Studie visar tydliga personlighetsskillnader hos älgar

Älgar kan skilja sig tydligt åt i hur dominanta, sociala och toleranta mot människor de är. Det visar en vetenskaplig studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, där sju älgar vid Älgens hus i Bjurholm ingick i den slutliga studiegruppen.

Studien, som publiceras i Applied Animal Behaviour Science, identifierade en gemensam beteendedimension som forskarna benämner Assertiveness/Sociability. Den omfattar bland annat dominans, sällskaplighet gentemot andra älgar och hur bekväma djuren är i närheten av människor. Bruno Esattore vid SLU uppger att mer dominanta älgar också visade större tolerans för människor.

När arbetet inleddes hade Älgens hus tio älgar, fem hanar och fem honor i åldrarna två till sju år. Tre honor flyttades vid olika tidpunkter och den slutliga gruppen bestod därför av fem hanar och två honor. Fyra observatörer som inte tidigare kände de enskilda älgarna gjorde bedömningar av djuren. Älgens hus ägare bidrog samtidigt med bedömningar utifrån långvarig erfarenhet av individerna.

Daniel Johansson, som äger Älgens hus, beskriver skillnader mellan djuren trots att älgar i grunden har många gemensamma beteenden. Enligt honom är vissa individer mer tillgivna och söker närhet, medan andra är mer reserverade. Han uppger också att älgar generellt reagerar på nya och plötsliga händelser, men att styrkan i reaktionerna varierar mellan individer.

Inom forskningen används begreppet djurpersonlighet för stabila beteendeskillnader mellan individer av samma art som återkommer över tid och i olika situationer. Sådana skillnader studeras ofta genom olika beteendedimensioner. För vilda älgar undersöks personligheten bland annat genom hur djuren rör sig, utforskar omgivningen och tar risker.

SLU uppger att ett särskilt forskningsprojekt om vilda älgars personlighet startade i mars 2024 och leds av Bruno Esattore. Projektet finansieras av Formas och löper enligt Bruno Esattores forskar-CV till mars 2027 med ett anslag på 3 699 164 kronor. I projektet deltar även SLU-forskaren Wiebke Neumann Sivertsson, Aimee Tallian vid Norsk institutt for naturforskning och Barbara Zimmermann vid Inland Norway University of Applied Sciences.

Bruno Esattore är postdoktor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU och forskar bland annat om hjortdjur, djurpersonlighet, sociala beteenden, djurvälfärd och förvaltning av vilda populationer. Han tog doktorsexamen 2021 vid Czech University of Life Sciences Prague i samarbete med Institute of Animal Science i Prag och har tidigare forskat om bland annat kronhjort, rådjur, dovhjort och sikahjort.

Forskarna bedömer att kunskap om individuella beteenden kan användas både i älgparker och vid studier av vilda populationer. Bruno Esattore uppger att parker exempelvis skulle kunna anpassa vilka älgar som vistas nära besökare och vilka som behöver större möjlighet att röra sig fritt. I Sverige finns runt 30 älgparker.

Bruno Esattore har även pekat på att studier av vilda älgars personligheter skulle kunna användas i arbetet med viltolyckor och skogsskador. Han har beskrivit möjligheten att rikta jakt mot individer med vissa beteenden i stället för att enbart utgå från ett bestämt antal älgar inom ett område.

Den vetenskapliga artikeln är peer review-granskad och publiceras i volym 303 av Applied Animal Behaviour Science med artikelnummer 107099. Manuskriptet togs emot den 21 mars 2026, reviderades den 12 maj, accepterades den 10 juni och gjordes tillgängligt digitalt den 13 juni 2026. Förutom Bruno Esattore står Desirée Guidobaldi Stenbacka, Amelia Munson och Laura Saggiomo som forskare bakom studien.

Älgens hus ligger på Västernyliden 23 i Bjurholm och beskrivs av Visit Umeå som Europas första älgfarm med tama älgar.