19 amerikanska kongressledamöter deltar i FN:s klimattoppmöte

En delegation med 19 ledamöter från USA:s kongress ska delta i FN:s klimattoppmöte COP31 i Antalya i Turkiet den 9–20 november 2026. Beskedet kommer trots att USA under president Donald Trump har lämnat Parisavtalet och beslutat att dra sig ur ytterligare delar av det internationella klimatsamarbetet.

Den demokratiska kongressledamoten Sean Casten presenterade planerna den 4 november, dagen efter Demokraternas seger i det amerikanska mellanårsvalet. Casten uppgav att delegationen kommer att fylla en viktig diplomatisk funktion under konferensen, även om Demokraterna ännu inte har tillträtt som majoritet i kongressen. Han bedömde också att delegationen kommer att mötas av förståelse från de internationella deltagarna.

Organisationen SEEC Institute ansvarar för att organisera kongressledamternas medverkan. Enligt organisationen planeras kontakter med företrädare för andra länders regeringar, parlamentariker, näringslivet och klimatexperter. SEEC Institute arbetar även med internationella energifrågor och handelspolitik kopplad till klimatet.

Den 14 november klockan 10.00–11.00 ska amerikanska kongressledamöter delta i ett offentligt möte i paviljongen America Is All In. Diskussionen ska enligt SEEC Institute behandla hur mellanårsvalet 2026 påverkar den amerikanska klimatpolitiken och vilka klimatrelaterade frågor den nyvalda kongressen kan komma att hantera.

USA:s formella relation till det internationella klimatsamarbetet har förändrats under Donald Trumps presidentskap. FN:s klimatsekretariat UNFCCC anger att landets senaste utträde ur Parisavtalet trädde i kraft den 27 januari 2026. USA hade dessförinnan återanslutit sig till överenskommelsen den 20 januari 2021.

Den 7 januari 2026 undertecknade Donald Trump dessutom ett memorandum om amerikanskt utträde ur ytterligare internationella organisationer och avtal. Vita huset meddelade att beslutet omfattade sammanlagt 66 internationella organisationer och FN-organ. Bland dessa fanns FN:s klimatkonvention UNFCCC och FN:s klimatpanel IPCC.

Samtidigt fortsätter förberedelserna inför COP31, där Turkiet står som värdland. Enligt FN:s klimatsekretariat har Turkiets miljöminister Murat Kurum nominerats till konferensens ordförande. Australiens klimat- och energiminister Chris Bowen ska leda de internationella klimatförhandlingarna.

Australiens departement för klimatförändringar, energi, miljö och vatten uppger att ansvarsfördelningen fastställdes genom en överenskommelse under COP30 i Brasilien 2025. Turkiet ansvarar för värdskapet och det praktiska genomförandet av konferensen, medan Australien leder förhandlingsarbetet.

Turkiets ordförandeskap har presenterat en handlingsplan som omfattar bland annat elektrifiering, ren energi och cirkulär ekonomi. Även hållbart jordbruk, klimatanpassning i städer och finansiering av klimatomställningen ingår i prioriteringarna. Ordförandeskapet har framhållit att konferensen ska fokusera på genomförandet av klimatåtaganden som redan har beslutats.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har enligt FN:s klimatsekretariat bjudit in stats- och regeringschefer till ett särskilt toppmöte i Antalya den 11–12 november. Sammankomsten hålls inom ramen för COP31.

Flera länder och internationella organisationer har också presenterat sina planer för deltagandet. Kanadas regering har meddelat att miljöminister Julie Dabrusin ska leda landets delegation. Jeanne-Marie Huddleston har utsetts till chefsförhandlare, och Kanada planerar att medverka i internationella förhandlingar, ministermöten och bilaterala samtal.

FN:s miljöprogram UNEP planerar samtidigt att genomföra fler än 130 evenemang under konferensen. Enligt organisationen omfattar programmet vetenskapliga presentationer samt diskussioner om klimatfinansiering, internationellt samarbete och genomförande av tidigare klimatbeslut.

En viktig utgångspunkt för förhandlingarna är resultaten från COP30 i Belém i Brasilien. FN:s organisation i Turkiet redovisade i december 2025 att konferensen hade resulterat i beslut om att mobilisera 1,3 biljoner amerikanska dollar årligen till klimatåtgärder senast 2035.

FN:s organisation i Turkiet framhöll även att finansiering, klimatanpassning och genomförandet av tidigare internationella överenskommelser utgör centrala delar av arbetet inför COP31.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?