Svenska nötköttsbönder når högsta lönsamheten på 20 år

Lönsamheten inom svensk nötköttsproduktion har nått sin högsta nivå på två decennier. I höstens lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna stiger nötköttsproducenternas lönsamhetsindex till 62. Samtidigt försämras motsvarande index för både mjölkproducenter och grisuppfödare.

Uppgången är betydande jämfört med vårens mätning. Den 26 mars 2026 redovisade Ludvig & Co ett lönsamhetsindex på plus 16 för nötköttsproducenterna. Den fortsatta ökningen under året sammanfaller med en stark efterfrågan och höga priser på nötkött.

Jordbruksverkets statistik visar att det genomsnittliga svenska avräkningspriset för ungtjur i klass R3 låg på 89,39 kronor per kilo under vecka 38 i september 2026. Det motsvarade en prisökning på 27 procent jämfört med samma vecka föregående år.

Cecilia Melin, lantbruksrådgivare på Ludvig & Co, framhåller i ett pressmeddelande att nötköttsproducenterna fortsatt gynnas av efterfrågan och prisnivåerna. För grisproducenterna har utvecklingen varit den motsatta när avräkningspriset för griskött har försvagats.

Även konsumtionen av nötkött har ökat under året. Organisationen Svenskt Kött redovisade den 15 september 2026 att den svenska konsumtionen steg med 7,4 procent under första halvåret jämfört med motsvarande period 2025. Under samma period ökade den inhemska produktionen med 3,1 procent, medan importen växte med 9,6 procent.

Den svenska försörjningsgraden för nötkött sjönk därmed till 50,6 procent under årets första sex månader. Svenskt Kött förklarade minskningen med att både konsumtionen och importen ökade snabbare än den svenska produktionen.

Jordbruksverkets slaktstatistik visar samtidigt att antalet slaktade nötkreatur under januari–juni 2026 ökade med 3 procent jämfört med samma period föregående år. Utvecklingen följde på en svag inledning av året. Inför EU:s jordbruks- och fiskeråd den 27 april redovisade regeringen att den svenska nötköttsproduktionen i januari hade varit 12 procent lägre än i januari 2025.

Trots den förbättrade lönsamheten visar höstens lantbruksbarometer att många lantbrukare fortfarande är försiktiga i sina framtidsbedömningar. Rapporten pekar på oro för stigande kostnader, särskilt för diesel och gödning. Regeringen konstaterade redan i april att priserna på gödning, diesel och foder hade stigit kraftigt.

I vårens lantbruksbarometer uppgav Swedbank att hälften av de tillfrågade lantbrukarna bedömde sin lönsamhet som god eller mycket god. Samtidigt ansåg 46 procent att lönsamheten var dålig. Ludvig & Co redovisade även att andelen lantbrukare som investerade i maskiner hade ökat från 28 till 33 procent under 2025, medan investeringarna i djurstallar låg kvar på en låg nivå.

Regeringen presenterade den 24 juni 2026 flera planerade åtgärder för lantbruket. En ny djurvälfärdsersättning på 1 000 kronor per diko och år föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Regeringens angivna syfte är att förbättra de ekonomiska villkoren för svensk nötköttsproduktion. Förslaget ska lämnas till EU-kommissionen för formellt godkännande.

Bland regeringens övriga förslag finns en sänkning av den nedre gränsen för investeringsstöd till ny teknik, från 200 000 till 50 000 kronor, med planerad start den 1 januari 2027. Regeringen presenterade också ett tillskott på 180 miljoner kronor till investeringsstödet för konkurrenskraft.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, välkomnade den 24 juni regeringens planerade ersättning för betande dikor. Joakim Borgs, ordförande i LRF:s köttdelegation, framhöll att ersättningen har betydelse för lantbrukarnas möjligheter att investera och öka den svenska nötköttsproduktionen.

Svenskt Kött presenterade den 7 oktober en undersökning från Novus där 85 procent av de tillfrågade ansåg att svenskt kött är värt att betala mer för än importerat kött. Bland konsumenter som köper importerat kött angav 70 procent priset som ett av de viktigaste skälen.

Statistiska centralbyråns konsumentprisstatistik, som publicerades den 14 oktober, visade samtidigt att priserna på kött som varugrupp sjönk med 1,1 procent i september jämfört med augusti. Priserna låg även 1,0 procent under nivån i september 2025. Statistiken omfattar samtliga köttslag och avser inte enbart nötkött.

Höstens lantbruksbarometer visar därmed stora skillnader mellan produktionsgrenarna inom svenskt lantbruk. Nötköttsproducenterna redovisar den starkaste lönsamheten på 20 år, medan mjölk- och grisproducenterna har fått lägre lönsamhetsindex. Trots uppgången inom nötköttsproduktionen kvarstår lantbrukarnas oro för ökade produktionskostnader.