Östersund inför ny skötsel av tätortsnära skogar

Östersunds kommun har infört ett nytt program för skötseln av kommunens tätortsnära skogar. Programmet ersätter den tidigare skötselplanen för stadsnära skogar vid Östersund och Frösön, som antogs 1999, och omfattar den mindre del av kommunens skogsinnehav som ligger närmast tätare bebyggelse.

Den tekniska förvaltningen ansvarar för 2 921 hektar tätortsnära skog. Merparten finns väster om E14 i Östersund och på Frösön, men kommunen förvaltar även sådan skog i Lit, Häggenås, Tandsbyn, Fåker och Orrviken.

Skötseln ska i högre grad följa skogens naturliga processer. Naturvårdsinsatser ska vara det huvudsakliga inslaget, samtidigt som naturvärden, rekreation och sociala värden ska värnas i samtliga kommunala tätortsnära skogar. Död ved och döda träd ska därför lämnas kvar i större omfattning, med hänsyn till skogstyp och områdets tidigare användning.

Projektsamordnaren Elena Suleiko Allansson säger att kommunen hoppas att arbetssättet ska ge rikare upplevelser. Hon uppger samtidigt att personer som väntar sig en parkmiljö kan uppfatta skogen som stökig.

I områden som historiskt har använts som betesmark kan mer nyfallen ved tas bort. Befintliga vägar, huvudstigar och skidspår ska underhållas, och kommunen ska prioritera framkomlighet, säkerhet och upplevd trygghet längs dessa stråk.

Östersunds kommun ska upphandla en extern entreprenör för den långsiktiga skötseln. Kommunens parkförvaltning har redan utbildats för att kunna genomföra mindre åtgärder.

Underlaget till programmet har bland annat hämtats från Artportalen, Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur och naturvärdesinventeringar som Östersunds kommun har beställt. Kommunen anger också att skogsmark, till skillnad från odlingsmark, saknar ett generellt skydd i översiktsplanen och att förtätning ökar trycket på de rekreationsskogar som finns kvar.

Programmet ska enligt Östersunds kommun bidra till miljömålen Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö samt till riksdagens friluftslivsmål om god folkhälsa.

Skogsstyrelsen anger att hyggesfri skötsel kan bevara skogskänslan och rekreationsvärdena i välbesökta områden. Myndigheten uppger även att fler arter kan få möjlighet att finnas kvar jämfört med efter kalavverkning.

Naturvårdsverket konstaterar att nära hälften av de rödlistade arter som lever i skog är beroende av död ved. Olika arter behöver enligt myndigheten skilda trädslag, dimensioner och nedbrytningsstadier.

Sveriges lantbruksuniversitet uppgav i juni 2026 att en studie av 120 provytor visade att mängden död ved kan användas för att förutsäga förekomsten av rödlistade vedlevande svampar och mossor. Studien visade samtidigt att större mängder kan behövas än tidigare bedömningar har antytt.

Sveriges lantbruksuniversitet redovisade samma månad en internationell sammanställning av 190 studier. Enligt sammanställningen behövde mossor och lavar i barrskog i vissa fall minst 100 år för att återhämta sig efter kalavverkning.

Östersunds kommun har tidigare använt en liknande princip i skötselplanen för Lillsjöns naturreservat. Där ska döda träd som fälls av säkerhetsskäl lämnas på en annan lämplig plats inom området för att naturvärdena ska bevaras.

Det nya skötselprogrammet publicerades den 6 augusti 2026.