Regeringen vill behålla värnpliktiga längre i krigsreserven

Ett 40-tal tidigare värnpliktiga deltar just nu i en krigsförbandsövning i närheten av Östersund. Soldaterna har kallats in till repetitionsutbildning av Fältjägargruppen och ingår i en närskyddsplutonen med uppgift att bland annat skydda och bevaka viktiga objekt.

En av deltagarna är Filip Göransson, som till vardags arbetar som lärare. Han beskriver hur övningen väcker tävlings- och stridskänsla trots att deltagarna vet att det inte handlar om en verklig situation.

Fältjägargruppens chef Mikael Ferm framhåller att repetitionsutbildningen är betydelsefull för att kunna upprätthålla verksamheten och stärka den militära förmågan i Jämtlands län.

Fältjägargruppens verksamhet är huvudsakligen placerad på Frösön, med övnings- och skjutfält i området utanför Östersund. Försvarsmakten har också ett nära samarbete med I 21 Jämtlands Fältjägarkår kring värnpliktsutbildningen. Fältjägarbataljonen, som även kallas 14:e hemvärnsbataljonen, tillhör Hemvärnet och Norra militärregionen. Den omfattar bland annat tre insatskompanier, ett bevakningskompani och ett underrättelsekompani.

Försvarsmakten har en reserv av utbildade värnpliktiga som kan kallas in om det uppstår behov av ytterligare personal vid krig eller förluster. Under flera år har dock reserven minskat, bland annat eftersom repetitionsutbildningar inte genomförts i tillräcklig omfattning. Enligt nuvarande regler upphör en krigsplacering normalt efter tio år om personen inte har genomfört ny tjänstgöring eller repetitionsutbildning.

Regeringen vill ändra reglerna så att värnpliktiga inte automatiskt lämnar personalreserven när tio år har gått. I proposition 2025/26:279 om militär personalförsörjning, som överlämnades till riksdagen den 4 juni 2026, föreslås att personer som passerat tio år utan tjänstgöring ska kunna vara kvar i Försvarsmaktens värnpliktsreserv till utgången av det år de fyller 47.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har tidigare beskrivit förslaget som ett steg mot en starkare personalförsörjning. Regeringen föreslår att lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2027.

Propositionen innehåller även förslag om beredskapstjänstgöring. Den sammanlagda tjänstgöringstiden ska enligt förslaget kunna vara högst 360 dagar, fördelade på flera tillfällen. Ett enskilt tillfälle ska som längst kunna omfatta 230 dagar. Förslaget innehåller dessutom ett förtydligande om värnpliktigas rätt till tjänstledighet från sina civila anställningar under militär tjänstgöring.

Repetitionsutbildning genomförs normalt efter att Plikt- och prövningsverket har skickat en kallelse på uppdrag av Försvarsmakten. Kallelsen kommer vanligtvis sex månader före utbildningens början, men enligt lagen kan den skickas så sent som en månad före inställelsen. En värnpliktig kan kallas till högst två repetitionsutbildningar under ett år, med en sammanlagd längd på maximalt 34 dagar.

Det är Plikt- och prövningsverket som fattar beslut om militär krigsplacering efter förslag från Försvarsmakten. Den som placeras i ett krigsförband får ett skriftligt beslut och en krigsplaceringsorder från myndigheten.

Den som kallas till repetitionsutbildning är skyldig att inställa sig eftersom utbildningen omfattas av lagen om totalförsvarsplikt. Det går att ansöka om uppskov om tjänstgöringen skulle medföra avsevärda svårigheter.

Efter genomförd repetitionsutbildning börjar en ny tioårsperiod för krigsplaceringen. Placeringen kan dock inte sträcka sig längre än till utgången av det år då den värnpliktige fyller 47 år.

Vid bevakning av skyddsobjekt finns särskilda regler. Länsstyrelsen i Jämtlands län beskriver skyddsobjekt som byggnader, anläggningar och områden där det krävs ett förstärkt skydd mot bland annat sabotage, terroristbrott och spioneri. Skyddsvakter har särskilda befogenheter, däribland möjlighet att kontrollera personer och undersöka fordon vid sådana objekt.

Skapa en tydligare nyhetspyramid Korta ner den juridiska bakgrunden