Sverige ger 522 miljoner till Ukraina inför nya ryska attacker

Den svenska övergångsregeringen har beslutat om ett nytt stödpaket på 522 miljoner kronor till Ukraina inför vintern 2026–2027. Pengarna ska bland annat användas för att återställa energianläggningar, reparera transportinfrastruktur och finansiera humanitära insatser. Beslutet presenterades av Regeringskansliet den 16 oktober, samtidigt som Ryssland intensifierar angreppen mot Ukrainas civila infrastruktur.

Biståndsminister Benjamin Dousa (M) varnar för att omkring 100 000 ukrainska familjer riskerar att drabbas av mycket låga inomhustemperaturer under vintern. Han beskriver de ryska angreppen mot bostadsområden och samhällsviktig infrastruktur som särskilt allvarliga mot bakgrund av att Rysslands styrkor, trots stora förluster av soldater, gör begränsade territoriella framsteg vid fronten.

Den största enskilda delen av det nya stödpaketet, 271 miljoner kronor, ska enligt Regeringskansliet fördelas genom FN:s utvecklingsprogram UNDP. Pengarna ska användas för att återställa energiförsörjningen och beräknas kunna ge omkring 150 000 ukrainare tillgång till elektricitet och uppvärmning. Insatsen ska även stödja energiförsörjningen till sjukhus, skolor, telekommunikation och vattenanläggningar.

Behovet av reparationer har ökat efter återkommande ryska attacker. FN:s människorättsövervakningsmission i Ukraina rapporterade den 16 oktober att flera energianläggningar hade träffats under angreppen den 13 och 14 oktober. Bland målen fanns Kyivs tre huvudsakliga kraftstationer. Ukrainska myndigheter uppgav att omkring 600 000 invånare i huvudstaden tillfälligt förlorade tillgången till elektricitet.

Angreppen mot Ukrainas energisystem har pågått under flera vintrar sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022. I en rapport daterad den 29 juni 2026 dokumenterade FN:s människorättsövervakningsmission minst 423 ryska attacker mot elproduktion och eldistribution under perioden oktober 2025 till mars 2026. Under samma period registrerades minst 74 angrepp mot kraftvärmeverk och andra anläggningar för värmeförsörjning.

Även Ukrainas gasinfrastruktur har utsatts för omfattande angrepp. Det statliga energibolaget Naftogaz tillförordnade vd Sergii Fedorenko uppgav den 16 oktober att bolagets anläggningar hade attackerats över 400 gånger under 2026. Antalet var mer än dubbelt så stort som under hela 2025. Angreppen har bland annat riktats mot anläggningar för gasproduktion, bearbetning och transport.

Sergii Fedorenko meddelade samtidigt att Ukraina inför vintern byggt upp gaslager på 16 miljarder kubikmeter, den högsta nivån sedan 2020. Naftogaz har dessutom tecknat avtal om import av mer än en miljard kubikmeter gas. En fjärdedel av den kontrakterade importen utgörs av flytande naturgas, LNG.

Det svenska stödet omfattar också 60 miljoner kronor till Transportstödfonden för Ukraina, UTSF. Medlen ska bland annat finansiera reparationer av järnvägar och gränsövergångar. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson har framhållit att skador på Ukrainas transportnät påverkar både landets ekonomi och den internationella livsmedelsförsörjningen. Regeringens insatser omfattar även återställande av vägar som skadats av ryska angrepp.

Ytterligare 50 miljoner kronor avsätts till humanitärt bistånd. Av dessa går 20 miljoner kronor till FN:s flyktingkommissariat UNHCR för skydd av människor som tvingats lämna sina hem inom Ukraina. Resterande 30 miljoner kronor tilldelas FN:s livsmedelsprogram WFP för insatser inom livsmedelsförsörjningen.

UNHCR bedömde den 24 februari 2026 att omkring 10,8 miljoner människor i Ukraina skulle behöva humanitärt bistånd under året. Organisationen uppskattade samtidigt att ungefär 3,7 miljoner människor befann sig på flykt inom landets gränser.

