Svenska fångar anklagar estnisk fängelsepersonal för diskriminering

Svenska intagna på Tartufängelset i Estland riktar omfattande kritik mot förhållandena på anstalten. I ett öppet brev beskriver de misstänkt diskriminering, bristande hygien, otillräcklig mat och begränsade möjligheter att hålla kontakt med anhöriga. Protesten omfattar sammanlagt 37 krav på förändringar.

De intagna hävdar att estnisk fängelsepersonal behandlar fångar olika beroende på hudfärg, etnicitet och religion. I brevet beskrivs bland annat en situation där en vit intagen ska ha undantagits från en kontroll av munnen medan en svart intagen tvingades genomgå samma kontroll.

Personalen ska även ha ställt frågor om de intagnas eventuella kopplingar till terrororganisationen Islamiska staten, IS, och hur de skulle reagera på att dela cell med en judisk person. Uppgifterna bygger på fångarnas egna beskrivningar.

Det framgår inte hur många personer som står bakom brevet eller hur stor del av de svenska intagna som delar kritiken. Avsändarna beskriver sig som en grupp fångar på Tartufängelset.

En annan invändning gäller maten. De intagna uppger att kyckling serveras under 13 av 14 dagar och att mängden protein är otillräcklig. Enligt brevet kan en portion kyckling på högst 100 gram behöva delas mellan sju personer.

Även möjligheterna att tvätta kläder beskrivs som begränsade. Fångarna uppger att de endast får tvätta hälften av sina kläder varje vecka. Som exempel nämner de fyra par kalsonger och fyra t-tröjor, medan handdukar enligt brevet endast får tvättas varannan vecka. De ifrågasätter om dessa rutiner uppfyller rimliga hygienkrav.

De svenska fångarna uppger dessutom att organiserad sysselsättning fortfarande saknas trots att de har varit placerade på anstalten i mer än en månad. De hänvisar till en bestämmelse i avtalet som anger 30 timmars sysselsättning per vecka.

Enligt de intagna påverkar avsaknaden av arbete även deras ekonomiska möjligheter eftersom de inte kan tjäna pengar till hygienprodukter och andra inköp. Dessa uppgifter har inte kunnat bekräftas oberoende.

Ytterligare klagomål gäller anstaltens dagliga rutiner. Fångarna uppger att personalen den 23 september började låsa in dem i cellerna under en timme vid lunchen och ytterligare en timme vid middagen.

Kontakten med omvärlden beskrivs också som problematisk. De intagna uppger att telefonkort, videosamtal och tillgång till surfplattor inte fungerar tillfredsställande. Postförsändelser ska enligt brevet kunna ta mellan tre och fyra veckor att nå mottagaren. Även dessa uppgifter bygger på de intagnas egna erfarenheter och har inte kontrollerats separat.

Den 16 oktober redovisade mediekanalen Riks att protesten omfattar 37 konkreta krav. Bland dessa finns förbättrade möjligheter till familjebesök, religiös verksamhet, fungerande kommunikation med anhöriga och tillgång till rehabiliteringsprogram.

De intagna begär även en granskning av hur Kriminalvården har valt ut vilka personer som ska avtjäna sina straff i Estland. I brevet framhåller de att syftet inte är att väcka sympati, utan att få samma rättigheter som personer som avtjänar fängelsestraff i Sverige.

Tartufängelsets direktör Merle Ulst bemötte kritiken den 17 oktober 2026. Hon uppgav att anstalten följer estnisk lag och framhöll att skillnader mellan kriminalvårdssystemen i Sverige och Estland inte automatiskt betyder att de estniska förhållandena är sämre.

Merle Ulst förklarade också att den estniska kriminalvården granskar synpunkter från fångarna och kan ändra rutiner när kritiken bedöms vara befogad och förändringarna är till nytta för rehabiliteringen. Hon betonade samtidigt att målsättningen inte är att göra det estniska fängelsesystemet till en kopia av det svenska fängelsesystemet.

Den svenska Kriminalvården uppger att myndigheten hittills har tagit emot ett fåtal klagomål som gäller de förhållanden som beskrivs i brevet.

Niklas Bellström, enhetschef på Kriminalvården, uppger för nyhetsbyrån TT att myndighetens samlade bedömning är att verksamheten fungerar väl. Han framhåller även att flera svenska intagna har uttryckt att de inte vill återvända till en anstalt i Sverige.

Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) uppger i en skriftlig kommentar att regeringen regelbundet diskuterar verksamheten med både Estland och Kriminalvården.

Gunnar Strömmer framhåller att den svenska myndigheten samarbetar med sin estniska motsvarighet om förhållandena på anstalten. Svensk personal finns enligt justitieministern också på plats i Estland för att kontrollera att det bilaterala avtalet efterlevs.

Sveriges riksdag godkände avtalet med Estland den 3 juni 2026 och beslutade samtidigt om de lagändringar som behövdes för att svenska fängelsestraff tillfälligt skulle kunna verkställas utanför landet. Bestämmelserna började gälla den 3 juli samma år.

Den svenska lagen (2026:983) föreskriver att Kriminalvården vid beslut om utlandsplacering ska ta hänsyn till den intagnes anknytning till Sverige, behov av vård och andra omständigheter som har betydelse för placeringens lämplighet. Myndigheten ska även så långt som möjligt beakta behovet av sysselsättning och planering inför frigivningen.

Genom förordning (2026:995) har Justitiedepartementet fastställt ytterligare bestämmelser. Kriminalvården ska säkerställa att den intagne får information om placeringens innebörd på ett språk som personen förstår. Den intagne ska normalt också ges möjlighet att informera sina närstående både när beslutet fattas och när straffverkställigheten i Estland inleds.

Den estniska kriminalvårdsmyndigheten ansvarar för den praktiska verkställigheten på Tartufängelset. Enligt avtalet ska svenska och estniska intagna hållas åtskilda. Kommunikation med de svenska fångarna ska ske på engelska, och de har rätt till tolkhjälp.

Estlands parlament Riigikogu ratificerade avtalet den 10 juni 2026. Vid omröstningen stödde 52 ledamöter förslaget medan 42 röstade emot. Avtalet föreskriver även att de svenska fångarna ska återföras till Sverige senast en månad innan deras strafftid löper ut.

Överenskommelsen gäller inledningsvis i fem år och kan därefter förlängas med ytterligare tre år.

Sverige ska enligt de ekonomiska villkor som Estlands regering fastställt betala 30,6 miljoner euro per år för 300 fängelseplatser. För varje ytterligare intagen tillkommer 8 500 euro per månad. Från och med 2027 ska ersättningen räknas upp med 3,5 procent årligen.

Estlands justitie- och digitaliseringsministerium uppgav den 11 juni 2026 att uthyrningen av fängelseplatser ska göra det möjligt att behålla verksamheten vid Tartufängelset och skapa hundratals arbetstillfällen i södra Estland.

Estlands justitieminister Liisa-Ly Pakosta framhöll i samband med detta betydelsen av att bevara anstaltens utbildade personal och kompetens för landets framtida säkerhetsberedskap.

Hittills har 41 svenska fångar flyttats till Tartufängelset. Avtalet omfattar som mest 600 svenska intagna.

Sveriges Radio uppgav den 17 oktober 2026 att målsättningen fortfarande är att antalet svenska fångar på anstalten ska ha ökat till 600 under sommaren 2027.