Demokraternas valseger ökar pressen på Vladimir Putin

Rysslands president Vladimir Putin kan få mindre tid att förhandla fram ett fredsavtal om Ukraina på villkor som gynnar Moskva. Bedömningen görs i flera analyser efter Republikanernas omfattande förluster i det amerikanska mellanårsvalet den 3 november 2026. Samtidigt förbereder Ryssland, Ukraina och USA en ny förhandlingsomgång i Abu Dhabi.

Demokraterna har vunnit majoritet i båda kamrarna i USA:s kongress. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 4 november att partiet hade säkrat minst 54 platser i senaten och ökat sitt antal mandat i representanthuset med minst 28. Resultaten var ännu inte slutgiltiga eftersom rösträkningen pågick i flera valkretsar.

Enligt organisationen Bipartisan Policy Center tillträder den nyvalda kongressen den 3 januari 2027. Fram till dess behåller den sittande kongressen sina befogenheter. Demokraternas nya majoritet har därmed ännu inte tagit över kontrollen över kongressens arbete.

Valresultatet kan förändra de politiska förutsättningarna för USA:s president Donald Trump och hans kontakter med Ryssland. Under hösten har Washington och Moskva närmat sig varandra genom bland annat dieselaffärer mellan Trump och Putin. Samtidigt har ett omfattande amerikanskt sanktionspaket mot Ryssland stoppats.

Demokraterna har riktat omfattande kritik mot denna utveckling. Även inom Republikanerna finns ett betydande motstånd mot närmandet till Moskva, eftersom många företrädare för partiet betraktar Ryssland som en motståndare till USA.

I en analys bedömer journalisterna Mustafa Salem, Oren Liebermann och Nick Paton Walsh att Putin kan ha omkring ett år på sig att försöka nå ett så fördelaktigt resultat som möjligt i kriget. Deras bedömning bygger på att den amerikanska presidentvalskampanjen inför 2028 kan pressa Republikanerna att återgå till en mer traditionell Ukrainavänlig politik.

Analytikerna framhåller också att Putin hittills inte har lyckats omsätta relationen med Trump i någon betydande militär framgång. Enligt deras analys kan den ryske presidenten därför försöka utnyttja den återstående perioden då Trump fortfarande har ett starkt politiskt inflytande.

Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt gör en liknande bedömning. I ett inlägg på plattformen X beskriver han det republikanska valnederlaget som negativt för den ryska ledningen.

Carl Bildt anser att Trumps fortsatta presidentskap fortfarande är en fördel för Moskva, men att utrymmet för ekonomiska uppgörelser mellan USA och Ryssland som skulle kunna isolera Ukraina har minskat. Enligt Bildt kan Putin därför behöva överväga att avsluta kriget innan den amerikanska politiken förändras ytterligare.

Även analytikern Anastasiia Bzova bedömer att Demokraternas framgångar försvårar Rysslands politiska möjligheter i Washington. Enligt hennes analys hade inflytelserika personer i Moskva föredragit att Republikanerna behöll kongressmajoriteten, särskilt eftersom Trumps förhandlingsvilja skulle kunna användas för att uppnå lättnader i sanktionerna.

Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov har beskrivit Demokraternas ledning som starkt negativt inställd till Ryssland. Rjabkov har samtidigt framhållit att Moskvas hållning i Ukrainafrågan inte styrs av politiska förändringar i andra länder.

Kreml har trots valresultatet uttryckt förhoppningar om att Donald Trump fortsätter sina diplomatiska insatser. Kremls talesperson Dimitrij Peskov har betonat att Trump fortfarande är USA:s president och att Moskva vill se fortsatta amerikanska försök att få slut på kriget.

Dimitrij Peskov bekräftade den 3 november att Ryssland, Ukraina och USA ska mötas i Abu Dhabi den 10–11 november 2026. Den ryska delegationen ska ledas av presidentrådgivaren Vladimir Medinskij.

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff har meddelat att samtalen ska omfatta säkerhetsarrangemang efter kriget och möjligheter att minska konfliktnivån. Humanitära frågor och fortsatta steg mot en fredsuppgörelse ingår också i dagordningen. Enligt Witkoff är mötet en del av Donald Trumps arbete med att avsluta kriget.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj redovisade landets förhandlingsprioriteringar vid en pressträff i Berlin den 3 november. Zelenskyj uppgav att Ukraina i första hand vill få stopp på angrepp mot energianläggningar och annan samhällsviktig infrastruktur. Ukraina vill även diskutera förutsättningarna för att åter öpna sjöfarten i Svarta havet.

