkter från utsläppshandel, koldioxidtullar, e-avfall, tobaksbeskattning och en företagsavgift för större bolag. Europaparlamentet har antagit en förhandlingslinje där budgetramen motsvarar 1,27 procent av EU:s BNI, medan återbetalningen av skulder från NextGenerationEU på ytterligare 0,11 procent av BNI ska ligga utanför budgettaket.

Regeringen vill också knyta framtida EU-stöd till krav på att medlemsstater respekterar rättsstatens principer och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Sverige stöder att sådana villkor även ska gälla stöd inom jordbruk, migration och säkerhet. Det slutliga beslutet om långtidsbudgeten kräver enhällighet bland medlemsländerna och därefter Europaparlamentets godkännande.

Irland, som leder arbetet i ministerrådet, försöker föra medlemsländerna närmare en kompromiss mellan dem som vill ha en större respektive mindre budget. Irlands Europaminister Thomas Byrne har uppgett att ordförandeskapet vill föra förhandlingarna framåt samtidigt som konkurrenskraften, den inre marknaden, jordbrukspolitiken samt långsiktigt utvecklings- och humanitärt stöd ska värnas. Europeiska rådet har gett Irland i uppdrag att föra arbetet med förhandlingsramen vidare inför toppmötet den 15–16 oktober 2026, med målet att nå en politisk uppgörelse före årets slut så att lagstiftningen kan färdigställas under 2027.

Jessica Rosencrantz uppgav att Sverige gärna ser en snabb överenskommelse men inte tänker skynda fram ett resultat som regeringen bedömer som dåligt. Hon sade också att Sverige är berett att vara konstruktivt i förhandlingarna och diskutera neddragningar inom flera delar av budgeten.