Svenska JAS 39 Gripen skickades upp under ryskt anfall mot Ukraina

Svenska JAS 39 Gripen genomförde tisdagen den 3 november 2026 en skarp Natoinsats i polskt luftrum samtidigt som Ryssland genomförde ett flyganfall mot Ukraina. Stridsflygplan från Blekinge flygflottilj F 17 skickades till Polen och befann sig i landets luftrum under mer än fyra timmar, enligt den polska generalstaben.

Insatsen var den fjärde skarpa Natoinsatsen för svenska Gripenpiloter. Den polska generalstaben uttryckte efteråt sin uppskattning för Sveriges deltagande och engagemang i ett inlägg på X. Hur många svenska stridsflygplan som deltog har inte offentliggjorts.

Polens statliga säkerhetscentrum RCB meddelade samma dag att luftförsvaret hade höjt beredskapen till följd av det ryska anfallet mot Ukraina. Myndigheten skickade varningar till invånare i delar av vojvodskapet Lublin i östra Polen. Varningarna omfattade bland annat områden kring städerna Chełm, Zamość och Hrubieszów.

Den polska försvarstidningen Defence24 beskrev den svenska flygningen som en Alpha Scramble. Beteckningen används när stridsflygplan i beredskap beordras att starta med anledning av en operativ situation.

Överste Carl Bergqvist, som fram till oktober 2026 var chef för Luftstridsskolan, kopplade insatsen till hotet från ryska kryssningsrobotar. I ett inlägg på X förklarade han att svenska stridsflygplan vid flera tillfällen hade startat för att kunna ingripa om ryska kryssningsrobotar på väg mot Ukraina inte skulle ändra kurs innan de nådde den polska gränsen.

Försvarsmakten har däremot inte lämnat några närmare uppgifter om vad de svenska piloterna gjorde under tisdagens insats.

Sofia Kalmeborg, pressekreterare vid Försvarsmakten, förklarade att uppdraget motsvarar den svenska incidentberedskapen, men genomförs inom Natos gemensamma luftförsvar. När svenska stridsflygplan opererar utanför Sverige står de under ledning av Natos luftoperationscenter.

Kalmeborg hänvisade till Försvarsmaktens information från den 30 september. Där beskrev myndigheten hur Flygvapnet inför föregående års Natoinsats på kort tid hade verifierat sin förmåga att bekämpa kryssningsrobotar och drönare. Även lufttankning under mörkerförhållanden ingick i förberedelserna.

Under tisdagens uppdrag fick Gripenplanen stöd av ett lufttankningsflygplan av modellen Airbus A330 MRTT, enligt Defence24. Flygplanet hade identifieringen AA-332 MMF19 och tillhörde Natos multinationella lufttankningsflotta.

Sverige är ett av nio länder som deltar i samarbetet kring Airbus A330 MRTT. Nato uppgav att flygplansflottan uppnådde full operativ förmåga i mars 2026. Flygplanen används bland annat för att förse stridsflygplan, däribland Gripen, med bränsle under flygning.

Den svenska Gripeninsatsen i Polen inleddes den 1 oktober 2026 och planerades pågå under två månader. Sveriges regering meddelade den 30 september att uppdraget omfattar både luftförsvar och skydd av den logistikhubb i sydöstra Polen som används för transporter av militärt och civilt stöd till Ukraina.

Flygplanen ska enligt regeringens plan huvudsakligen vara baserade i Sverige, medan en mindre framskjuten bas finns på polskt territorium.

Polens försvarsminister och vice premiärminister Władysław Kosiniak-Kamysz välkomnade det svenska beslutet när insatsen presenterades. Det polska försvarsdepartementet uppgav att Gripenplanen skulle delta i Nato Air Policing. Uppgifterna omfattar övervakning och patrullering samt snabba insatser vid incidenter i polskt och internationellt luftrum.

Flygvapenchefen, generalmajor Jonas Wikman, ansvarar för Flygvapnet under Natoinsatsen. Han framhöll i Försvarsmaktens information den 30 september att de svenska stridsflygplanen ingår i alliansens gemensamma luftförsvar och samtidigt medverkar till att skydda verksamheten som stödjer Ukraina.

Sveriges militära närvaro i Polen omfattar även luftvärn. Försvarsmakten meddelade den 6 oktober att Sverige ska bidra till skyddet av Natos logistikhubb i Rzeszów med luftvärnssystem 103, Patriot, och omkring 100 soldater från Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad.

Det blir första gången ett svenskt Patriotförband deltar i en Natoinsats. Förbandet ska överta ansvaret för luftvärnsskyddet från Nederländerna.

Det svenska luftvärnsförbandet har ett insatsbeslut som gäller från början av december 2026 fram till årsskiftet. Luftvärnsregementet planerar även för en möjlig fortsättning under första halvåret 2027.

Omkring 18 000 ton materiel passerar varje månad genom logistikhubben i Rzeszów, enligt uppgifter som redovisades den 6 oktober. Luftvärnsregementets chef Sofia Westermark beskrev anläggningen som en viktig del av försörjningen till Ukraina.

Arméchefen, generalmajor Johan Pekkari, har enligt Försvarsmakten framhållit samarbetet mellan Luftvärnsregementet och Blekinge flygflottilj som en del av Sveriges samlade bidrag till skyddet av Natos östra flank och stödverksamheten för Ukraina i Polen.