Volodymyr Zelenskyj framhöll dessutom behovet av ytterligare fångutväxlingar och förberedelser för ett framtida möte mellan ledarna för Ukraina, Ryssland och USA. Enligt Zelenskyj måste europeiska länder delta i arbetet med en långsiktig fredsuppgörelse.

Den ukrainske presidenten hade redan den 28 oktober meddelat att territoriella frågor kan behandlas i samtal med Ryssland. Zelenskyj betonade dock att politiska beslut om Ukrainas territorium måste fattas på ledarnivå och inte inom ramen för tekniska förhandlingar.

Från rysk sida har Dimitrij Peskov öppnat för att territoriella frågor kan ingå i fredsdiskussionerna. Den 26 oktober klargjorde Peskov samtidigt att återupptagna trepartssamtal inte begränsar Rysslands fortsatta militära operationer.

Kremls utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov uppgav den 28 oktober att situationen på slagfältet, utvecklingen i Mellanöstern och andra internationella förhållanden kan påverka tidpunkten för kommande förhandlingar. Usjakov meddelade också att frågan om europeiskt deltagande ännu inte hade behandlats inom det överenskomna trepartsformatet.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz uppmanade den 3 november Ryssland att visa en faktisk vilja att nå vapenvila vid mötet i Abu Dhabi. Merz betonade samtidigt Europas betydelse för en varaktig fredsuppgörelse och meddelade att Tyskland fortsätter att lämna militärt stöd till Ukraina.

Parallellt med de planerade samtalen i Abu Dhabi pågår diplomatiska kontakter om Ukrainas säkerhet och återuppbyggnad. EU-kommissionens talesperson Paula Pinho meddelade den 3 november att kommissionen skulle vara värd för ett möte i Bryssel den 4 november.

Till mötet hade företrädare för Ukraina, USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nato och Världsbanken bjudits in. Enligt Paula Pinho skulle diskussionerna fortsätta det arbete som tidigare bedrivits i Miami och behandla Ukrainas ekonomiska utveckling och framtida återuppbyggnad.

Ukrainas underrättelsechef Rustem Umerov meddelade att representanter för landets ekonomidepartement, finansdepartement, försvarsdepartement och presidentkansli skulle delta i samtalen i Bryssel den 4–5 november.

Rustem Umerov uppgav också att en särskild förhandlingsomgång den 5 november skulle behandla säkerhetsgarantier tillsammans med USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Nato.

Natos talesperson Allison Hart har bekräftat alliansens deltagande i diskussionerna om fortsatta åtgärder för att nå ett varaktigt slut på kriget. Enligt Hart bygger Brysselmötet vidare på tidigare samtal i Miami och Oslo.

Även USA:s presidenthustru Melania Trump har engagerats i de diplomatiska kontakterna. Vita huset meddelade den 3 november att hon ska samla representanter för Ryssland och Ukraina i Washington den 5 november.

Mötet ska bland annat behandla en lokal vapenvila kring Olesjky i den ukrainska Chersonregionen. Melania Trump ska redogöra för arbetet bakom överenskommelsen, där Vita huset har tillskrivit hennes diplomatiska kontakter en central betydelse.

Enligt Radio Free Europe/Radio Liberty var den lokala vapenvilan mellan den 27 oktober och den 2 november. Överenskommelsen var avsedd att möjliggöra humanitära leveranser och evakuering av civila som befann sig i utsatta områden.

Radio Free Europe/Radio Liberty rapporterade den 3 november att Ukrainas delegation till mötet i Vita huset väntades omfatta parlamentsledamoten David Arachamija och människorättsombudsmannen Dmytro Lubinets. Bland de väntade ryska deltagarna fanns Kremls sändebud Kirill Dmitrijev och människorättskommissionären Jana Lantratova.

Dimitrij Peskov har framhållit Melania Trumps humanitära insatser som framgångsrika och uttryckt en förhoppning om att de ska fortsätta.

Samtidigt kvarstår osäkerheten om hur det amerikanska valresultatet kommer att påverka förhandlingarna. De politiska bedömningarna från Carl Bildt och flera internationella analytiker pekar mot att Vladimir Putins möjligheter att nå en för Ryssland gynnsam uppgörelse kan begränsas när Demokraterna tar kontroll över kongressen.

Kremls officiella hållning är däremot att Rysslands linje i Ukrainafrågan ligger fast oavsett den politiska utvecklingen i USA. Nästa planerade trepartsmöte mellan Ryssland, Ukraina och USA hålls i Abu Dhabi den 10–11 november.