Familjer överklagar indragen skolskjuts i Robertsfors

Flera barnfamiljer i södra Robertsfors kommun har fått längre och mer komplicerade resor efter att den pedagogiska omsorgen i Norum lades ned. Närmaste barnomsorg finns nu i Djäkneboda, drygt en mil norrut. En del familjer har därför valt skola i Sävar i Umeå kommun för att undvika resor i motsatt riktning.

En handfull familjer ansökte under vintern om att kommungränsen skulle ändras så att södra delen av Robertsfors i stället tillhör Umeå. Umeå kommuns kommunstyrelses planeringsutskott behandlade den 7 januari 2026 ett remissvar om ansökan. Både Umeå kommun, Robertsfors kommun och Kammarkollegiet har sagt nej.

Kammarkollegiet anger att en gränsändring mot en berörd kommuns vilja endast får genomföras om det finns synnerliga skäl. Samtidigt ska särskild hänsyn tas till invånarnas önskemål. Ett avslag kan överklagas till regeringen, men överklagandet ska först lämnas till Kammarkollegiet.

Umeå kommun bedömer att ett övertagande av området skulle medföra högre kostnader för skolskjuts utan att kollektivtrafiken förbättras. Kommunen hänvisar även till att Sävar väntas växa och att skolplatserna kan behövas där. Fortsatt bostadsutbyggnad planeras i samhället, med den största framtida utbyggnadspotentialen söder om järnvägen och E4. Ett nytt resecentrum planeras för att knyta samman lokal busstrafik med tåg, medan Länstrafikens regionala bussar även fortsättningsvis ska stanna vid E4.

Robertsfors kommun framhåller att familjerna bakom ansökan inte representerar en majoritet av invånarna. Kommunalrådet Petra Andersin (S) säger att det är positivt att medborgare engagerar sig, men att en ändrad kommungräns måste innebära en betydande och långsiktig förbättring. Kommunerna i Umeåregionen är självstyrande men samarbetar enligt sin gemensamma landsbygdsstrategi om bland annat lokal offentlig service och skolrelaterade frågor.

Familjen Qvarnström valde skolan i Djäkneboda men fick nyligen besked om att barnen inte beviljas skolskjuts. Robertsfors kommun hänvisar till att avståndet till Länstrafikens hållplats är för kort. Sandra Qvarnström har överklagat beslutet och beskriver situationen som en ojämn kamp där familjerna hittills inte har nått fram.

Barnen behöver enligt Sandra Qvarnström gå omkring 1,5 kilometer längs en oupplyst väg, vänta i en parkeringsficka och själva gå av vid rätt hållplats. Hon anser att kraven är stora för en sjuåring. Under vintern är vägen enligt henne ibland inte plogad på morgonen, vilket gör att barnen behöver pannlampa och reflexväst. Om de missar hållplatsen i mörkret ligger nästa stopp vid E4, vilket hon inte uppfattar som tryggt.

Petra Andersin säger att hon förstår föräldrarnas oro men att kommunen följer sina riktlinjer. De nuvarande riktlinjerna för skolskjuts fastställdes den 31 mars 2025 och är registrerade under diarienummer KS-2026-00143. Elever i förskoleklass och årskurs 1–9 får normalt skolskjuts när den kortaste användbara vägen mellan hemmet och skolan eller den anvisade påstigningsplatsen är minst tre kilometer.

Vid bedömningen av om en skolväg är trafikfarlig ska Robertsfors kommun även väga in vägens utformning, siktförhållanden, trafik och barnets ålder. Kommunen kan vid behov samråda med polisen eller andra berörda aktörer. Ansökningar som grundas på särskilda omständigheter måste lämnas in på nytt inför varje läsår, och kommunen kan kräva intyg som styrker skälen.

Ett avslag på skolskjuts till den skola där kommunen har placerat eleven kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut om skolskjuts till en annan kommunal skola eller en fristående skola kan däremot endast prövas genom laglighetsprövning.

Samtidigt planerar Robertsfors kommun för omkring 20 nya villor på en del av fastigheten Norum 2:14. Detaljplanen omfattar även lokalgator och en reningsanläggning, och kommunen har bedömt att förslaget överensstämmer med översiktsplanen.

Kommun- och regiongränser kan ändras efter en ansökan till Kammarkollegiet. Regeringen fattar normalt besluten, medan Kammarkollegiet får avgöra ärenden som inte kräver ekonomisk reglering mellan kommunerna, exempelvis vissa justeringar på grund av oregelbundna gränser eller fastighetsförhållanden. Även länsstyrelserna får fatta vissa beslut, som kan överklagas till Kammarkollegiet.

Förskolan följer en nationell läroplan och leds av förskollärare och barnskötare. Pedagogisk omsorg, exempelvis verksamhet hos en dagmamma, är ett alternativ som ofta bedrivs i mindre grupper. Den regleras av kommunens riktlinjer men omfattas inte av förskolans läroplan.