Vinterns låga temperaturer innebär ytterligare påfrestningar för människor som saknar fungerande uppvärmning. FN:s barnfond Unicefs representant i Ukraina, Munir Mammadzade, uppgav vid en pressträff i Genève den 16 januari att temperaturen på vissa platser hade sjunkit till minus 18 grader. Han beskrev hur angrepp mot samhällsinfrastruktur hade lämnat många barnfamiljer utan värme under flera dagar.

Regeringen avsätter dessutom 67 miljoner kronor till Ukrainas civila cybersäkerhet. Insatserna ska samordnas genom Tallinnmekanismen, ett internationellt samarbete för stöd till landets digitala säkerhet. Världshälsoorganisationen WHO tilldelas samtidigt 74 miljoner kronor för sjukvård, folkhälsoarbete och beredskap mot smittsamma sjukdomar.

Internationella bidragsgivare har också ökat finansieringen av återställandet av Ukrainas energisystem. Energy Community Secretariat meddelade den 14 oktober att Ukrainas internationella energistödsfond hade fördelat 684 miljoner euro under första halvåret 2026. Beloppet översteg vad fonden hade betalat ut under något tidigare helt kalenderår sedan verksamheten inleddes. Finansieringen används bland annat till reparationer av elproduktion, distributionsnät och fjärrvärmesystem.

En redovisning från Energy Community Secretariat den 5 oktober visade att fondens samlade bidragsåtaganden uppgick till omkring 2,41 miljarder euro. Sveriges åtaganden motsvarade cirka 383,6 miljarder euro. Beloppen avser fondens samlade verksamhet och ska inte förväxlas med det nya svenska vinterpaketet.

De långsiktiga kostnaderna för återuppbyggnaden är betydligt större. I en gemensam skadebedömning som presenterades den 23 februari uppskattade Världsbanken, Ukrainas regering, Europeiska kommissionen och FN landets återuppbyggnadsbehov till nästan 588 miljarder dollar under det kommande årtiondet. Energianläggningar och tillhörande infrastruktur beräknades ensamma kräva närmare 91 miljarder dollar.

Världsbanken redovisade också att antalet skadade eller förstörda tillgångar inom Ukrainas energisektor hade ökat med omkring 21 procent jämfört med föregående bedömning. Skadorna omfattar kraftproduktion, överföringsledningar, lokala elnät och system för fjärrvärme.

Enligt Regeringskansliet uppgår Sveriges samlade stöd till Ukraina sedan den ryska fullskaliga invasionen 2022 till omkring 158 miljarder kronor efter det senaste beslutet. Av totalsumman utgör cirka 29,6 miljarder kronor civilt stöd. Under 2026 beräknas de svenska civila insatserna hittills uppgå till ungefär 10,1 miljarder kronor.

Benjamin Dousa framhåller att Sverige har fördubblat sitt civila stöd till Ukraina. Samtidigt uttrycker biståndsministern missnöje med att vissa europeiska länder inte bidrar i samma utsträckning. Han vill inte ange vilka länder han syftar på, men konstaterar att Europas samlade insatser har ökat när USA har minskat sitt engagemang. Enligt Dousa gör Europa mer för Ukraina än för två år sedan, även om han anser att ytterligare insatser är möjliga.

Det svenska beslutet kommer samtidigt som relationen mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump har försämrats. Ukrainas tillgång på amerikanska Patriotrobotar uppges vara uttömd, och ukrainska källor hävdar att USA:s militär har upphört med att förvarna Ukraina om förestående ryska attacker.

Volodymyr Zelenskyj har uttryckt att han känner sig sviken av USA och varnat för att landet riskerar att hamna på fel sida av historien.

Donald Trump har samtidigt ingått ett avtal med Rysslands president Vladimir Putin om rysk diesel, med ett värde på miljardbelopp. Benjamin Dousa är kritisk till uppgörelsen och anser att ökad export av ryska råvaror kan underlätta för den ryska ekonomin.

Biståndsministern beskriver Ryssland som en förhållandevis liten ekonomi med begränsad högteknologisk industri och ett stort beroende av råvaruexport. Enligt Dousa kan internationella affärer med ryska råvaror ge ekonomiskt stöd till Ryssland samtidigt som Ukraina behöver fortsatt hjälp från andra länder.