Svantesson avvisar Buschs öppning för ökad upplåning

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) avvisar Kristdemokraternas partiledare Ebba Buschs öppning för att staten kan behöva låna mer till investeringar. Moderaternas linje är att det ekonomiska ramverket ska följas och att statsfinanserna ska nå balans 2028. Svantesson framhåller också att samtliga fyra Tidöpartier står bakom vårpropositionens inriktning att nya reformer under nästa mandatperiod i huvudsak ska finansieras.

Bakgrunden är regeringens bedömning att det finns ett utrymme på 50 miljarder kronor för ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Finansdepartementet meddelade den 27 augusti att summan inte omfattar nya försvarsutgifter eller stöd till Ukraina. Samma dag höjde regeringen prognosen för Sveriges BNP-tillväxt 2026 från 2,3 till 2,5 procent, medan prognosen för 2027 låg kvar på 2,5 procent. Konjunkturinstitutet bedömde den 11 augusti att BNP växer med 2,4 procent 2026 och att lågkonjunkturen ebbar ut under 2027.

Ebba Busch har ifrågasatt beräkningen av reformutrymmet och framhållit att den bygger på antaganden som kan förändras. Hon har också pekat på möjligheten att svensk ekonomi utvecklas starkare än prognoserna och utesluter inte ökad upplåning till investeringar som kan stärka tillväxten. Elisabeth Svantesson svarar att utrymmet för nya reformer är mer begränsat än normalt och att varje parti behöver kunna redovisa finansiering för sina vallöften inför kommande förhandlingar.

Riksdagen godkände den 9 juni regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken. Där anges att större nya reformer under nästa mandatperiod i huvudsak bör vara finansierade och att framtida reformer inte bör betalas genom höjda skatter på arbete eller sparande. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har samtidigt kritiserat Kristdemokraternas ekonomiska linje och varnat för ökad upplåning med hänvisning till erfarenheterna från 1990-talskrisen.

Moderaterna har uppgett att partiets vallöften kostar omkring 68 miljarder kronor och att omkring 70 miljarder kronor ska frigöras genom bland annat effektiviseringar i byråkratin och minskat bidragsfusk. Elisabeth Svantesson säger att Moderaterna har tagit fram finansiering för sina förslag och anser att även Kristdemokraterna behöver presentera hur partiets vallöften ska betalas.

En ytterligare minskning av biståndet ingår inte i Moderaternas nuvarande beräkning, men Elisabeth Svantesson vill pröva frågan. Kristdemokraterna vill däremot behålla biståndet på dagens nivå, 53 miljarder kronor per år. Svantesson anser att det finns möjlighet att minska biståndet och använda en del av pengarna i Sverige.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg har kritiserat regeringens ekonomiska politik och hävdat att Tidöpartierna samtidigt planerar omfattande skattesänkningar. Kritiken mot regeringens beräkning av reformutrymmet har därmed kommit både från oppositionen och från Kristdemokraternas partiledare, medan Elisabeth Svantesson håller fast vid att nya satsningar i huvudsak måste finansieras inom de ekonomiska ramar som partierna redan har ställt sig bakom.