Svenska tonåringar dricker mest energidryck i Norden

Svenska ungdomar mellan 15 och 19 år uppger en högre konsumtion av energidrycker än jämnåriga i övriga Norden. I en nordisk studie svarar 75 procent av de svenska deltagarna att de dricker energidryck minst en gång i veckan, medan 28 procent gör det minst en gång per dag. Motsvarande nivåer för samtliga nordiska deltagare är 61 respektive 22 procent.

Studien omfattar drygt 4 900 ungdomar i åldern 15–19 år och har letts av Livsmedelsverket med stöd av Nordiska ministerrådet. Nordiska ministerrådet uppger att 39 procent började dricka energidryck vid 13 års ålder eller tidigare. Samtidigt svarade 16 procent att de aldrig dricker energidryck och var tredje deltagare uppgav att de vill minska sin konsumtion.

Bland de svenska deltagarna är smak och den upplevda energikicken vanliga skäl till konsumtionen. Livsmedelsverkets projektledare Sabina Litens Karlsson uppger också att svenska ungdomar i större utsträckning än ungdomar i övriga Norden anger att de använder energidryck för att prestera bättre i skolan. Sveriges Radio uppger att studien inte fastställer varför konsumtionen är högre bland svenska ungdomar än i de andra nordiska länderna.

Livsmedelsverket uppger via SVT att de flesta svenska tonåringar i studien dricker omkring 250–330 milliliter energidryck vid varje konsumtionstillfälle. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, anger 3 milligram koffein per kilo kroppsvikt och dag som en nivå som vid regelbundet intag inte bedöms innebära säkerhetsproblem för barn och ungdomar. Enligt EFSA innehåller en standardburk energidryck på 250 milliliter omkring 80 milligram koffein, även om mängden varierar mellan produkter och länder.

Negativa effekter rapporteras av 30 procent av ungdomarna i hela studien och av 31 procent av de svenska deltagarna. Hjärtklappning, sömnsvårigheter och huvudvärk hör till de vanligaste besvären. Bland dem som dricker energidryck uppger 38 procent sömnsvårigheter. Folkhälsomyndigheten uppgav i en rapport 2026 att ungdomar som intervjuats om sömn bland annat beskrev energidrycker som ett sätt att kompensera för sömnbrist.

Studien innehåller också uppgifter om besvär när ungdomarna avstår från energidryck. Totalt uppger 15 procent av dem som brukar dricka energidryck att de har känt obehag när de inte druckit, jämfört med 19 procent i Sverige. Trötthet och huvudvärk är de vanligaste besvären. Totalt 17 procent uppger att de känner att de inte klarar sin dag utan energidryck, medan andelen bland svenska deltagare är 19 procent. Svenska tonåringar visar enligt studien något oftare tecken på sådana beroenderelaterade besvär.

I Skellefteå beskriver 16-årige Albin Nilsson sin egen konsumtion som ett halvt beroende. Han är en av de gymnasieelever som regelbundet köper energidryck under skoldagen.

Reglerna för försäljning skiljer sig mellan de nordiska länderna. Folkhälsomyndigheten uppger att Svensk Dagligvaruhandel har en frivillig överenskommelse om att inte sälja energidrycker till barn under 15 år, men att den inte omfattar all annan handel i Sverige. Norges Mattilsyn uppger att försäljning av energidrycker till barn under 16 år är förbjuden i Norge sedan den 1 januari 2026.

Finlands livsmedelsmyndighet Ruokavirasto uppger att NORMO 2025 visade att konsumtionen av energidrycker bland unga vuxna i Norden hade fördubblats under den föregående tioårsperioden. Nordiska ministerrådet beskriver den nu aktuella studien som den första delen av ett uppföljningsprojekt till NORMO 2025. Den andra delen ska använda ungdomspaneler från hösten 2026 och policyrekommendationer är planerade till sommaren 2027.