Svenska hemvärnet pressades av drönare på Grönland

Ett 40-tal svenska hemvärnssoldater från Göteborgsregionen har deltagit i den danskledda övningen Arctic Shield 2026 på Grönland. Totalt samlade övningen omkring 400 deltagare från elva Nato-länder och avslutades den 18 september efter knappt två veckors träning. De svenska soldaternas huvuduppgifter har varit spaning samt skydd och bevakning av kritisk infrastruktur.

Under fyra dygn befann sig svenska soldater ute i den karga terrängen på omkring 800–900 meters höjd. Minusgrader nattetid, kraftiga höjdskillnader och packning på omkring 50 kilo gjorde förflyttningarna krävande. Skarpskytten Kristian Klasson uppger att utrustningen, utöver ryggsäcken, omfattade stridsväst, ammunition, vatten och kläder. Han beskriver den mentala uthålligheten som minst lika viktig som konditionen i den kuperade terrängen.

En central del av övningen var att undvika upptäckt från luften. Motståndarsidan använde ett stort antal drönare för att söka efter de svenska soldaterna. Kristian Klasson och en annan spaningssoldat flög med helikopter till ett område och fortsatte därefter till fots. De franska fallskärmsjägare som spelade motståndare hade vid tidpunkten för uppgifterna ännu inte lyckats lokalisera dem.

Soldaterna använde både kamouflage och material som minskar värmesignaturer för att försvåra upptäckt. Kristian Klasson uppger samtidigt att förbandet måste kunna fortsätta röra sig och observera sina mål trots drönarhotet. Erfarenheter från det ryska anfallskriget i Ukraina, där drönare har fått allt större militär betydelse, har påverkat hur sådan verksamhet genomförs.

Försvarsmakten uppgav att det svenska underrättelsekompaniet under Arctic Shield även testade systemet ATAK. Systemet används för att samla in och dela information med ledning på annan plats för att skapa en gemensam lägesbild. Svenska instruktörer utbildade dessutom danska och norska hemvärnssoldater i drönaranvändning tillsammans med instruktörer från franska fallskärmstrupper.

Plutonschefen Christian Russberg från Göteborg beskriver möjligheten att öva i olika terrängtyper som viktig för förbandet. Han uppger att specialförband från Finland, Danmark och Frankrike antingen samarbetade med de svenska soldaterna eller hade till uppgift att söka efter dem. Finland deltog bland annat med en grupp fallskärmssoldater.

Soldater från de nordiska länderna tränade tillsammans med förband från Belgien, Frankrike och Kanada. Slovenien och Polen deltog med observatörer, medan Tyskland bidrog med observatörer och transportstöd. USA deltog inte i övningen.

Danmarks Hjemmeværn uppgav den 17 september att de kanadensiska reservsoldaterna Sammy Etok och Tommy Tukkiapik undervisade deltagarna om arktiskt väder, terräng och överlevnad. De tillhör Canadian Rangers. Den berörda kanadensiska ranger-enheten består av fler än 700 personer med särskilda kunskaper om arktiska förhållanden.

Transporterna i de svårtillgängliga bergsområdena skedde bland annat med två danska EH-101-helikoptrar. Danmarks försvar uppgav den 18 september att helikoptrarna hade en central roll eftersom det saknas vägar till flera av de områden där förbanden genomförde sina uppgifter.

En del av verksamheten genomfördes i närheten av Narsarsuaq i södra Grönland. Den reguljära flyglinjen mellan Narsarsuaq och Nuuk upphörde den 15 april 2026. Därefter rekommenderade det danska Försvarskommandot att en miniminivå av flygplatsdriften skulle behållas under ytterligare ett år för att framtida militära behov skulle kunna utredas.

Danmarks försvarsministerium meddelade den 4 september att flygplatsen ska hållas öppen tillfälligt i ytterligare ett år medan Danmark, Grönlands självstyre och allierade analyserar Försvarsmaktens, Natos och andra allierades långsiktiga behov. Ministeriet begärde möjlighet att bidra med upp till 45 miljoner danska kronor till den förlängda driften. Flygplatsens landningsbana är drygt 1 800 meter lång.

Övningen omfattade även sjukvård under förhållanden där snabb evakuering inte kan tas för given. Sjukvårdaren Alexander Areskoug uppger att soldaterna tränas för att kunna hantera bland annat stora blödningar, svåra andningsproblem och punkterade lungor. Fjärrstöd kan också användas för vägledning om läkemedel.

Den tidigare principen om den gyllene timmen, där en skadad ska nå avancerad sjukvård inom 60 minuter, bedöms enligt övningens upplägg inte som realistisk för den här typen av förband. Christian Russberg uppger att soldater i vissa situationer kan behöva vårda sina egna skadade i en vecka eller längre. Därför tränas de på att under flera dagar kunna hantera bland annat blödningar, infektioner och nedkylning utan omedelbar evakuering.

Försvarsmakten uppgav att Arctic Shield inte hade något samband med USA:s intresse för Grönland. Övningen genomfördes inom ramen för samarbete om verksamhet i ländernas gränsområden. USA:s president Donald Trump har tidigare uttryckt intresse för att köpa Grönland, första gången offentligt 2019.

Avgående försvarsminister Pål Jonson säger att Arktis fått ökad strategisk betydelse för Sverige och Nato. Han uppger också att Hemvärnets deltagande stärker förmågan att arbeta tillsammans med nordiska allierade under krävande förhållanden och därmed förmågan inom NATOs kollektiva försvar.

NATO uppgav att satsningen Arctic Sentry leds av Joint Force Command Norfolk och samlar allierades nationella aktiviteter i Arktis och Nordatlanten i ett gemensamt operativt upplägg. Natos generalsekreterare Mark Rutte presenterade satsningen den 11 februari 2026.

Grönland är en självstyrande del av Danmark med omkring 57 000 invånare och en yta på cirka 2,17 miljoner kvadratkilometer. Omkring 80 procent av ön täcks av is. Grönländska är officiellt språk och danska används också inom offentlig verksamhet. Grönland har eget parlament och egen regering, medan Danmark bland annat ansvarar för försvar och delar av utrikespolitiken.

Fiske har en central roll i Grönlands ekonomi. Samtidigt har naturresurser och öns geografiska läge gett området stor strategisk betydelse. Smältande is har gjort sjöfartsleder och tidigare svårtillgängliga naturtillgångar mer åtkomliga. Ryssland har samtidigt förstärkt militär verksamhet längs Nordostpassagen och genomför övningar med kärnvapenbestyckade ubåtar i Barents hav och Norska havet samt verksamhet i riktning mot Atlanten via GIUK-passagen.

Hemvärnet är en del av Försvarsmakten och består av 22 567 personer med avtal. Förbandens uppgifter omfattar bland annat skydd, bevakning och övervakning av viktig infrastruktur och territorium. Mindre delar kan sättas in inom några timmar och huvuddelen inom ett dygn. Många hemvärnssoldater har civila arbeten och tjänstgör på deltid genom särskilda avtal. Kristian Klasson arbetar till vardags som ingenjör på SKF i Göteborg.