Svensk regnbåge når Ica – satsningen möter kritik

Svenskodlad regnbåge ska från och med hösten kunna säljas i Ica-butiker. Livsmedelskedjan har ingått ett första avtal med den finländska koncernen Nordic Trout, som driver flera svenska matfiskodlingar.

Edvin Nestor, kategoriområdeschef på Ica Sverige, uppger att butikerna kommer att kunna köpa in produkterna och erbjuda dem till kunderna. Enligt honom ligger satsningen i linje med Icas arbete för att främja ASC-certifierade produkter som produceras i Sverige.

Den svenska fiskdisken domineras i dag av norskodlad lax. Jussi Kosomaa, affärsdirektör på Nordic Trout, bedömer att svenskodlad regnbåge nu kan ta en betydande del av marknaden. Företagets fisk från svenska odlingar har hittills huvudsakligen exporterats till Finland.

Nordic Trout uppger att matfisk som tas upp i Sverige transporteras till Åland. Företagets produktions- och logistiksystem är enligt bolaget dimensionerat för leveranser varje vardag under hela året. Brist på tillräckligt stora och jämna volymer har tidigare gjort det svårt för svenska odlare att garantera leveranser till butikskedjor året runt.

Aquaculture Stewardship Council meddelade i januari 2025 att Nordic Trouts anläggning Foxen i Töcksfors blev Sveriges första ASC-certifierade fiskodling. När certifieringen presenterades uppgav organisationen att Nordic Trout hade 32 anläggningar i Sverige, Finland och på Åland samt en sammanlagd årsproduktion på omkring 10 000 ton regnbåge och rom.

Expansionen får samtidigt kritik från Inger Melander, havs- och fiskexpert på Världsnaturfonden WWF. Hon anser att ASC:s krav är för lågt ställda och pekar bland annat på att fiskfoder i svenska och norska odlingar innehåller fisk från vilda bestånd.

WWF klassar svensk regnbåge från öppna odlingskassar som ett gult val i Fiskguiden och rekommenderar att den äts högst tre till fyra gånger per år. Regnbåge från motsvarande odlingar i Finland och Norge får däremot grönt ljus. Riskerna som lyfts för svensk odling gäller bland annat fodret och fisk som rymmer från anläggningarna.

Tidigare under sommaren rymde sex ton regnbåge från en av Nordic Trouts odlingar i Siljan. Sveriges lantbruksuniversitet driver samtidigt ett forskningsprojekt om hur förrymd regnbåge påverkar naturliga bestånd av öring och röding i Storsjön. Projektet pågår från april 2025 till september 2027.

Under midsommarveckan 2026 märkte forskare från Sveriges lantbruksuniversitet 149 regnbågar med akustiska sändare. Undersökningen ska följa fiskarnas överlevnad, spridning, vandringar och val av livsmiljö utanför odlingskassarna.

Inger Melander anser inte att svenskodlad regnbåge är ett bättre alternativ än norsk fisk ur beredskapssynpunkt. Hon framhåller att problem med odlingsformen inte blir mindre för att produktionen sker i Sverige.

Nordic Trout uppger att företagets foderförbrukning har minskat från omkring 2,5 kilo till cirka 1,2 kilo foder per producerat kilo fisk. Enligt bolaget ligger förhållandet mellan använd foderfisk och producerad matfisk nära ett till ett.

Kassodling kan samtidigt tillföra näringsämnen till det omgivande vattnet genom avföring, foderspill och utsöndring. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i en studie beräknat att omkring 3,0–3,2 gram fosfor per kilo fiskfoder övergick till miljön.

Den svenska produktionen av konsumtionsfisk uppgick under 2025 till 9 100 ton, enligt Jordbruksverket. Totalt producerade 21 företag matfisk, och regnbåge svarade för 86 procent av volymen. Sammanlagt 16 företag odlade regnbåge för konsumtion.

Produktionsvärdet för all svensk konsumtionsfisk ökade samma år med nio procent till 595 miljoner kronor. Jordbruksverket konstaterade också att de fem största företagen stod för 90 procent av det samlade produktionsvärdet inom det konsumtionsinriktade vattenbruket.

De vanligaste odlade arterna i Sverige är regnbåge, öring och röding. Över 90 procent av den odlade fisk som konsumeras i landet är dock importerad, och en stor andel kommer från Norge.

Reglerna för svenskt vattenbruk ändrades efter att Sveriges riksdag den 17 juni 2025 antog lagändringar om förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. Bestämmelserna började gälla i juli 2026 och innebär bland annat att det tidigare kravet på ett särskilt odlingstillstånd enligt fiskelagen har tagits bort.

Regeringen angav att det inte längre är straffbart enligt fiskelagen att odla fisk utan det tidigare tillståndet. Miljöpåverkan ska i stället bedömas enligt miljöbalken, och verksamheter som inte är tillståndspliktiga bör som huvudregel omfattas av anmälningsplikt.

Många vattenbruk omfattas därmed inte längre av de detaljerade djurskyddskraven i Jordbruksverkets föreskrifter om fiskodling. Alla verksamheter som håller fisk omfattas fortfarande av djurskyddslagen och djurskyddsförordningen.