Sverige ställer tillbaka klockan – forskare vill behålla vintertid

AI-genererad illustration

Nyheter

Sverige ställer tillbaka klockan – forskare vill behålla vintertid

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 24 okt 11:44•5 min

Natten till söndagen den 25 oktober 2026 övergår Sverige från sommartid till vintertid. Klockan flyttas tillbaka en timme, från 03.00 till 02.00, vilket innebär att morgonljuset kommer tidigare enligt klockan. Sömnforskare vid Uppsala universitet framhåller fördelarna med standardtid, samtidigt som frågan om att avskaffa de återkommande tidsomställningarna fortfarande behandlas inom EU.

Bestämmelserna finns i förordningen om sommartid (2001:127), som Sveriges riksdag anger. Visit Sweden anger att Sverige vid övergången återgår till centraleuropeisk normaltid, CET, som ligger en timme före koordinerad universell tid, UTC.

Jonathan Cedernaes, sömnforskare vid Uppsala universitet, anser att standardtid är bättre anpassad till människans biologiska dygnsrytm. Han betonar särskilt betydelsen av dagsljus under morgonen, eftersom det hjälper kroppen att vakna vid rätt tidpunkt.

Morgonljuset har enligt Jonathan Cedernaes särskild betydelse för personer som naturligt är mer aktiva på kvällarna. När klockan ställs tillbaka blir det ljust en timme tidigare på morgonen, vilket han beskriver som gynnsamt för både dygnsrytmen och nattsömnen.

För personer som har svårt att anpassa sig till tidsomställningen rekommenderar Jonathan Cedernaes en gradvis förändring av sömnvanorna. Ett alternativ är att börja lägga sig omkring en halvtimme tidigare under dagarna före omställningen för att ge kroppen möjlighet att anpassa sig.

Även Christian Benedict, professor i farmakologi och sömnforskare vid Uppsala universitet, lyfter fram betydelsen av dagsljus. Han konstaterar att många förknippar vinterhalvåret med mörker och minskad social aktivitet, men anser att det är särskilt viktigt att fortsätta röra sig och vistas utomhus under den mörkare delen av året.

Christian Benedict rekommenderar bland annat promenader till arbetet för att få dagsljus på morgonen. Han föreslår också att lunchraster och fikapauser i större utsträckning förläggs utomhus och att man sitter nära fönster när man befinner sig inomhus.

Liknande råd finns hos 1177 Vårdguiden, som rekommenderar regelbundna sovtider och minskad skärmanvändning under ungefär en timme före läggdags. Personer med sömnsvårigheter bör också undvika långa sovstunder under dagen. Om en tupplur behövs rekommenderar 1177 Vårdguiden att den helst tas före klockan 15 och begränsas till högst 15 minuter.

1177 Vårdguiden beskriver även hur stora skillnader mellan vardagens och helgens sovtider kan störa dygnsrytmen. Fenomenet kallas social jetlag och kan motverkas genom att behålla regelbundna sömnvanor.

Forskningen om tidsomställningens hälsokonsekvenser visar samtidigt varierande resultat. En brittisk befolkningsstudie som publicerades i den medicinska tidskriften BMJ i december 2025 visade att registrerade sömnstörningar minskade med omkring åtta procent under veckan efter höstens tidsomställning i England.

Forskarna bakom den brittiska studien noterade också färre registrerade fall av ångest, depression och akuta hjärt-kärlsjukdomar. De framhöll dock att datumet då en sjukdom registreras inte nödvändigtvis är detsamma som när symtomen först uppstod.

En metaanalys från 2024, genomförd av forskarna Anke Hurst, Peter Morfeld, Philip Lewis och Thomas C. Erren, omfattade tolv studier från tio länder. Resultaten visade ett samband mellan vårens tidsomställning och omkring fyra procent högre relativ risk för hjärtinfarkt. Efter justering för en studie med motstridiga data kunde forskarna däremot inte identifiera någon motsvarande riskökning vid övergången till vintertid.

Andra undersökningar har kommit fram till delvis andra resultat. I en amerikansk studie publicerad i JAMA Network Open 2025 granskades 168 870 hjärtinfarktpatienter vid 1 124 sjukhus under åren 2013–2022. Forskarna fann ingen statistiskt säkerställd skillnad i antalet hjärtinfarkter under veckorna med tidsomställning jämfört med närliggande veckor, vare sig på våren eller hösten.

