Sverige kan tappa fyra miljoner invånare till 2100

Sveriges befolkning kan minska kraftigt fram till år 2100 om barnafödandet förblir lågt samtidigt som migrationen är liten. Utredaren Åsa Hansson har presenterat sex demografiska scenarier. I alternativen med minskat barnafödande och låg eller ingen migration hamnar folkmängden på mellan 6,2 och 8,1 miljoner invånare år 2100. I ett av scenarierna innebär det omkring fyra miljoner färre invånare än i dag.

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi och ansvarig för rapporten, säger att en krympande befolkning isolerat skulle få ganska allvarliga konsekvenser för Sveriges ekonomi. Åsa Hansson uppger att endast scenariot där det summerade fruktsamhetstalet återgår till 1,73 samtidigt som Sverige har positiv nettomigration ger fortsatt BNP-tillväxt bland de sex analyserade alternativen. Om fruktsamhetstalet i stället ligger kvar kring 1,42–1,43 blir varje ny generation omkring 30 procent mindre än den föregående.

Socialdepartementet uppgav i juli 2026 att ett lägre barnafödande på kort sikt kan minska offentliga kostnader för bland annat barnomsorg och utbildning. På längre sikt innebär mindre årskullar däremot en mindre arbetskraft och en svagare skattebas. Den sjätte skriften i utredningen om de offentliga finanserna är författad av Åsa Hansson tillsammans med utredningens huvudsekreterare Kristoffer Lundberg.

Åsa Hansson anser att mer resurser behöver riktas mot att underlätta livet för unga vuxna i Sverige. Ekonomihögskolan vid Lunds universitet uppgav att utredningens tredje rapport, skriven av Mattias Ossowicki vid Socialdepartementets analysfunktion, visar att den ekonomiska standarden för personer mellan 20 och 29 år har utvecklats svagare än för den arbetsföra befolkningen som helhet.

Professor Gunnar Anderssons genomgång av forskningsläget visar enligt Socialdepartementet att nedgången i barnafödandet framför allt beror på att färre får sitt första barn. Bland personer som redan har ett barn föds ett andra eller tredje barn i ungefär samma utsträckning som tidigare. Gunnar Anderssons analys visar också att minskningen förekommer i hela landet och i samtliga socioekonomiska grupper och inte enbart kan förklaras av sämre ekonomi eller av att färre lever i par.

Statistiska centralbyråns ordinarie befolkningsframskrivning från april 2026 ger samtidigt en annan utveckling. I huvudalternativet ökar Sveriges folkmängd till 11,8 miljoner år 2070, vilket är 1,2 miljoner fler än i dag. Statistiska centralbyrån beräknar att befolkningen under 2026–2030 ökar med i genomsnitt drygt 5 000 personer per år, jämfört med omkring 45 000 per år under perioden 2021–2025.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att Sverige behöver öka arbetskraftsinvandringen för att hantera bristen på arbetskraft. Arbetsförmedlingen beräknar att det ytterligare arbetskraftsunderskottet år 2035 kan uppgå till totalt 200 000–300 000 personer beroende på bland annat produktivitet, matchning och geografisk rörlighet. Arbetsförmedlingen bedömer att stora framtida underskott bland annat finns bland undersköterskor, skötare, vårdare, personliga assistenter och sjuksköterskor och att arbetskraftsinvandring kan bli en viktig del av kompetensförsörjningen där behoven är stora.

Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet uppger att Utredningen för en framtid med barn ska vara färdig senast den 30 juni 2028. Hittills har sex delrapporter med olika inriktningar publicerats.