Sverige faller ytterligare i internationell klimatrankning

AI-genererad illustration

Nyheter

Sverige faller ytterligare i internationell klimatrankning

Av Redaktionen•Publicerad: 11 nov 12:43•2 min

Sverige har för fjärde året i följd förlorat placeringar i den internationella klimatjämförelsen Climate Change Performance Index (CCPI). I 2027 års rapport hamnar Sverige på plats 15, efter att både Spanien och Estland passerat i rankningen. När de tre översta placeringarna, som inget land uppfyller kraven för, räknas bort är Sverige det tolfte högst placerade landet.

Organisationen Germanwatch, som står bakom rankningen, kopplar Sveriges försämrade resultat framför allt till den klimatpolitik som förts av Tidöregeringen. Sverige tillhörde tidigare de högst placerade länderna och fick under flera år genomgående höga betyg. Landet har nu lämnat gruppen med de tio främsta resultaten.

I den senaste bedömningen får Sverige fortsatt höga betyg för sina växthusgasutsläpp och mycket höga betyg för användningen av förnybar energi. Däremot bedöms den svenska klimatpolitiken som svag, medan energianvändningen får ett mycket lågt betyg.

Germanwatch redovisade den 11 november 2026 att rankningen bygger på 14 indikatorer fördelade på fyra områden. Länderna bedöms bland annat utifrån utsläpp, energianvändning och klimatpolitiska mål i förhållande till den utveckling som krävs för att uppfylla Parisavtalets temperaturmål.

Forskningsinstitutet NewClimate Institute uppgav samma dag att omkring 500 experter från olika delar av världen deltar i granskningen av ländernas klimatpolitik. Undersökningen omfattar 64 länder samt Europeiska unionen. Tillsammans står dessa för mer än 90 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Rapportförfattarna bedömer att Sverige inte följer en utveckling som är förenlig med landets klimatmål för 2030 och 2045. Avståndet mellan den nuvarande utvecklingen och målen har enligt rapporten dessutom ökat.

Bland de politiska beslut som granskarna kritiserar finns regeringens prioritering av kärnkraft framför förnybara energikällor. De pekar även på sänkningarna av bensin- och dieselskatterna, som enligt deras bedömning innebär ekonomiskt stöd till fossila drivmedel inom transportsektorn.

Experterna kritiserar också att det saknas en politik för hållbart skogs- och jordbruk, men berömmer Sverige för att driva på EU:s klimatmål.

I topp tronar Danmark för sjätte året i rad, till följd av sänkta utsläpp och satsningar på förnybart. Därefter kommer nykomlingarna Litauen och Luxemburg. På botten finns Iran, USA, Ryssland, Saudiarabien och Förenade arabemiraten.

(1–3) är tomma. (Inget land når de högsta kraven)

* Placeringen förra året.

Källa: CCPI (Climate Change Performance Index) 2027

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln förmedlar siffror och bedömningar som kommer från CCPI, Germanwatch och NewClimate Institute och arbetar konsekvent med hänvisningar istället för egna slutsatser. Den beskriver att experter kritiserar vissa politiska val samt berömmer andra, men detta anges som källornas åsikter och inte journalistens egna värderingar. Språket är sakligt och tonen neutral, med tydliga källhänvisningar som följs genom texten. Några få formuleringar som 'I topp tronar Danmark' kan upplevas som bildspråk, men de återges som beskrivningar av rangordningen och inte som journalistens egna värderingar. Sammantaget behålls kontext och sammanhang mellan meningarna utan egna spekulationer eller värderande tillrättavisningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
35%
40%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln lutar åt mitten genom att förlita sig på teknokratiska bedömningar från internationella organ och betona behovet av att Sverige uppfyller Paris-/EU-målen. Den kritiserar regeringens prioriteringar utan att förespråka radikala omvälvningar eller tydliga marknadslösningar, vilket är karaktäristiskt för en pragmatisk, saklig framställning som platsar i mitten.

Rubrik och framing:
Framing som negativt om svensk klimatpolitik och regeringens beslut, med fokus på internationell nedgradering i CCPI och kritik från externa bedömare.

Språk och ton:
Kritiskt tonläge mot regeringens klimatpolitik; betonar brister och behov av åtgärder utan att ge utrymme för försvar av nuvarande politik.

Källbalans:
Störst utrymme ges till internationella institut och deras bedömningar (Germanwatch, NewClimate Institute); få eller inget citat från svenska regeringskällor eller motargument

Utelämnanden och kontext:
Saknas regeringens egna försvar eller motargument, samt saknas perspektiv från näringslivet, fackliga organisationer och regionala aktörer; saknas vidare analys av möjliga positiva effekter av vissa policyval och alternativa politiska vägar

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.