En systematisk forskningsöversikt publicerad 2026 omfattade 157 studier från 36 länder. Forskarna konstaterade att resultaten inte ger stöd för att sommartid och tidsomställningar genomgående är skadliga. Undersökningen identifierade både positiva och negativa samband med hälsa och säkerhet, samtidigt som studiernas kvalitet och resultat varierade betydligt.

Frågan om tidsomställningens framtid har diskuterats inom Europeiska unionen under flera år. EU-kommissionen presenterade den 12 september 2018 ett förslag om att avskaffa de halvårsvisa omställningarna mellan sommartid och vintertid.

Europaparlamentet ställde sig bakom ett avskaffande den 26 mars 2019. Förslaget fick 410 röster för, 192 emot och 51 nedlagda röster och innebar att tidsomställningarna skulle upphöra från 2021. Förändringen har dock inte blivit gällande lagstiftning.

Europeiska unionens råd har bekräftat att medlemsländernas ministrar fortfarande inte har enats om någon gemensam ståndpunkt. Det finns inte heller någon fastställd tidsplan för när ett beslut kan fattas.

Regeringskansliet har klargjort att Sverige ännu inte har bestämt om sommartid eller vintertid ska användas permanent om EU beslutar att avskaffa tidsomställningarna. Frågan hanteras av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Finlands regering meddelade den 21 oktober 2026 att EU-kommissionären Apóstolos Tzitzikostas i februari hade inlett en studie om tidsomställningarnas konsekvenser. Undersökningen ska vara färdig före utgången av 2026 och användas som underlag för EU-kommissionens fortsatta arbete.

Finlands regering meddelade samtidigt att landet stöder ett avskaffande av tidsomställningarna, men att medlemsländerna inte ensidigt kan upphöra med klockomställningen så länge det nuvarande EU-direktivet gäller.

Jonathan Cedernaes anser att en permanent övergång till standardtid vore att föredra framför fortsatt sommartid. Han lyfter framför allt fram morgonljusets betydelse för sömn och dygnsrytm och menar att det är vårens framflyttning av klockan som borde upphöra.

Tills vidare gäller de nuvarande reglerna i Sverige. När klockan når 03.00 natten till söndagen den 25 oktober flyttas den tillbaka till 02.00, och Sverige återgår därmed till normaltid.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Neutral och saklig språkbehandling. Texten förlitar sig i hög grad på attributionsfraser och undviker journalistens egna bedömningar eller värderingar. Påståenden om forskning, myndigheter och aktörer är tydligt kopplade till källor (t.ex. forskare, 1177 Vårdguiden, studier som BMJ, JAMA Network Open, europeiska myndigheter). Ordval som anser, konstaterar, rekommenderar och framhåller används för att återge källornas uppgifter utan journalistisk förstärkning eller förminskning. Resultat varierar och osäkerheter nämns, vilket speglar källornas egen nyansering. Inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt laddade uttryck från journalisten förekommer. Artikeln beskriver även politiska och administrativa processer neutralt utan att driva en viss ståndpunkt. Sammantaget uppnår artikeln en mycket hög oberoende-poäng då språkbehandlingen är tydligt icke-påverkande och källstyrd.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lyfter främst vetenskapliga rön och experters råd till allmänheten och betonar saklig presentation av internationell forskning samt politiska diskussioner utan att driva en politisk agenda. Den betonar hälsoaspekter och personligt ansvar (t ex anpassa sömn), vilket ligger i mitten i dess fokusering på pragmatiska, evidensbaserade lösningar och neutralt synsätt, snarare än tydlig vänster- eller högerpolarisering.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar vintertid som föredragen av experter inom sömn och hälsa; budskapet är att standardtid/ vintertid är bättre för människors dygnsrytm och att tidsomställningarna bör begränsas eller avskaffas

Språk och ton:
Informativ och saklig

Källbalans:
Huvudkällor är två sömnforskare vid Uppsala universitet och offentliga hälsoråd (1177 Vårdguiden), samt internationell forskningsreferens; EU-situationen nämns men varierad partiskhet saknas

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: arbetsgivare/fackföreningar, näringslivet, energifaktorer och ekonomiska konsekvenser av tidsomställningar, samt hur grupper som arbetar natt påverkas

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.